Antimüllerskt hormon hos häst
Antimüllerskt hormon (AMH) är ett konserverat glykoproteinhormon. Hos hanar produceras det under fosterstadiet i höga koncentrationer då det medverkar till regressionen av de Müllerska gångarna, förstadiet till de honliga könsorganen. Hos honor produceras det inte alls under fosterstadiet, vilket gö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15744/ |
| _version_ | 1855572630574202880 |
|---|---|
| author | Jensen, Anne-Cathrine |
| author_browse | Jensen, Anne-Cathrine |
| author_facet | Jensen, Anne-Cathrine |
| author_sort | Jensen, Anne-Cathrine |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Antimüllerskt hormon (AMH) är ett konserverat glykoproteinhormon. Hos hanar produceras det under fosterstadiet i höga koncentrationer då det medverkar till regressionen av de Müllerska gångarna, förstadiet till de honliga könsorganen. Hos honor produceras det inte alls under fosterstadiet, vilket gör att de Müllerska gångarna kvarstår och således utvecklas till livmoder, äggledare och äggstockar. I vuxen ålder produceras AMH hos handjur av sertoliceller och har betydelse för regleringen av differentieringen av Leydigceller. Hos hondjur produceras
det av granulosaceller och medverkar i regleringen av follikeldynamiken.
Hos häst har i tidigare studier angetts att det kliniska värdet av att analysera AMH är vid diagnostik av kryptorkism, kvarvarande testikelvävnad av annan anledning eller granulosacellstumör. Det har hos hingst påvisats en årstidsvariation i AMH-koncentrationerna, och hos sto en variation mellan åldersgrupper där gamla ston har lägre AMH-koncentrationer än unga ston.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka det kliniska värdet i att analysera AMH, och om de referensvärden som används verkar stämma med de koncentrationer som uppmäts. Allt utifrån data insamlat på det klinisk kemiska laboratoriet på Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) mellan åren 2016–2019, totalt 505 prover. Dessutom skickades en enkät ut till de veterinärer och veterinärkliniker som skickat in blodprov för analys av AMH med frågor om varför de valde att göra analysen, om de kunde ställa diagnos utifrån den och om de använde fler diagnostiska metoder för att komma fram till diagnosen.
Resultaten visade att AMH-koncentrationen hos ston med normala AMH-koncentrationer (<4 µg/L) påverkades signifikant (p=0,001) av ålder. Det var också en signifikant interaktion mellan ålder och hästtyp (p=0,03). AMH-koncentrationen ökade med stigande ålder, mer markant hos gruppen kallblod och ponny än hos varmblod. Det var ingen effekt av säsong, men andelen ston med onormala AMH-koncentrationer (>4 µg/L) var signifikant högre (p=0,002) under avelssäsong (17 %) än när det inte var avelssäsong (5 %). AMH-koncentrationerna varierade signifikant med provtagningsår (p=0,007). I enkätstudien gick att utläsa att den vanligaste indikationen bakom AMH-analys var misstanke om äggstockstumör (55,7 %), näst vanligast var misstanke om kvarbliven testikelvävnad efter kastration (22,7 %) och tredje vanligast var misstanke om kryptorkism (15,3 %). Av dem som besvarade enkäten kunde 9,1 % ställa diagnosen granulosacellstumör, 4,6 % kvarbliven testikelvävnad efter kastration och 1,1 % ställde diagnosen kryptorkism. Utifrån resultaten kan ett antal slutsatser dras: Att AMHkoncentrationen i denna studie ökade med åldern står i skarp kontrast till resultaten i tidigare studier. Orsaken bakom är oklar. En tänkbar förklaring är en avvikande follikeldynamik hos de ston som provtagits. Den variation som ses mellan olika provtagningsår var liten, påverkade inte referensvärdena och saknade klinisk betydelse. Avslutningsvis kan konstateras att de referensvärden som används på det klinisk kemiska laboratoriet förefaller rimliga. Eventuellt skulle det kunna vara lämpligt att införa ålders- och rasspecifika referensvärden, men detta kräver i så fall vidare studier. Det kvarstår också frågetecken om AMH-koncentrationen hos vissa ston kan stiga över normal koncentration utan att de har granulosacellstumör, något som kan bli föremål för framtida studier. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU15744 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU157442020-07-07T01:00:41Z https://stud.epsilon.slu.se/15744/ Antimüllerskt hormon hos häst Jensen, Anne-Cathrine Animal physiology - Reproduction Animal diseases Antimüllerskt hormon (AMH) är ett konserverat glykoproteinhormon. Hos hanar produceras det under fosterstadiet i höga koncentrationer då det medverkar till regressionen av de Müllerska gångarna, förstadiet till de honliga könsorganen. Hos honor produceras det inte alls under fosterstadiet, vilket gör att de Müllerska gångarna kvarstår och således utvecklas till livmoder, äggledare och äggstockar. I vuxen ålder produceras AMH hos handjur av sertoliceller och har betydelse för regleringen av differentieringen av Leydigceller. Hos hondjur produceras det av granulosaceller och medverkar i regleringen av follikeldynamiken. Hos häst har i tidigare studier angetts att det kliniska värdet av att analysera AMH är vid diagnostik av kryptorkism, kvarvarande testikelvävnad av annan anledning eller granulosacellstumör. Det har hos hingst påvisats en årstidsvariation i AMH-koncentrationerna, och hos sto en variation mellan åldersgrupper där gamla ston har lägre AMH-koncentrationer än unga ston. Syftet med detta examensarbete var att undersöka det kliniska värdet i att analysera AMH, och om de referensvärden som används verkar stämma med de koncentrationer som uppmäts. Allt utifrån data insamlat på det klinisk kemiska laboratoriet på Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) mellan åren 2016–2019, totalt 505 prover. Dessutom skickades en enkät ut till de veterinärer och veterinärkliniker som skickat in blodprov för analys av AMH med frågor om varför de valde att göra analysen, om de kunde ställa diagnos utifrån den och om de använde fler diagnostiska metoder för att