Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser
Till följd av våra växande städer där förtätningar av befintlig bebyggelse är en vedertagen strategi riskerar grönområden att reduceras till ytan. Samtidigt finns ett ökat krav på mer grönska i staden som kan ge befolkningen rekreation och vila men även leverera ekosystemtjänster som renare luft och...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2019
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855572538348797952 |
|---|---|
| author | Sandsjö, Carl |
| author_browse | Sandsjö, Carl |
| author_facet | Sandsjö, Carl |
| author_sort | Sandsjö, Carl |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Till följd av våra växande städer där förtätningar av befintlig bebyggelse är en vedertagen strategi riskerar grönområden att reduceras till ytan. Samtidigt finns ett ökat krav på mer grönska i staden som kan ge befolkningen rekreation och vila men även leverera ekosystemtjänster som renare luft och avlastning av dagvattensystemet. Som ett svar på de sistnämnda har det anlagts extensiva moss- och sedumtak på flera byggnader. Men dessa typer av tak har sällan något högre estetiskt värde vilket gör taken till en fortsatt outnyttjad resurs för rekreation. På mycket starka konstruktioner som garagebjälklag anläggs ofta intensiva gröna tak med vegetation av parkkaraktär. Dessa anläggningar är mycket tunga vilket gör att få tak kan bära upp den höga vikten. Genom att plantera de vedartade växterna i grunda substratdjup kan vikten hållas låg och möjligheten att skapa rekreativa grönytor på fler tak ökar.
På mycket grunda substrat är varje centimeter avgörande för vilken vegetationstyp som kan växa där. I litteraturstudien har vedartat växtmaterial för substratdjup på högst 50 centimeter studerats. Enligt litteraturen har det visat sig vara teoretiskt möjligt att på 12 centimeters substratdjup plantera buskvegetation. Beroende på yttre omständigheter kan detta substratdjup behöva utökas för att möjliggöra en god utveckling av växterna. Taket som ståndort är mycket extremt och där ska växterna inte bara överleva, utan långsiktigt utvecklas med god vitalitet. Detta ställer höga krav på att växtmaterialet är ståndortsanpassat med rätt stresstrategier för att hantera ett begränsat rotutrymme, höga temperaturskillnader, långvarig torka och starka vindar.
Arbetets syfte är att främja och utöka användandet av fler lämpade lignoser på taken. Genom att se på naturen som förebild och undersöka vegetationen i extrema biotoper som liknar taket som ståndort, kan lovande arter hittas som besitter de strategier som gör dem framgångsrika på taket. I arbetet lyfts fem biotoper fram som besitter en stor mängd lovande växter. Biotoperna är: Alvarsmarker, bergsområden, kustområden, buskstäppen och ruderatmarker. Slutligen presenteras artlistor för de minimimått av substratdjupsom krävs för att möjliggöra en framgångsrik etablering av växtmaterialet. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU15193 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU151932020-06-02T13:57:23Z Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser Vegetation for urban rooftop biotopes : shrubs and trees adapted for shallow soils on existing rooftop terraces Sandsjö, Carl gröna tak buskar vedartat substratdjup extensiv skötsel biotop ekotyp Till följd av våra växande städer där förtätningar av befintlig bebyggelse är en vedertagen strategi riskerar grönområden att reduceras till ytan. Samtidigt finns ett ökat krav på mer grönska i staden som kan ge befolkningen rekreation och vila men även leverera ekosystemtjänster som renare luft och avlastning av dagvattensystemet. Som ett svar på de sistnämnda har det anlagts extensiva moss- och sedumtak på flera byggnader. Men dessa typer av tak har sällan något högre estetiskt värde vilket gör taken till en fortsatt outnyttjad resurs för rekreation. På mycket starka konstruktioner som garagebjälklag anläggs ofta intensiva gröna tak med vegetation av parkkaraktär. Dessa anläggningar är mycket tunga vilket gör att få tak kan bära upp den höga vikten. Genom att plantera de vedartade växterna i grunda substratdjup kan vikten hållas låg och möjligheten att skapa rekreativa grönytor på fler tak ökar. På mycket grunda substrat är varje centimeter avgörande för vilken vegetationstyp som kan växa där. I litteraturstudien har vedartat växtmaterial för substratdjup på högst 50 centimeter studerats. Enligt litteraturen har det visat sig vara teoretiskt möjligt att på 12 centimeters substratdjup plantera buskvegetation. Beroende på yttre omständigheter kan detta substratdjup behöva utökas för att möjliggöra en god utveckling av växterna. Taket som ståndort är mycket extremt och där ska växterna inte bara överleva, utan långsiktigt utvecklas med god vitalitet. Detta ställer höga krav på att växtmaterialet är ståndortsanpassat med rätt stresstrategier för att hantera ett begränsat rotutrymme, höga temperaturskillnader, långvarig torka och starka vindar. Arbetets syfte är att främja och utöka användandet av fler lämpade lignoser på taken. Genom att se på naturen som förebild och undersöka vegetationen i extrema biotoper som liknar taket som ståndort, kan lovande arter hittas som besitter de strategier som gör dem framgångsrika på taket. I arbetet lyfts fem biotoper fram som besitter en stor mängd lovande växter. Biotoperna är: Alvarsmarker, bergsområden, kustområden, buskstäppen och ruderatmarker. Slutligen presenteras artlistor för de minimimått av substratdjupsom krävs för att möjliggöra en framgångsrik etablering av växtmaterialet. Because of our growing cities where densification of existing buildings is a believed strategy, green areas risk being reduced. At the same time, there is an increased demand for more greenery in the city that can give recreation and rest to the population, but also deliver ecosystem services such as cleaner air and stormwater management. In response to the latter, extensive moss and sedum roofs have been built on several buildings in Sweden. But these types of green roofs rarely have any aesthetic value, which makes the roofs a continued unused resource for recreation. On very strong constructions such as underground car parks, intensive green roofs with vegetation of park character are often built. These systems are very heavy which means that few roofs can carry the massive weight. By planting woody vegetation in shallow substrate depths, the weight can be kept low and the possibility of creating recreational green surfaces on more rooftops increases. On very shallow soils, every centimeter limits the type of vegetation that can grow there. Woody plants suitable for substrate depths of 50 centimeters or less has been studied. According to the literature, it has been found to be theoretically possible to plant shrubs at 12 centimeters of substrate depth. Depending on the external circumstances, this substrate depth may need to be expanded to allow for good growth of the plants. The roof is a very extreme biotope and the goal is not only to make the plants survive, but to develop in the long term with good vitality. This puts high demands on the plant material being well adapted to the site with the right stress strategies to handle a limited root space, high temperature fluctuations, prolonged drought and high wind. The purpose of the work is to promote and expand the use of suitable woody plants on the roof. By looking at nature as a role model and exploring the vegetation in extreme biotopes that resemble the roof, promising species can be found that possess the strategies that make them successful on rooftops. Five biotopes are recognized which possess a large amount of promising species. The biotopes are: Alvar, mountain areas, coastal areas, steppe region and ruderal areas. Finally, species lists are presented for the minimum dimensions of substrate depth required to enable the successful establishment of the plants. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2019 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15193/ |
| spellingShingle | gröna tak buskar vedartat substratdjup extensiv skötsel biotop ekotyp Sandsjö, Carl Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title | Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title_full | Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title_fullStr | Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title_full_unstemmed | Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title_short | Vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| title_sort | vegetation för urbana takbiotoper : ståndortsanpassade buskar och träd för grunda växtbäddar på befintliga takterrasser |
| topic | gröna tak buskar vedartat substratdjup extensiv skötsel biotop ekotyp |