Effekt av antibiotika i spädningsvätska för spermier på mikrofloran i cervikala delen av suggans vagina
Artificiell insemination med färsk sperma är den vanligaste reproduktionstekniken inom grisuppfödningen i många delar av världen. Vid framställning av semindoser späds ejakulatet med särskilda spädningsvätskor innehållande antibiotika som tillsätts för att undvika att de bakterier som kontaminera...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14907/ |
| Sumario: | Artificiell insemination med färsk sperma är den vanligaste reproduktionstekniken inom
grisuppfödningen i många delar av världen. Vid framställning av semindoser späds ejakulatet
med särskilda spädningsvätskor innehållande antibiotika som tillsätts för att undvika att de
bakterier som kontaminerat ejakulatet under samling och framställning växer till under
lagringen och skadar spermierna och orsakar infektion eller nedsatt fertilitet hos suggan.
Studiens syfte var att undersöka vilka bakterier som normalt finns i vagina hos gyltor och
suggor och om det förekommer någon minskad sensitivitet för antibiotika hos den bakteriella
normalfloran till följd av exponeringen av antibiotika.
För att undersöka huruvida antibiotika som tillsätts till spädningsvätskan inom artificiell
insemination påverkar den mikrobiella normalfloran hos hongrisar provtogs 30 suggor och 30
gyltor från tre gårdar i Mellansverige under hösten 2018. Vaginalproven togs med hjälp av
sterila skyddade provtagningspinnar. Proven analyserades genom direktodling på nötblodagar,
blåagar, mannitolsaltagar, COBA och MRS-agar. Påvisade bakterier renodlades på blodagar
och artbestämdes sedan med hjälp av Matrix-Assisted Laser Desorption/Ionization Time Of
Flight Mass Spectrometry, MALDI-TOF MS. Totalt artbestämdes 280 isolat, 72,9 % av isolaten
tillhörde tre genera: Staphylococcus, Streptococcus och Corynebacterium.
Resistensundersökning av utvalda bakterier visade ingen tydlig skillnad mellan de två
grupperna av djur. För samtliga resistensundersökta bakterier kunde en mer eller mindre stor
spridning av känslighet för någon eller några antibiotika ses hos både suggor och gyltor. Hos
samtliga Staphylococcus spp. sågs en svag tendens till minskad känslighet för penicillin hos
suggor i jämförelse med gyltor men djurantalet i grupperna var litet så skillnaderna var inte
signifikanta. |
|---|