Gynnas talgoxens häckningsframgång av gallring i barrskogen?
Skogsbruket orsakar strukturella förändringar som hotar biologisk mångfald världen över, men industrin är samtidigt nödvändig för samhället. Speciellt undervegetationen försvinner ofta vid låggallring (CT), som är den dominerande gallringsmetoden i bl.a. Skandinavien, Baltikum och Ryssland. Idag rå...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15752/ |
| Sumario: | Skogsbruket orsakar strukturella förändringar som hotar biologisk mångfald världen över, men industrin är samtidigt nödvändig för samhället. Speciellt undervegetationen försvinner ofta vid låggallring (CT), som är den dominerande gallringsmetoden i bl.a. Skandinavien, Baltikum och
Ryssland. Idag råder det dock stor kunskapsbrist om hur viktigt det lägre kronskiktet är för biologisk mångfald i stort. I denna studie undersöktes därför hur talgoxens häckningsframgång påverkas av mängden undervegetation runt boplatsen i samband med CT och en ny metod som har föreslagits i dess ställe, s.k. Understory Retention Thinning (URT), där delar av undervegetationen sparas. Datainsamling skedde i boreal skog under en 3-årsperiod och analyserades sedan i statistikprogrammet R. Resultatet tyder på att talgoxen inte påverkas av mängden undervegetation, vilket kan bero på att arten är en generalist som klarar sig i många olika habitat, men detta måste tolkas med försiktighet. Studien kan t.ex. underskatta betydelsen
av undervegetation i brukad barrskog utan holkar, där effekten av naturliga fiender är mer påtaglig och lämpliga håligheter för bobygge ofta är begränsad. Framtida forskning uppmanas därför att fortsätta undersöka talgoxen för att klargöra resultatet av studien. Fokus bör även framöver ligga på att utreda huruvida URT är en bättre gallringsmetod än CT, vilket är någonting som inte kunde avgöras genom detta arbete. |
|---|