Följsamhet till handhygienrutiner på ett hästsjukhus i Sverige
Hästsjukvården har under årens gång börjat efterlikna sjukvården på humansidan, och i och med det har kraven på god vårdhygien blivit mer strikta. Ökande patientflöden och större patientantal på en begränsad yta leder till en ökad risk för smittspridning och en god handhygien är essentiell för att...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Hästsjukvården har under årens gång börjat efterlikna sjukvården på humansidan, och i och med det
har kraven på god vårdhygien blivit mer strikta. Ökande patientflöden och större patientantal på en
begränsad yta leder till en ökad risk för smittspridning och en god handhygien är essentiell för att
förhindra att smittsamma agens överförs mellan patienter.
Syftet med denna studie var att observera och dokumentera hur handdesinfektion och
handskanvändning efterföljdes på ett hästsjukhus i Sverige. Observationerna genomfördes av två
observatörer utifrån ett standardiserat formulär. Momenten som observerades delades in i tre
huvudkategorier i fallande riskbaserad ordning: “Kanylhantering”, “Omvårdnadsmoment med risk
för smitta” och “Omvårdnadsmoment”, där utförande och kvalitet av handdesinfektion samt
huruvida personalen behövde använda handskar noterades. Totalt observerades 16 individer; fyra
djurvårdare, fyra djursjukskötare och åtta veterinärer.
Handdesinfektion före ett moment hade en följsamhet på 15% (20/136), varav 10 procentenheter
(14/136) utfördes korrekt. Handdesinfektion efter ett moment hade en följsamhet på 26% (39/149),
varav 15 procentenheter (23/149) utfördes korrekt. Handskanvändning hade en följsamhet på 77%
(75/98). Utslaget på alla tillfällen för handdesinfektion hade djurvårdarna en total följsamhet på 11%
(11/100), djursjukskötarna på 35% (37/106) och veterinärerna på 14% (11/78). Utslaget på alla
tillfällen för handskanvändning hade djurvårdarna en total följsamhet på 58% (17/29),
djursjukskötarna på 79% (22/28) och veterinärerna på 88% (36/41).
Studien visar att följsamheten till handdesinfektion var låg och att handskar verkade användas som
ett substitut till handtvätt och handdesinfektion. Det finns utrymme för utveckling inom vårdhygien
och smittskydd på detta sjukhus.
Eftersom observationerna endast utfördes på ett hästsjukhus och på en mindre personalstyrka kan
resultaten endast appliceras på detta specifika sjukhus. Fler studier inom området behövs för att
kunna dra slutsatser om följsamhet för handhygienrutiner inom hästsjukvården. |
|---|