Almsjukan i Malmö : en tillbakablick
Under större delen av 1900-talet utgjorde almen ett betydande inslag i Malmös grönska. Från det att den aggressiva formen av almsjuka, orsakad av sporsäcksvampen Ophistoma novo-ulmi, drabbade staden har 40 000 träd gått förlorade. Den här uppsatsens syfte är att skapa ett helhetsperspektiv över hur...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Under större delen av 1900-talet utgjorde almen ett betydande inslag i Malmös grönska. Från det att den aggressiva formen av almsjuka, orsakad av sporsäcksvampen Ophistoma novo-ulmi, drabbade staden har 40 000 träd gått förlorade. Den här uppsatsens syfte är att skapa ett helhetsperspektiv över hur almsjukan i Malmö spreds och hanterades. Den består dels av en litteratur- och dokumentstudie och dels av en intervjustudie. I den sistnämnda har personer med professionell erfarenhet av almsjukan intervjuats.
Almsjukan är en växtsjukdom som sprids från alm till alm med hjälp av vektorer (i almsjukans fall almsplintborrar ur släktet Scolytus) eller via rotkontakt mellan smittade och friska träd. O. novo-ulmi får sitt värdträd att vissna och senare dö. För att hantera almsjukan tillämpas framförallt regelbundna avverkningar av döda almar och träd där almsplintborrarna lagt ägg (s.k. boträd).
Almsjukan i Malmö upptäcktes tidigt men kunde ändå inte begränsas effektivt längre än cirka 10 år, ett mönster som med få undantag upprepat sig överallt där almsjukan dragit fram. I min uppsats har jag sammanfattat några organisatoriska och ekologiska förklaringar bakom almsjukans förödande utfall. Exempelvis frånvaro av avsatta medel och synkroniserat arbete från olika myndigheter samt bristen på mångfald i trädbestånden. |
|---|