Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient
Smådäggdjur har inventerats i Västerbottens län sedan 1971. Inventeringen genererar bakgrundsdata över populationsdynamik hos smådäggdjur, vilket används för tolkning av populationsförändringar i kringliggande trofiska nivåer. Från och med 1980 finns även inventeringsdata över pärlugglans, Aegolius...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15713/ |
| _version_ | 1855572625572495360 |
|---|---|
| author | Landström, Petra |
| author_browse | Landström, Petra |
| author_facet | Landström, Petra |
| author_sort | Landström, Petra |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Smådäggdjur har inventerats i Västerbottens län sedan 1971. Inventeringen genererar bakgrundsdata över populationsdynamik hos smådäggdjur, vilket används för tolkning av populationsförändringar i kringliggande trofiska nivåer. Från och med 1980 finns även inventeringsdata över pärlugglans, Aegolius funereus, häckningsdensitet över samma områden. Detta möjliggör en inblick i hur beläggning av pärluggla påverkas av en varierande sorktillgång. Pärlugglans basföda utgörs av skogssork, Myodes glaerolus, gråsiding, Myodes rufocanus, och åkersork, Microtus agrestis, vilka även är fokusarter för den här studien. Tack vare den kontinuerliga inventeringen har det setts en minskning av gråsiding i Vindeln sedan 1971.
Att undersöka huruvida pärlugglebeläggningen påverkats av gråsidingens minskning är ett av målen med den här studien. Det andra målet med studien är att undersöka om beläggningen av pärluggla följer sorktillgången mellan tre områden med skillnader i klimat och landskapsstruktur. Fokusområdena är Ammarnäs, Vindeln och kustlandet. Data från pärluggleinventering jämförs med data från sorkinventering över samma område.
Resultaten tyder på att beläggningen av pärluggla följer sorktillgången i respektive område och att både sorktillgång och pärlugglebeläggning är högst i anslutning till områden med större andel äldre barrskog. Andelen häckande pärlugglor i Vindeln har haft en minskande trend sedan gråsidingen minskat i Vindeln, det är dock svårt att avgöra om orsaken är just gråsidingens minskning eller om det beror på att den totala sorktillgången minskade under en tioårsperiod eller andra faktorer. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU15713 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU157132020-07-04T01:01:28Z https://stud.epsilon.slu.se/15713/ Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient Landström, Petra Forestry - General aspects Smådäggdjur har inventerats i Västerbottens län sedan 1971. Inventeringen genererar bakgrundsdata över populationsdynamik hos smådäggdjur, vilket används för tolkning av populationsförändringar i kringliggande trofiska nivåer. Från och med 1980 finns även inventeringsdata över pärlugglans, Aegolius funereus, häckningsdensitet över samma områden. Detta möjliggör en inblick i hur beläggning av pärluggla påverkas av en varierande sorktillgång. Pärlugglans basföda utgörs av skogssork, Myodes glaerolus, gråsiding, Myodes rufocanus, och åkersork, Microtus agrestis, vilka även är fokusarter för den här studien. Tack vare den kontinuerliga inventeringen har det setts en minskning av gråsiding i Vindeln sedan 1971. Att undersöka huruvida pärlugglebeläggningen påverkats av gråsidingens minskning är ett av målen med den här studien. Det andra målet med studien är att undersöka om beläggningen av pärluggla följer sorktillgången mellan tre områden med skillnader i klimat och landskapsstruktur. Fokusområdena är Ammarnäs, Vindeln och kustlandet. Data från pärluggleinventering jämförs med data från sorkinventering över samma område. Resultaten tyder på att beläggningen av pärluggla följer sorktillgången i respektive område och att både sorktillgång och pärlugglebeläggning är högst i anslutning till områden med större andel äldre barrskog. Andelen häckande pärlugglor i Vindeln har haft en minskande trend sedan gråsidingen minskat i Vindeln, det är dock svårt att avgöra om orsaken är just gråsidingens minskning eller om det beror på att den totala sorktillgången minskade under en tioårsperiod eller andra faktorer. Since 1971 there has been an inventory of small mammals in the north of Sweden. The inventory generates background data of the dynamics in populations of small mammals which is used to understand changes in surrounding trophic levels. Since 1980 there is also inventory data of the breeding density of Tengmalm’s owl, Aegolius funereus, from the same areas. These two inventories enable analyses of how Tengmalm’s owl is affected by a varying vole supply. The staple food for Tengmalm’s owl consists of the bank vole, Myodes glaerolus, the grey-sided vole, Myodes rufocanus, and the field vole, Microtus agrestis. These three voles are also the focus species for this study. The long-term data from Vindeln has shown a considerable decrease of the grey-sided vole since 1971. The first aim with this study is to analyse if the breeding density of Tengmalm’s owl follows the vole supply through a climate- and landscape gradient. The focus areas are Ammarnäs, Vindeln and the coast land. The second aim is to analyse whether the decrease of grey-sided vole influenced the breeding density of Tengmalm’s owl in Vindeln. The owl inventory data is compared with the vole inventory data from the same area. The results indicate that the breeding density of Tengmalm’s owl is correlated with the vole supply in each area. The vole supply and subsequently the breeding density of Tengmalm’s owl was higher in areas with larger proportion of older boreal forest. The breeding density of Tengmalm’s owl in Vindeln had a decreasing trend along with the grey-sided vole. Whether it is the lack of grey-sided vole which is the cause or not remains unclear. The low breeding density may as well be caused by a reduced total vole supply or other factors. 2020-06-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15713/11/landstrom_p_200703.pdf Landström, Petra, 2020. Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-251.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15713 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Landström, Petra Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title | Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title_full | Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title_fullStr | Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title_full_unstemmed | Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title_short | Pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| title_sort | pärlugglebeläggning i förhållande till sorktillgång över en klimat-och landskapsgradient |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15713/ https://stud.epsilon.slu.se/15713/ |