Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan

Människan har behov som går utöver de rent fysiska och sociala och kan förstås som en meningssökande varelse. I ett mer sekulariserat samhälle har landskapet kommit att spela en större roll för många människor i deras strävan efter att få utlopp för behov som traditionellt framförallt förknippats me...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Andersson, Joel
Formato: H2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2019
Materias:
_version_ 1855572532784005120
author Andersson, Joel
author_browse Andersson, Joel
author_facet Andersson, Joel
author_sort Andersson, Joel
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Människan har behov som går utöver de rent fysiska och sociala och kan förstås som en meningssökande varelse. I ett mer sekulariserat samhälle har landskapet kommit att spela en större roll för många människor i deras strävan efter att få utlopp för behov som traditionellt framförallt förknippats med religiositet. Utifrån dessa utgångspunkter undersöker uppsatsen hur landskapet kan utformas för att bidra till kontemplativa upplevelser och hur dessa uppkommer just i relation till landskapet. Vad som ska förstås som ”kontemplativa landskap” är inte uppenbart och uppsatsen försöker därför undersöka hur begreppet ska förstås genom att både, definiera vad kontemplation är, hur dessa upplevelser uppkommer och kan främjas. Samt genom att undersöka hur vår upplevelse och förståelse av landskapet blir till. Uppsatsen använder sig av framförallt arkitekturteori och estetisk teori med fenomenologiska utgångspunkter. Härigenom förstås landskapsupplevelsen som något som blir till genom ett kroppsligt möte där alla sinnen och mentala processer är involverade. Utifrån dessa perspektiv identifieras en konflikt mellan den traditionella förståelsen av kontemplation som något som innebär ett distanserade ifrån ”den materiella världen” och ett perspektiv som istället betraktar kontemplation som ett fördjupat deltagande i världen. Uppsatsen diskuterar hur den japanska trädgårdstraditionen präglas av ett förhållningsätt till tid och rum som kan berika förståelsen av kontemplativa upplevelser i mötet med landskapet. Genom en exempelstudie av Entsū-ji Templet i Kyoto konkretiseras resonemangen om hur det riktade fokuset, som kontemplationen innebär, kan åstadkommas genom sinnena och genom vår fysiska så väl som mentala rörelse i landskapet. Uppsatsen presenterar, med utgångspunkt i både den fenomenologiska teorin och exempelstudierna i Japan, en punktslista med kriterier som kan användas för att förstå ”deltagande kontemplativa” upplevelser av landskap. Listan är tänkt att både vara användbar som ett analysverktyg och som inspiration vid gestaltning.
format H2
id RepoSLU15158
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2019
publishDateSort 2019
publisher SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
publisherStr SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
record_format eprints
spelling RepoSLU151582020-06-02T13:57:24Z Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan Contemplative Landscapes : example Studies in Japan Andersson, Joel kontemplation japanska trädgårdar meditation sinnlighet andlighet fenomenologi Människan har behov som går utöver de rent fysiska och sociala och kan förstås som en meningssökande varelse. I ett mer sekulariserat samhälle har landskapet kommit att spela en större roll för många människor i deras strävan efter att få utlopp för behov som traditionellt framförallt förknippats med religiositet. Utifrån dessa utgångspunkter undersöker uppsatsen hur landskapet kan utformas för att bidra till kontemplativa upplevelser och hur dessa uppkommer just i relation till landskapet. Vad som ska förstås som ”kontemplativa landskap” är inte uppenbart och uppsatsen försöker därför undersöka hur begreppet ska förstås genom att både, definiera vad kontemplation är, hur dessa upplevelser uppkommer och kan främjas. Samt genom att undersöka hur vår upplevelse och förståelse av landskapet blir till. Uppsatsen använder sig av framförallt arkitekturteori och estetisk teori med fenomenologiska utgångspunkter. Härigenom förstås landskapsupplevelsen som något som blir till genom ett kroppsligt möte där alla sinnen och mentala processer är involverade. Utifrån dessa perspektiv identifieras en konflikt mellan den traditionella förståelsen av kontemplation som något som innebär ett distanserade ifrån ”den materiella världen” och ett perspektiv som istället betraktar kontemplation som ett fördjupat deltagande i världen. Uppsatsen diskuterar hur den japanska trädgårdstraditionen präglas av ett förhållningsätt till tid och rum som kan berika förståelsen av kontemplativa upplevelser i mötet med landskapet. Genom en exempelstudie av Entsū-ji Templet i Kyoto konkretiseras resonemangen om hur det riktade fokuset, som kontemplationen innebär, kan åstadkommas genom sinnena och genom vår fysiska så väl som mentala rörelse i landskapet. Uppsatsen presenterar, med utgångspunkt i både den fenomenologiska teorin och exempelstudierna i Japan, en punktslista med kriterier som kan användas för att förstå ”deltagande kontemplativa” upplevelser av landskap. Listan är tänkt att både vara användbar som ett analysverktyg och som inspiration vid gestaltning. Man has needs that go beyond the purely physical and social and can be understood as a “meaning-seeking” creature. In a more secularized society, the landscape has come to play a greater role for many people in their quest to have an outlet for needs that are traditionally associated primarily with religiosity. Based on these points of departure, the paper examines how the landscape can be designed to contribute to contemplative experiences and how these arise in relation to the landscape. What should be understood as "contemplative landscape" is not obvious and the paper therefore tries to examine how the concept should be understood by both defining what contemplation is, how these experiences arise and can be promoted. And by examining how our experience and understanding of the landscape is created. The thesis uses mainly architectural theory and aesthetic theory with phenomenological starting points. Hereby the landscape experience is understood as something that is created by a bodily encounter where all the senses and mental processes are involved. From these perspectives, a conflict is identified between the traditional understanding of contemplation and something that means a distanced from the "material world" and a perspective that instead regards contemplation as an in-depth participation in the world.The paper discusses how the Japanese garden tradition is characterized by an attitude towards time and space that can enrich the understanding of contemplative experiences in the encounter with the landscape. Through an exemplary study of the Entsū-ji Temple in Kyoto, the reasoning on how the targeted focus that contemplation implies can be realized through the senses and through our physical as well as mental movement in the landscape. The essay presents, based on both the phenomenological theory and the example studies in Japan, a point list with criteria that can be used to understand "participatory contemplative" experiences of landscape. The list is intended to be both useful as an analysis tool and as inspiration for design. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2019 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15158/
spellingShingle kontemplation
japanska trädgårdar
meditation
sinnlighet
andlighet
fenomenologi
Andersson, Joel
Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title_full Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title_fullStr Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title_full_unstemmed Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title_short Kontemplativa Landskap : exempelstudier i Japan
title_sort kontemplativa landskap : exempelstudier i japan
topic kontemplation
japanska trädgårdar
meditation
sinnlighet
andlighet
fenomenologi