Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad
Nationalparker och naturreservat har funnits i mer än ett århundrande i Sverige, och i nära anslutning finns idag storslagna arkitektritade besökscentrum, så kallade naturum. Syftet med naturum är att locka besökaren ut i naturen och lära dem mer om människans påverkan på naturmiljön och ekologin på...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572506748911616 |
|---|---|
| author | Taylor, Sofie |
| author_browse | Taylor, Sofie |
| author_facet | Taylor, Sofie |
| author_sort | Taylor, Sofie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Nationalparker och naturreservat har funnits i mer än ett århundrande i Sverige, och i nära anslutning finns idag storslagna arkitektritade besökscentrum, så kallade naturum. Syftet med naturum är att locka besökaren ut i naturen och lära dem mer om människans påverkan på naturmiljön och ekologin på den specifika platsen. Denna uppsats syftar till att undersöka varför ett naturum är en sluten byggnad och hur ett alternativt naturum/besökscentrum kan gestaltas som möjliggör kontakt med naturen. För att undersöka detta valdes en teoribakgrund som kunde belysa skillnaderna mellan arkitektur och landskapsarkitektur avseende utformandet av gestaltningsförslag. Vidare studerades vilka aspekter landskapsarkitekter bör förhålla sig till för att skapa god landskapsarkitektur. Med hjälp av miljöpsykologi belystes hur människan uppfattar och påverkas av naturen. För att testa teoribakgrunden och få en djupare förståelse av gestaltning på en plats med skyddsvärd natur valdes Hälleskogsbrännas naturreservat som en referensplats. Slutligen utfördes ett platsspecifikt gestaltningsförslag på Stora Karlsö med stöd av valda teoretiska utgångspunkter och referensplats. Resultatet av gestaltningsförslaget blev en anpassad träspångsslinga som följer topografin på ön och leder besökaren till historiskt och ekologiskt värdefulla platser i naturreservatet. Studien visar att det finns skillnader mellan arkitektdisciplinerna och antyder att landskapsarkitekten har förmågan att utforma besökscentrum som integrerade tillägg i naturen som inbjuder till en naturlig koppling mellan människa och natur. Denna typ av tillägg skapar ett värde och lockar besökaren ut i naturen genom en balanserad gestaltning med sociala, ekologiska och estetiska aspekter. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU15010 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU150102020-06-04T12:07:00Z Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad The gate to nature : a design proposal for a visitor centre in a nature reserve as an alternative to a building Taylor, Sofie gestaltning naturreservat besökscentrum landskapsarkitektur trivalent design Nationalparker och naturreservat har funnits i mer än ett århundrande i Sverige, och i nära anslutning finns idag storslagna arkitektritade besökscentrum, så kallade naturum. Syftet med naturum är att locka besökaren ut i naturen och lära dem mer om människans påverkan på naturmiljön och ekologin på den specifika platsen. Denna uppsats syftar till att undersöka varför ett naturum är en sluten byggnad och hur ett alternativt naturum/besökscentrum kan gestaltas som möjliggör kontakt med naturen. För att undersöka detta valdes en teoribakgrund som kunde belysa skillnaderna mellan arkitektur och landskapsarkitektur avseende utformandet av gestaltningsförslag. Vidare studerades vilka aspekter landskapsarkitekter bör förhålla sig till för att skapa god landskapsarkitektur. Med hjälp av miljöpsykologi belystes hur människan uppfattar och påverkas av naturen. För att testa teoribakgrunden och få en djupare förståelse av gestaltning på en plats med skyddsvärd natur valdes Hälleskogsbrännas naturreservat som en referensplats. Slutligen utfördes ett platsspecifikt gestaltningsförslag på Stora Karlsö med stöd av valda teoretiska utgångspunkter och referensplats. Resultatet av gestaltningsförslaget blev en anpassad träspångsslinga som följer topografin på ön och leder besökaren till historiskt och ekologiskt värdefulla platser i naturreservatet. Studien visar att det finns skillnader mellan arkitektdisciplinerna och antyder att landskapsarkitekten har förmågan att utforma besökscentrum som integrerade tillägg i naturen som inbjuder till en naturlig koppling mellan människa och natur. Denna typ av tillägg skapar ett värde och lockar besökaren ut i naturen genom en balanserad gestaltning med sociala, ekologiska och estetiska aspekter. National parks and nature reserves have existed for more than a century in Sweden and these days they are accompanied by grand architectural drawn visitor centres, labelled naturum (nature rooms). The aim with these naturum is to bring the visitor outdoor into nature, to teach them how humankind has affected the landscape and how ecology works. This thesis aims to review how naturum is a building and how an alternative naturum/visitor centre can be designed to enable contact with nature. The study was conducted by reviewing background theory about the potential difference between landscape architecture and architecture, what aspects a landscape architect should have in mind to create good landscape architecture and how humans are affected by nature in the context of environmental psychology. The background theory was carried out on Hälleskogsbrännans nature reserve, as a reference object, to get a deeper understanding of designing in a protected nature environment. Lastly a landscape design proposal was created for Stora Karlsö with the support of the background theory and reference object. The result was an accessible wooden footbridge leading past historical and ecological places of interest along the way up to the east cliff and then out to a vantage-point. The study shows that there is a difference between the two architectural disciplines and that landscape architects possess the knowledge to design visitor centres more closely connected to nature which makes people immerse in it and learn more about it. This is done through a finetuned balance between the social, ecology and aesthetics aspects. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15010/ |
| spellingShingle | gestaltning naturreservat besökscentrum landskapsarkitektur trivalent design Taylor, Sofie Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title | Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title_full | Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title_fullStr | Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title_full_unstemmed | Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title_short | Porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| title_sort | porten till naturen : gestaltningsförslag av ett besökscentrum i ett naturreservat som ett alternativ till en byggnad |
| topic | gestaltning naturreservat besökscentrum landskapsarkitektur trivalent design |