Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län
During the past 20 years, data from five peat mines in north-central Sweden were collected. The analytical results have been compiled into a database. This project aimed at analyzing the data and assessing the environmental impact of peat mining on the recipient waters. Specifically, focus was pu...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15324/ |
| _version_ | 1855572559630696448 |
|---|---|
| author | Karlsson, Markus |
| author_browse | Karlsson, Markus |
| author_facet | Karlsson, Markus |
| author_sort | Karlsson, Markus |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | During the past 20 years, data from five peat mines in north-central Sweden were
collected. The analytical results have been compiled into a database. This project
aimed at analyzing the data and assessing the environmental impact of peat mining
on the recipient waters. Specifically, focus was put on the chemical and physical
parameters such as nitrogen, phosphorus, ammonium, organic carbon, pH, alkalinity,
conductivity, colour, and suspended material.
The collected water samples were obtained from reference streams unaffected by the
peat mine, drainage water from the peat mine just prior to and after the
sedimentation dams as well as from the recipient streams further downstream. Tukey
HSD test was used for analyzing statistical differences (p<0.05) in the water quality
between sampling sites at each peat mine. The recipients were characterized according
to the Swedish Environmental Protection Agency classification system.
Downstream the peat mines, the recipients had a greater buffering capacity
(alkalinity), a higher pH and higher levels of nutrients (phosphorus and nitrogen).
Total organic carbon (TOC), conductivity and suspended material varied between
mines whereby no conclusions can be drawn on the effects of peat excavation. Analyses
made with the Swedish Environmental Protection Agency classifications system also
indicated higher nitrogen classes downstream of the peat mines.
An assessment of the monitoring program methods indicated non-optimal localization
of some of the sample stations and too few sampling occasions for describing the
annual water quality variations. In general, runoff measurements were lacking. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU15324 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU153242020-02-08T02:01:04Z https://stud.epsilon.slu.se/15324/ Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län Karlsson, Markus Soil biology During the past 20 years, data from five peat mines in north-central Sweden were collected. The analytical results have been compiled into a database. This project aimed at analyzing the data and assessing the environmental impact of peat mining on the recipient waters. Specifically, focus was put on the chemical and physical parameters such as nitrogen, phosphorus, ammonium, organic carbon, pH, alkalinity, conductivity, colour, and suspended material. The collected water samples were obtained from reference streams unaffected by the peat mine, drainage water from the peat mine just prior to and after the sedimentation dams as well as from the recipient streams further downstream. Tukey HSD test was used for analyzing statistical differences (p<0.05) in the water quality between sampling sites at each peat mine. The recipients were characterized according to the Swedish Environmental Protection Agency classification system. Downstream the peat mines, the recipients had a greater buffering capacity (alkalinity), a higher pH and higher levels of nutrients (phosphorus and nitrogen). Total organic carbon (TOC), conductivity and suspended material varied between mines whereby no conclusions can be drawn on the effects of peat excavation. Analyses made with the Swedish Environmental Protection Agency classifications system also indicated higher nitrogen classes downstream of the peat mines. An assessment of the monitoring program methods indicated non-optimal localization of some of the sample stations and too few sampling occasions for describing the annual water quality variations. In general, runoff measurements were lacking. Under de senaste 20 åren har vattenprover insamlats från fem torvtäkter i Gävleborgs län. Provtagningen har ingått i ett kontrollprogram för respektive täkt med målsättningen att belysa torvbrytningens påverkan på vattendragen nedströms. De vattenkemiska parametrar som analyserats är totalkväve, ammonium, nitrat, totalfosfor, fosfat, COD, pH, alkalinitet, konduktivitet, färg och suspenderat material. Vattenproverna har insamlats i inlopp/utlopp till torvtäkternas sedimentationsdammar, med syftet att visa dammarnas förmåga att fastlägga (retention) olika ämnen. Prover har också tagits i vattendragen innan och efter sammanflödet med torvtäktens dräneringsvatten, för att belysa eventuella vattenkemiska förändringar i recipienten. Analyser av statistiska skillnader (p<0,05) mellan provtagningspunkterna har gjorts med Tukey HSD test. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder av sjöar och vattendrag använts har använts för att klassificera skillnader i vattenkvalitet mellan provpunkterna. Resultaten visar att torvtäkternas recipienter uppvisar en högre buffertkapacitet (alkalinitet) och pH jämfört med de av torvtäkt opåverkade vattendragen . För näringsämnena kväve och fosfor återfanns högre halter i recipient, vilket visar att torvtäkterna har en gödande effekt. Påverkan på övriga kemiska parametrar varierade mellan torvtäkterna och därför kan inga generella slutsatser dras. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visar att torvtäkterna göder recipenterna så att tillståndsklassen för kväve ökar. Kontrollprogrammens utformning uppvisar vissa brister i provtagningspunkternas lokalisering och nya lägen har därför föreslagits. En annan svaghet i kontrollprogrammen är att provtagningsfrekvensen är låg och att tillfälligt höga vattenflöden inte med säkerhet fångas upp av mätningarna. Vid dessa tillfällen kan stora mängder näringsämnen och suspenderat material potentiellt lämna torvtäkterna obemärkt. Avrinningen från täkten bestäms vanligtvis inte. 2020-02-07 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15324/1/karlsson_m_200207.pdf Karlsson, Markus, 2006. Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län. UNSPECIFIED, Uppsala. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Environmental Assessment <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4056.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15324 swe |
| spellingShingle | Soil biology Karlsson, Markus Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title | Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title_full | Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title_fullStr | Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title_full_unstemmed | Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title_short | Påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i Gävleborgs län |
| title_sort | påverkan av torvbrytning på fem vattendrag i gävleborgs län |
| topic | Soil biology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15324/ https://stud.epsilon.slu.se/15324/ |