Jämförelse mellan olika utfodringsregimer för andelen fångrelaterade klövhornsskador i en svensk försöksbesättning för mjölkkor
Hälta hos mjölkkor utgör ett allvarligt och omfattande djurhälsoproblem. Hälta leder till en försämrad djurvälfärd för korna och till stora kostnader och produktionsförluster för lantbruket. En viktig orsak till hälta hos mjölkkor är allvarliga trauma- och fångrelaterade klövhornsskador såsom klö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2019
|
| Materias: |
| Sumario: | Hälta hos mjölkkor utgör ett allvarligt och omfattande djurhälsoproblem. Hälta leder till en
försämrad djurvälfärd för korna och till stora kostnader och produktionsförluster för lantbruket.
En viktig orsak till hälta hos mjölkkor är allvarliga trauma- och fångrelaterade klövhornsskador
såsom klövsulesår och böld i vita linjen. Orsakerna till dessa klövhornsskador är en kombination av fysiologiska förändringar i samband med kalvningen och patologiska inflammatoriska
störningar i klövarnas blodförsörjning och hornproduktion, s.k. fång. Av stor betydelse för uppkomsten av klövsulesår och böld i vita linjen är även trauma mot klövarna orsakat av hårda
golv, bristande klövvårdsrutiner samt otillräckliga liggtider. Syftet med examensarbetet var att
få en ökad förståelse för orsakerna till den, ur ett nationellt perspektiv, stora andelen mjölkkor
med klövsulesår, böld i vita linjen och andra fångrelaterade klövhornsskador vid Sveriges lantbruksuniversitets forskningscenter, Lövsta Lantbruksforskning. Besättningen har sedan 2015
haft en hög andel klövsulesår och böld i vita linjen. Nivåerna kulminerade år 2017 och början
av 2018 då ca 19 % av alla kor i besättningen registrerades med klövsulesår eller böld, vilket
är ca 4 gånger högre än genomsnittet i landet. Examensarbetet genomfördes som en retrospektiv
studie av befintliga klövvårdsdata från mjölkkor som gått i olika utfodringsförsök mellan 2014
och 2017. Målet var att undersöka om olika utfodringsregimer påverkade andelen mjölkkor
med allvarliga fångrelaterade klövhornskador vid forskningscentret. Bland annat ingick en
kompakt fullfoderstat och foderstater med en stor andel grovfoder.
I det befintliga dataunderlaget var det inga signifikanta skillnader i prevalensen av klövsulesår
eller böld mellan kor som gått i olika foderförsök där foderstat var en av flera oberoende variabler. För att kunna få statistisk signifikans för skillnader med den variation och i den storleksordning som sågs (ca 50 % mer hos de kor som ätit en kompakt fullfoderstat jämfört med de
kor som ätit en foderstat med en stor andel grovfoder) skulle det krävas ett betydligt större
dataunderlag. Däremot kunde man med hjälp av regressionsanalys se att ökande laktationsnummer var en signifikant prediktor för prevalensen av klövsulesår och böld, vilket är väl känt sedan
tidigare. Vidare jämfördes verkningsintervallet före kalvning och verkningsintervallet efter
kalvning mellan kor med och utan klövsulesår eller böld, vilket visade på ett icke signifikant
längre medelintervall innan och ett signifikant kortare medelintervall efter kalvning för de kor
som under registreringsperioden haft allvarliga klövhornsskador. Medelverkningsintervallet
före kalvning var dessutom signifikant större år 2017 än tidigare år, vilket möjligen kan ha haft
en påverkan på den höga prevalensen av allvarliga klövhornsskador som klövsulesår och böld
under 2017 och början av 2018. |
|---|