Att börja om på främmande mark
Under mitten av det senaste decenniet, 2015–2016, ökade tillströmningen av migranter i Sverige till följd av flyktingkrisen. Det har lett till högre krav på insatser och arbetsbelastningen kring dessa frågor. En kommun som varit aktiv i flyktingmottagande och etableringsprocessen av nyanlända är Hed...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15838/ |
| Sumario: | Under mitten av det senaste decenniet, 2015–2016, ökade tillströmningen av migranter i Sverige till följd av flyktingkrisen. Det har lett till högre krav på insatser och arbetsbelastningen kring dessa frågor. En kommun som varit aktiv i flyktingmottagande och etableringsprocessen av nyanlända är Hedemora kommun som har ett gott rykte för deras arbete. I denna studie undersöks det hur man har arbetat med dessa frågor i Hedemora samt hur det är att som immigrant bosätta sig i kommunen efter uppehållstillstånd. Syftet är att ta reda på vad det är som gör att Hedemora ses som ett föredöme i frågan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med asylimmigranter, kommunens mångfaldsstrateg samt en person som arbetar för Röda korset i kommunen. Resultatdelen presenteras i tematiska kapitel. Avslutningsvis diskuteras kommunens arbetssätt där samverkan med civilsamhället är centralt. Utifrån de historier som de intervjuade asylimmigranterna berättat dras slutsatsen att förmågan av att skaffa sig ett socialt kapital är betydelsefullt och viktigt för en framgångsrik etablerings- och integreringsprocess. |
|---|