Tidig höjdutveckling av lignoser i landskapsplanteringar
En viktig aspekt för att kunna arbeta med vegetation är att förstå dess utveckling över tid. Att kunna förutspå tidig höjdutveckling i landskapsplanteringar är särskilt viktigt genom att det är avgörande för att skapa interiör och volym. För att beskriva sambandet mellan höjd och ålder i skogsbes...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15415/ |
| Sumario: | En viktig aspekt för att kunna arbeta med vegetation är att förstå dess utveckling
över tid. Att kunna förutspå tidig höjdutveckling i landskapsplanteringar är särskilt
viktigt genom att det är avgörande för att skapa interiör och volym. För att beskriva
sambandet mellan höjd och ålder i skogsbestånd används höjdutvecklingskurvor.
Sådana kurvor för svensk förhållanden började utvecklas under 1900-talet av
produktionsforskare vid dåvarande Skogshögskolan. Kurvorna skapades för de
vanligaste inhemska trädarterna. Fokus för dessa kurvor har varit på användning i
produktionsskogar där syftet är att underlätta dess skötsel och planering. Därav
börjar ofta dessa kurvor från och med att bestånden är mellan 10 till 20 år gamla
och därav saknas information om arters tidiga höjdutveckling.
Syftet med denna rapport är att öka förståelsen och kunskapen om arternas
naturliga höjdutveckling för att i framtiden kunna utforma hållbara flerskiktade
landskapsplanteringar. Målet är att analysera datan från inventeringarna och ta fram
medelvärde och konfidensintervaller för flertalet lignoser i vardera park, för att sedan
jämföra höjdutvecklingen av arter som förekommer på två eller flera av platserna
med varandra samt att sammanställa medelvärde och konfidensintervaller för
förväntad höjdutveckling per år oberoende av vilken plats de förekom i.
Resultatet av höjdutvecklingen för Vindarnas Park presenteras i Figur 10 , för Alnarp i
Figur 11-13 och för Snogeholm i Figur 14 . Resultatet av jämförandet av
höjdutvecklingen hos platserna presenteras i Figur 15 och i Figur 16 presenteras en
sammanställning av den förväntade årliga medeltillväxten för de arter som
förekommer på två eller flera platser. Slutsatsen av denna rapport visar på att
arterna har snarlik höjdutveckling oberoende vilken av dessa tre platser de återfinns
i, med undantag för ett fåtal arter. Det är dock svårt att i efterhand härleda och
kontrollera vilka faktorer beroende på plats, utformning och förvaltning som har haft
en påverkan på tillväxten. Resultatet i Figur 16 är tänkt att kunna användas som en
estimering av den tidiga höjdutvecklingen vid anläggning av parker som innebär
snarlika ståndorter som rapporten berör för de arter som förekommer i diagrammet. |
|---|