1900- talets skogsbruk i kronoparksskogar : en skogshistorisk studie om Håckren och Bjurfors kronoparker
Industrialiseringen av Västeuropa och den efterföljande sågverksexpansion som inträffade i Sverige under 1800-talet påverkade de svenska skogarnas skötsel, struktur och funktion markant. Därmed introducerades nya avverkningsmetoder och debatter om den bästa skogsskötseln drevs. Svenska staten, vi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Industrialiseringen av Västeuropa och den efterföljande sågverksexpansion som inträffade i Sverige
under 1800-talet påverkade de svenska skogarnas skötsel, struktur och funktion markant. Därmed
introducerades nya avverkningsmetoder och debatter om den bästa skogsskötseln drevs. Svenska
staten, via myndigheten Domänverket, påverkade skogsskötseln i stora delar av Sverige under
samma tid. Domänverket var en byråkratisk organisation som bland annat använde så kallade
cirkulärskrivelser för att styra verksamheten. De sammanhängande skogsområden som
Domänverket förvaltade löd under namnet kronoparker. Skogsindelningsplaner, det vill säga
detaljerade beskrivningar av skogstillståndet med planering för framtida skötsel, har upprättats för
Domänverkets kronoskogar från ungefär mitten av 1800-talet.
Det övergripande syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring hur utvecklingen av olika
kronoparker har skilt sig historiskt sett, både angående skogens skötsel och dess struktur, samt att
undersöka hur Domänverkets cirkulärskrivelser inverkade på kronoparkernas skogsskötsel och
skogarnas struktur. Det historiska källmaterialet som legat till grund för studien bestod av
skogsindelningshandlingar kring skogens utveckling och skötsel över tid samt Domänverkets
cirkulärskrivelser. Studieområdena var kronoparken Håckren i västra Jämtland, och Bjurfors i
Västmanlands län.
Analysen av skogsindelningshandlingarna visar att den skogsskötsel som bedrevs successivt
förändades för respektive kronopark. I Håckren kronopark har en dominans av avverkningsformen
timmerblädning, till ordnad timmerblädning samt slutligen trakthuggning skett från sent 1800-tal
till mitten av 1900-talet. I Bjurfors kronopark användes både blädning och trakthuggning med
dominans av åtgärden gallring under tidigt 1900-tal, följt av trakthuggning vid mitten av 1900-talet.
Även kronoparkernas skogsstruktur förändrades. I Håckren kronopark minskade andelen gammal
skog samtidigt som virkesförråd och tillväxt ökade. I Bjurfors kronopark ökade däremot både
andelen gammal skog och virkesförråd, samtidigt som tillväxten minskade något. Det är tydligt att
kronoparkernas tillstånd vid sekelskiftet 1900, till stor del berodde på hur områdena historiskt hade
nyttjats. Från början av 1900-talet och framåt, påverkades kronoparkernas skogar i första hand av
införandet av en modern och rationell skogsskötsel. Analysen av Domänverkets cirkulärskrivelser
visar att cirkulär 1:1950, vilket i princip förbjöd blädning, hade tydligast påverkan på
skogsstrukturen. Detta då en markant ökning av andelen kalmark skedde mellan 1940 och 1960-
talen för respektive kronopark. Eftersom ökningen startat redan innan cirkuläret utgavs, påvisas att
trakthyggesbrukandet redan börjat tillämpas.
Domänverket har försökt styra skogsbruket på statens mark med hårda direktiv vilket till viss del
fungerade. De lyckades öka virkesförråd och tillväxt i båda dessa kronoparker under 1900-talet och
här ser vi också tydligt orsaken till de ökande skogstillgångarna i Sverige, från slutet av 1800-talet
fram till idag. Min studie visar att det finns goda möjligheter att göra detaljerade undersökningar
med stort tidsdjup som täcker stora landskap. Den typen av kunskap är mycket viktig för ett framtida
skogsbruk där skogens olika värden tas tillvara. |
|---|