Svamp som växtmaterial inom landskapsarkitektur
Ämnet för kandidatarbetet är svamp; den organism som först möjliggjorde för växter att vandra upp från haven på land för 450 miljoner år sedan. Kandidatarbetet undersöker svamp ur ett landskapsarkitekturperspektiv genom en litteraturgenomgång som sedan mynnar ut i ett antal designprinciper. Symbiose...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/15666/ |
| Summary: | Ämnet för kandidatarbetet är svamp; den organism som först möjliggjorde för växter att vandra upp från haven på land för 450 miljoner år sedan. Kandidatarbetet undersöker svamp ur ett landskapsarkitekturperspektiv genom en litteraturgenomgång som sedan mynnar ut i ett antal designprinciper. Symbioser mellan svamp och växter är en av de drivande krafterna i våra ekosystem. I tider av skiftande klimat ökar kraven på gestaltade utemiljöers flexibilitet och motståndskraft då extremväder blir allt vanligare. Författaren menar att samhället kan ha mycket att vinna i att introducera svamp som växtmaterial i våra designade utemiljöer. Växter i symbios med svamp har bland annat visat sig ha en ökad tolerans mot torka och salt och de kan fungera som en barriär mot växternas sjukdomar och parasiter. Svamp besitter även egenskaper som gör att de kan rena miljöer som har förorenats av människan. De flesta svampar har specialiserat sig på att bryta ner svårt nedbrytbara material som cellolusa och lignin och på så sätt tillgängliggöra näringen för växter och djur. Resultatet visar att det är möjligt att på olika sätt arbeta in svamp och dess växtsubstrat i utformningen av utemiljöer, främst genom att nyttja saprofytiska svampar som lever på död ved. Ämnet är dock outforskat ur detta perspektiv och det finns vidare forskning att göra. |
|---|