komma fram till diagnosen. Resultaten visade att AMH-koncentrationen hos ston med normala AMH-koncentrationer (<4 µg/L) påverkades signifikant (p=0,001) av ålder. Det var också en signifikant interaktion mellan ålder och hästtyp (p=0,03). AMH-koncentrationen ökade med stigande ålder, mer markant hos gruppen kallblod och ponny än hos varmblod. Det var ingen effekt av säsong, men andelen ston med onormala AMH-koncentrationer (>4 µg/L) var signifikant högre (p=0,002) under avelssäsong (17 %) än när det inte var avelssäsong (5 %). AMH-koncentrationerna varierade signifikant med provtagningsår (p=0,007). I enkätstudien gick att utläsa att den vanligaste indikationen bakom AMH-analys var misstanke om äggstockstumör (55,7 %), näst vanligast var misstanke om kvarbliven testikelvävnad efter kastration (22,7 %) och tredje vanligast var misstanke om kryptorkism (15,3 %). Av dem som besvarade enkäten kunde 9,1 % ställa diagnosen granulosacellstumör, 4,6 % kvarbliven testikelvävnad efter kastration och 1,1 % ställde diagnosen kryptorkism. Utifrån resultaten kan ett antal slutsatser dras: Att AMHkoncentrationen i denna studie ökade med åldern står i skarp kontrast till resultaten i tidigare studier. Orsaken bakom är oklar. En tänkbar förklaring är en avvikande follikeldynamik hos de ston som provtagits. Den variation som ses mellan olika provtagningsår var liten, påverkade inte referensvärdena och saknade klinisk betydelse. Avslutningsvis kan konstateras att de referensvärden som används på det klinisk kemiska laboratoriet förefaller rimliga. Eventuellt skulle det kunna vara lämpligt att införa ålders- och rasspecifika referensvärden, men detta kräver i så fall vidare studier. Det kvarstår också frågetecken om AMH-koncentrationen hos vissa ston kan stiga över normal koncentration utan att de har granulosacellstumör, något som kan bli föremål för framtida studier. Anti-Müllerian hormone (AMH) is a highly conservated glycoprotein hormone that in male fetuses is produced in high amounts, contributing to the regression of the Müllerian ducts. The Müllerian ducts are the precursor to the female genital organs. Among females the hormone is not produced during fetal life, and the Müllerian ducts therefore remain and develop to the tubular genitalia. Postnatally, the hormone is produced by Sertoli- and granulosa cells and influences the differentiation of Leydig cells in the testes and the regulation of follicles in the ovaries. The reasons for analysing AMH are in most cases the suspicion of granulosa-cell tumour, of cryptorchidism or of leftover testicle tissue in an apparently castrated individual. In all three cases the concentration of AMH rises above normal levels. Among stallions a variation with season has been shown, and among mares a variation between old and young mares, with old mares having a lower concentration of AMH than young mares, has been shown. The objectives of this study were to investigate the clinical value of analysing AMH, and if the reference values seem to be correct. The study is based on information from 505 samples analysed at The Clinical Pathology Laboratory at the University Animal Hospital (UDS) at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) during the years 2016-2019, and on a questionnaire that was sent to veterinarians and veterinary clinics with questions about why the tests were done, if it was possible to draw any conclusions from the analysis and if they used more diagnostic methods to conclude on the diagnosis. In mares with normal (<4 μg/L) concentrations of AMH, the concentrations varied with age and the interaction between age and horse type (warmblood or cold-blood + ponies). AMH concentrations increased with age, most pronounced in cold-blood and ponies. There was no effect of season, but a significantly larger proportion of mares had abnormal AMH concentrations (<4 μg/L) during breeding season (17%) than during non-breeding season (5%). There was statistically significant (p=0.007) effect of year of sampling. The results of the questionnaire revealed that the most common indication for analysing AMH was suspicion of the patient having a granulosa-cell tumour, second in place was the suspicion of leftover testicle tissue after castration and in third place, suspicion of cryptorchidism. The reason for the suspicion was in most cases behavioural abnormalities. 9.1% of the respondents were able to diagnose granulosa-cell tumour, 4.6% leftover testicle-tissue after castration and 1.1% cryptorchidism. In conclusion, the increasing concentration of AMH in old mares compared with young mares is the total opposite of earlier results. In the study population all mares may have clinical signs (abnormal oestrus, stallion like behaviour etc.), which can be a result of abnormal follicle dynamics. It is possible that different reference values for different breeds and would improve the accuracy of the interpretation, but this must be evaluated in further studies. Why the concentration of AMH among some mares rises above what is normal, without them having a granulosa cell tumour is not known and may also be evaluated in future studies. 2020-06-30 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15744/1/jensen_ac_200123.pdf Jensen, Anne-Cathrine, 2020. Antimüllerskt hormon hos häst : klinisk relevans och hormonets variation med hästtyp, ålder och säsong. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15744 swe |
| spellingShingle | Animal physiology - Reproduction Animal diseases Jensen, Anne-Cathrine Antimüllerskt hormon hos häst |
| title | Antimüllerskt hormon hos häst |
| title_full | Antimüllerskt hormon hos häst |
| title_fullStr | Antimüllerskt hormon hos häst |
| title_full_unstemmed | Antimüllerskt hormon hos häst |
| title_short | Antimüllerskt hormon hos häst |
| title_sort | antimüllerskt hormon hos häst |
| topic | Animal physiology - Reproduction Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15744/ https://stud.epsilon.slu.se/15744/ |