Privata skogsägares inställning till klenträdsgallring

Ökad användning av biobränsle anses betydelsefullt för att nå Sveriges energi- och klimatmål. Från den tillgängliga skogsmarken i Sverige avverkas i princip hela till-växten. Ett sätt att tillvarata mer biomassa är att tillämpa klenträdsgallring, eftersom både klenare stammar och hela trädet ovan st...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Bengtsson, David
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2020
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/15511/
Descripción
Sumario:Ökad användning av biobränsle anses betydelsefullt för att nå Sveriges energi- och klimatmål. Från den tillgängliga skogsmarken i Sverige avverkas i princip hela till-växten. Ett sätt att tillvarata mer biomassa är att tillämpa klenträdsgallring, eftersom både klenare stammar och hela trädet ovan stubbe då kan utnyttjas. Den största po-tentialen till klenträdsgallring antas finnas bland privata skogsägare, vilka äger hälf-ten av landets produktiva skogsmark. Syftet med studien var att kartlägga privata skogsägares inställning till klenträds-gallring, beskriva inverkan på deras inställning av eventuella negativa konsekvenser, samt identifiera skillnader i inställning mellan olika typer av skogsägare. En enkätstudie genomfördes med ett obundet slumpmässigt urval av 842 skogsä-gare, ≥18 år med ett skogsinnehav om minst 6 hektar. Svarsfrekvensen uppgick till 50 %. Huvuddelen av skogsägarna var positivt inställda till att både utföra en klenträds-gallring och aktivt skapa områden lämpade för klenträdsgallring. Om klenträdsgall-ring skulle orsaka mer skador eller generera en mindre mängd framtida timmer än konventionell gallring skulle det ha en negativ eller stor negativ inverkan på inställ-ningen till klenträdsgallring för en majoritet av skogsägarna. Skogsägare med tidigare erfarenhet av klenträdsgallring, skötselbehov i ungsko-gen samt icke självverksamma skogsägare var i större utsträckning positiva till att både utföra en klenträdsgallring och aktivt skapa områden lämpade för klenträdsgall-ring. Studien påvisar att privata skogsägare inte utgör den begränsande faktorn för klent-rädsgallring. Skogsägarnas generellt sett positiva inställning är dock avhängig av ett bärkraftigt skogsbränslepris och att metoden har begränsade negativa konsekvenser på skadefrekvensen och beståndsutvecklingen.