Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök
Kaniner, marsvin och chinchillor är bytesdjur vilket gör dem lättstressade. Det finns många tecken på stress hos dessa djur som kan vara bra att uppmärksamma. Andningspåverkan, flyktförsök och vilja att gömma sig är några tecken, men de kan även bli helt orörliga och därmed misstas för lugna. De...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2020
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572606765236224 |
|---|---|
| author | Bernstéen, Hanna Holmberg, Kajsa |
| author_browse | Bernstéen, Hanna Holmberg, Kajsa |
| author_facet | Bernstéen, Hanna Holmberg, Kajsa |
| author_sort | Bernstéen, Hanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kaniner, marsvin och chinchillor är bytesdjur vilket gör dem lättstressade. Det finns många tecken
på stress hos dessa djur som kan vara bra att uppmärksamma. Andningspåverkan, flyktförsök och
vilja att gömma sig är några tecken, men de kan även bli helt orörliga och därmed misstas för
lugna. De är dessutom inte lika vanligt förekommande på veterinärkliniker som hundar och katter
vilket kan göra att det inte finns lika god kunskap om kaniner och gnagare bland
djurhälsopersonal.
Detta kandidatarbete inom djuromvårdnad består av en litteraturstudie och en intervjustudie
om stressfri hantering av kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök. Syftet med arbetet är
att undersöka vad som enligt litteraturen gäller angående stressfri hantering och hur detta görs på
tre svenska veterinärkliniker.
Resan till kliniken bör vara så kort som möjligt. Det är viktigt med en bra transportbur. Enligt
litteraturen kan det även vara bra med en burkompis. Väl framme på kliniken ska dessa djur hållas
separerade från rovdjur eftersom bytesdjur blir mycket stressade av lukten av rovdjur. Vid
hantering, undersökning och behandling är det viktigt att kunna hålla dessa djur på ett korrekt sätt,
både för att minska stress och för att förhindra flyktförsök som kan resultera i exempelvis
fallskador. Något som fungerar för både kaniner och chinchillor är att linda in dem i en handduk
eller filt. Vid blodprovstagning kan det vara bra att använda lokalbedövningskräm för att minska
obehag vid stick. Eventuellt kan djuren behöva sederas. Slutligen finns det en del saker som
djurägare kan vänja sina djur vid hemma, exempelvis att åka transportbur, hållas fast och hanteras
överlag.
Det visade sig att det finns mycket litteratur om dessa djurslag, men att nästan all denna
litteratur är baserad på olika författares personliga erfarenheter och åsikter snarare än på
vetenskapliga studier inom djuromvårdnad. I intervjuerna framkom det att mycket som står i
litteraturen till stor del överensstämmer med vad som görs på respondenternas veterinärkliniker.
Den största skillnaden var att respondenterna använder sedering mer sällan än vad litteraturen
förespråkar, exempelvis vid röntgen. Respondenterna belyste även djurägarens roll i större
utsträckning än litteraturen, och diskuterade framför allt bristen på kunskap hos många djurägare.
Det råder stor brist på vetenskapliga studier inom omvårdnad av dessa djur. Det innebär att
även om litteraturen är samstämmig är den svårbedömd eftersom den inte är baserad på
vetenskapliga studier. Gällande intervjuerna är det svårt att dra några slutsatser om hur det ser ut i
hela Sverige eftersom bara tre intervjuer genomfördes. Det går dock att hitta punkter där både
respondenter och litteratur är samstämmiga. I framtiden vore det därför intressant med vidare
forskning om omvårdnad och hantering som kan ligga till grund för stressfri hantering av kanin,
marsvin och chinchilla. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU15607 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU156072020-06-18T01:01:42Z Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök Rabbits, rodents and stress : preventing and managing stress in rabbits, guinea pigs and chinchillas during outpatient visits Bernstéen, Hanna Holmberg, Kajsa kanin gnagare marsvin chinchilla stress förebyggande hantering veterinärklinik djursjukhus Kaniner, marsvin och chinchillor är bytesdjur vilket gör dem lättstressade. Det finns många tecken på stress hos dessa djur som kan vara bra att uppmärksamma. Andningspåverkan, flyktförsök och vilja att gömma sig är några tecken, men de kan även bli helt orörliga och därmed misstas för lugna. De är dessutom inte lika vanligt förekommande på veterinärkliniker som hundar och katter vilket kan göra att det inte finns lika god kunskap om kaniner och gnagare bland djurhälsopersonal. Detta kandidatarbete inom djuromvårdnad består av en litteraturstudie och en intervjustudie om stressfri hantering av kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök. Syftet med arbetet är att undersöka vad som enligt litteraturen gäller angående stressfri hantering och hur detta görs på tre svenska veterinärkliniker. Resan till kliniken bör vara så kort som möjligt. Det är viktigt med en bra transportbur. Enligt litteraturen kan det även vara bra med en burkompis. Väl framme på kliniken ska dessa djur hållas separerade från rovdjur eftersom bytesdjur blir mycket stressade av lukten av rovdjur. Vid hantering, undersökning och behandling är det viktigt att kunna hålla dessa djur på ett korrekt sätt, både för att minska stress och för att förhindra flyktförsök som kan resultera i exempelvis fallskador. Något som fungerar för