Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd
I arbetet undersöks hur höstvetets uppkomst, skörd och risk för svampsjukdomar påverkas av etableringsmetoden. För att studera detta anlades ett fältförsök där fyra olika etableringsmetoder (led) jämfördes. De led som jämfördes var ett med plöjning (konventionella systemet), två med minimerad bea...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G1E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14912/ |
| _version_ | 1855572490046144512 |
|---|---|
| author | Finnfors, Daniel |
| author_browse | Finnfors, Daniel |
| author_facet | Finnfors, Daniel |
| author_sort | Finnfors, Daniel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I arbetet undersöks hur höstvetets uppkomst, skörd och risk för svampsjukdomar påverkas av
etableringsmetoden. För att studera detta anlades ett fältförsök där fyra olika etableringsmetoder
(led) jämfördes. De led som jämfördes var ett med plöjning (konventionella systemet), två med
minimerad bearbetning (Mullsådd Rapid och Mullsådd Claydon) samt ett som direktsåddes.
Inledningsvis var uppkomsten god i alla leden men något högre i det plöjda ledet. Det visade sig att
utsädesmängden varit något högre i det plöjda ledet men att själva fältuppkomsten varit procentuellt
sett acceptabel i alla led. Att det var något lägre uppkomst i de minimerade leden kan bero på att
fröet inte får samma jordkontakt som i ett plöjt led med tanke på inblandningen av halmrester, något
att kanske ta hänsyn till vid val av utsädesmängd. Bestockningen var något större i de tunnare
bestånden så antalet ax var tillräckligt i alla leden för att kunna uppnå en full skörd.
Svampangreppet graderades och avgränsades endast till svartpricksjuka eftersom denna svamp har
störst skördepåverkan. Här fanns det statistiska skillnader mellan leden där de i fallande ordning från
intensivast bearbetning (plöjning) hade minst angrepp till minst bearbetning (direktsådd) som hade
mest angrepp. Detta skulle kunna förklaras med att sporer överlever på halmrester och att det var i
de led där det fanns mest halmrester kvar på ytan som hade högst angrepp av svamp.
Bäst etablering och friskaste plantor uppnåddes i det konventionella systemet med plöjning.
Troligtvis avkastade detta system som högst till följd av detta, följt av det minimerade systemen. I
försöket var det signifikant bättre skörd och lägre tryck av svartpricksjuka i det plöjda systemet
jämfört med det direktsådda ledet. Litteraturstudien visar dock att val av bäst etableringsmetod kan
skilja sig mellan olika år, från plats till plats och från jordart till jordart. |
| format | First cycle, G1E |
| id | RepoSLU14912 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU149122020-05-29T13:15:32Z https://stud.epsilon.slu.se/14912/ Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd Finnfors, Daniel Crop husbandry I arbetet undersöks hur höstvetets uppkomst, skörd och risk för svampsjukdomar påverkas av etableringsmetoden. För att studera detta anlades ett fältförsök där fyra olika etableringsmetoder (led) jämfördes. De led som jämfördes var ett med plöjning (konventionella systemet), två med minimerad bearbetning (Mullsådd Rapid och Mullsådd Claydon) samt ett som direktsåddes. Inledningsvis var uppkomsten god i alla leden men något högre i det plöjda ledet. Det visade sig att utsädesmängden varit något högre i det plöjda ledet men att själva fältuppkomsten varit procentuellt sett acceptabel i alla led. Att det var något lägre uppkomst i de minimerade leden kan bero på att fröet inte får samma jordkontakt som i ett plöjt led med tanke på inblandningen av halmrester, något att kanske ta hänsyn till vid val av utsädesmängd. Bestockningen var något större i de tunnare bestånden så antalet ax var tillräckligt i alla leden för att kunna uppnå en full skörd. Svampangreppet graderades och avgränsades endast till svartpricksjuka eftersom denna svamp har störst skördepåverkan. Här fanns det statistiska skillnader mellan leden där de i fallande ordning från intensivast bearbetning (plöjning) hade minst angrepp till minst bearbetning (direktsådd) som hade mest angrepp. Detta skulle kunna förklaras med att sporer överlever på halmrester och att det var i de led där det fanns mest halmrester kvar på ytan som hade högst angrepp av svamp. Bäst etablering och friskaste plantor uppnåddes i det konventionella systemet med plöjning. Troligtvis avkastade detta system som högst till följd av detta, följt av det minimerade systemen. I försöket var det signifikant bättre skörd och lägre tryck av svartpricksjuka i det plöjda systemet jämfört med det direktsådda ledet. Litteraturstudien visar dock att val av bäst etableringsmetod kan skilja sig mellan olika år, från plats till plats och från jordart till jordart. This study investigate how the establishment method of winter wheat affect the emergence, yield and risk of fungal diseases. In order to study this a field experiment was set up where four different establishment methods were compared. The methods studied were ploughing, direct drilling and two versions of minimized tillage. Initially, the emergence was good for all methods but slightly higher in the ploughed system. It turned out that the seed rate was slightly higher in the ploughed system but the actual emergence was acceptable for all methods. The reason for a slightly lower emergence in the minimized tillage systems may be due to that the seed does not get the same soil contact as in a ploughed seed bed. This is perhaps something to consider when choosing the seed rate. The tillering was slightly higher in the thinner stands so the number of ears was enough in all systems to achieve a maximum yield. The study only graded the infection of Septoria tritici because this fungal disease is considered to have the highest negative effect on yield among the fungal diseases. There were statistical differences between the four methods and the ploughed system had the lowest Septoria tritici infection and the direct drilling the highest. The best establishment and healthiest plants were achieved in the conventional ploughing system. This system also had the highest yields followed by the minimized systems. In the field experiment the ploughed system had significantly higher yield and lower infection of Septoria Tritici compared to the direct drilled system. However, the literature review shows that the best establishment method can differ between years, from place to place and from soil type to soil type. 2019-08-21 First cycle, G1E NonPeerReviewed application/pdf en https://stud.epsilon.slu.se/14912/1/finnfors_d_190821.pdf Finnfors, Daniel, 2019. Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd. First cycle, G1E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-643.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10838 swe |
| spellingShingle | Crop husbandry Finnfors, Daniel Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title | Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title_full | Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title_fullStr | Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title_full_unstemmed | Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title_short | Etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| title_sort | etableringsmetodens påverkan på höstvetets skörd |
| topic | Crop husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14912/ https://stud.epsilon.slu.se/14912/ |