Effekter av slutavverkning och markberedning på marklavar i svenska skogar
Brukandet av den svenska skogen har intensifierats under det senaste århundradet vilket har lett till en ökning av störningar i skogsekosystemen. Variationen i markvegetationens arter och dess sammansättning är en viktig del av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Markvegetationen utgör äve...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/15717/ |
| Summary: | Brukandet av den svenska skogen har intensifierats under det senaste århundradet vilket har lett till en ökning av störningar i skogsekosystemen. Variationen i markvegetationens arter och dess sammansättning är en viktig del av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Markvegetationen utgör även habitat och föda för många andra skogslevande arter. Både naturliga störningar och antropogena störningar i form av skogsbruksåtgärder påverkar markvegetationen i boreala skogar. Vanliga skogsbruksåtgärder på svensk produktiv skogsmark är slutavverkning i form av kalavverkning samt markberedning. Båda skogsbruksåtgärderna påverkar förekomst och sammansättning av arter i botten- och fältskiktet.
Den här studien syftade till att undersöka huruvida slutavverkning och markberedning påverkar täckningsgraden av marklavar i produktiva skogar i Sverige. Riksskogstaxeringens permanenta provytor låg till grund för studien. Studien genomfördes genom att, på 556 provytor, fastställa skillnader i täckningsgrad av marklavar vid två inventeringstillfällen med tio års mellanrum, där provytorna behandlats med slutavverkning utan efterföljande markberedning alternativt med slutavverkning med efterföljande markberedning. De lavar som studerades var uppdelade i grupperna; renlavar (Cladina spp.), tratt- och bägarlavar (Cladonia spp.) samt resterande lavar.
Denna studie visade en statistiskt signifikant lägre täckningsgrad av resterande lavar med behandling slutavverkning med efterföljande markberedning. Däremot visades ingen statistiskt signifikant skillnad i täckningsgrad mellan de två olika behandlingarna för varken renlavar eller tratt- och bägarlavar. Studien visade att täckningsgraden av tratt- och bägarlavar samt resterande lavar hade minskat av enbart slutavverkning. Studien visade inte att täckningsgraden av renlavar hade minskat av enbart slutavverkning. Resultaten i denna studie skiljer sig något från resultat i tidigare gjorda studier. |
|---|