både kaniner och chinchillor är att linda in dem i en handduk eller filt. Vid blodprovstagning kan det vara bra att använda lokalbedövningskräm för att minska obehag vid stick. Eventuellt kan djuren behöva sederas. Slutligen finns det en del saker som djurägare kan vänja sina djur vid hemma, exempelvis att åka transportbur, hållas fast och hanteras överlag. Det visade sig att det finns mycket litteratur om dessa djurslag, men att nästan all denna litteratur är baserad på olika författares personliga erfarenheter och åsikter snarare än på vetenskapliga studier inom djuromvårdnad. I intervjuerna framkom det att mycket som står i litteraturen till stor del överensstämmer med vad som görs på respondenternas veterinärkliniker. Den största skillnaden var att respondenterna använder sedering mer sällan än vad litteraturen förespråkar, exempelvis vid röntgen. Respondenterna belyste även djurägarens roll i större utsträckning än litteraturen, och diskuterade framför allt bristen på kunskap hos många djurägare. Det råder stor brist på vetenskapliga studier inom omvårdnad av dessa djur. Det innebär att även om litteraturen är samstämmig är den svårbedömd eftersom den inte är baserad på vetenskapliga studier. Gällande intervjuerna är det svårt att dra några slutsatser om hur det ser ut i hela Sverige eftersom bara tre intervjuer genomfördes. Det går dock att hitta punkter där både respondenter och litteratur är samstämmiga. I framtiden vore det därför intressant med vidare forskning om omvårdnad och hantering som kan ligga till grund för stressfri hantering av kanin, marsvin och chinchilla. Rabbits, chinchillas and guinea pigs are prey, which makes them easily stressed. Furthermore, as pets they are not as common as cats and dogs, which means that knowledge about these animals among veterinary healthcare personnel might not be as extensive. Stress causes several symptoms that can be observed in these animals. Respiratory problems and attempts at escape and hiding are common signs of stress, but they can also become very still and accidentally seem calm. This bachelor thesis in veterinary nursing consists of literary research and three interviews about stress-free handling of rabbits, guinea pigs and chinchillas during outpatient visits. The purpose of this thesis was to investigate available literature about stress-free handling and to examine how this is done at a few Swedish veterinary clinics. The trip should preferably be as short as possible. It is important to have a good carrier. Various literature recommends bringing another animal as a companion. At the clinic these animals should be kept separate from predators since prey tend to become very frightened by the smell of predatory animals. During handling, sampling and diagnostic imaging it is important to know how to hold these animals correctly, both to reduce stress and to prevent attempts at escaping which may lead to fall injuries. A good method for holding and restraining both rabbits and chinchillas is to wrap them in a towel or blanket. During blood sampling local anaesthetic cream can be used to reduce pain caused by the cannula. Sedation might be necessary. Finally, there are a few things that pet owners can practice with their pets at home, for example letting them get used to the carrier, holding them, and generally handling them. There turned out to be a lot of literature available concerning these animals, but almost all of it is based on the personal experiences and opinions of the various authors, rather than on scientific studies and trials in veterinary nursing science. During the interviews it became clear that a lot of what the literature states corresponds with how things are done at the veterinary clinics where the interviewees work. The main difference concerns sedation, which is used less frequently at said clinics compared to what is recommended by the literature, for example during diagnostic imaging. The interviewees also put comparatively more emphasis on the role of the pet owners, and primarily discussed the common lack of knowledge among owners. In this thesis it is difficult to draw any conclusions about the overall scene in Sweden since only three interviews were conducted. However, similarities can be found between the answers given by interviewees and those found in the studied literature. In the future it would be interesting to see further research into nursing and handling which could then form a scientific basis for stress-free handling of rabbits, guinea pigs and chinchillas. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2020 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15607/ |
| spellingShingle | kanin gnagare marsvin chinchilla stress förebyggande hantering veterinärklinik djursjukhus Bernstéen, Hanna Holmberg, Kajsa Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title | Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title_full | Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title_fullStr | Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title_full_unstemmed | Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title_short | Kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| title_sort | kaniner, gnagare och stress : att förebygga och hantera stress för kanin, marsvin och chinchilla vid poliklinikbesök |
| topic | kanin gnagare marsvin chinchilla stress förebyggande hantering veterinärklinik djursjukhus |