Buskars potential för urbana miljöer
Artvariation i städer har i dag en låg andel buskarter, framför allt när det kommer till variation av olika buskarter och -släkten. Att öka mängden buskarter är något som i längden kan komma att vara viktig, framförallt för artvariationen (t.ex. vid sjukdomsdrabbning). Varför det inte används fler a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15477/ |
| Sumario: | Artvariation i städer har i dag en låg andel buskarter, framför allt när det kommer till variation av olika buskarter och -släkten. Att öka mängden buskarter är något som i längden kan komma att vara viktig, framförallt för artvariationen (t.ex. vid sjukdomsdrabbning). Varför det inte används fler arter kan man fundera på, när det ändå finns ett stort antal intressanta buskar som visar på fantastiska kvaliteter under årets alla delar. Med hjälp av John Philip Grime och hans växtstrategisystem (CSRmodellen) som bygger på växternas strategier vid stress, konkurrens, störning och med det bladekonomiska spektrumet kan man ta reda på hur en växt kan komma att agera och trivas i olika växtmiljöer och sammanhang. Genom att arbeta med bladstrategier så som specifik bladarea, bladets färskvikt och bladets torrmassa är det möjligt att placera dem i CSR modellen. Arbetet ger även en guidning för användning av buskar med hjälp av Grimes växtstrategisystem. Själva resultatet visar ifall en art är en stresstrateg, störningsstrateg eller konkurrensstrateg alternativt något däremellan. Därefter får man ut t.ex. om en art är stresstålig och kan placeras i exempelvis en gatumiljö med dåliga vattentillgångar, inte för att den skulle trivas utan att den skulle tolerera det, eller ifall arten endast är användbar i mer resursrika habitat såsom trädgårds- och parkmiljöer där de med en imponerande tillväxt snabbt skapar uttryck och kvaliteter. |
|---|