Utveckling och utvärdering av attrapp för träning av kejsarsnitt på får
Det beräknas idag finnas ungefär 587 100 får i Sverige, under 2017 registrerades 89 480 lamm i fårnäringens fårdataprogram Elitlamm. Under samma tidsperiod inrapporterades endast ett kejsarsnitt på tacka i Jordbruksverkets förrättningsstatistik. Detta kan tolkas som indikationer på att antalet ke...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14897/ |
| Sumario: | Det beräknas idag finnas ungefär 587 100 får i Sverige, under 2017 registrerades 89 480 lamm
i fårnäringens fårdataprogram Elitlamm. Under samma tidsperiod inrapporterades endast ett
kejsarsnitt på tacka i Jordbruksverkets förrättningsstatistik. Detta kan tolkas som indikationer
på att antalet kejsarsnitt som utförs i Sverige idag är lågt i förhållande till antalet lamningar.
Veterinärstudent Jenny Eriksson genomförde 2010 en enkätundersökning för att kartlägga
veterinärers inställning till, indikation för och frekvens av kejsarsnitt hos nöt. I hennes arbete
framkom att anledningen till att veterinärer ej valde kejsarsnitt som behandling vid svår dystoki
var en brist på kunskap om och erfarenhet av ingreppet. Syftet med det här arbetet var att
utvärdera om kombinationen av ökad kunskap och övning på attrapp kunde öka studentens
självbedömda sannolikhet att i ett teoretiskt scenario utföra kejsarsnitt på tacka. I det här arbetet
utvärderas även möjligheten att med lättillgängliga material och metoder bygga en attrapp för
att öva kejsarsnitt på får. Attrappen byggdes under sommaren och hösten 2018 och stod färdig
i slutet av oktober 2018. Totalt 31 studenter i årskurs 4, 5 och 6 på veterinärprogrammet vid
Sveriges lantbruksuniversitet anmälde sig och deltog i studien. Innan och efter övning svarade
studenterna på en parad enkät med fem frågor varav fyra var visuella analoga skalor och en var
en öppen kortsvarsfråga. Frågorna berörde studentens självbedömda kunskapsnivå, intresse för
produktionsdjur, självbedömd sannolikhet att våga genomföra kejsarsnitt i ett givet teoretiskt
scenario och en fråga rörande studentens inställning till kirurgiattrapper.
Resultatet visar att kombinationen av teoretisk genomgång i kombination med övning på
attrappen gav en signifikant högre självbedömd kunskapsnivå. Sannolikheten för att studenten
skulle genomföra kejsarsnittet i det teoretiska scenariot ökade från 26 % till 72 %. Studenterna
hade ett stort intresse för produktionsdjur, 6,9±2,2 före övning och 7,3±2,0 efter övning
(p=0,02) och intresset för kirurgiska attrapper var positivt, medelvärde 7,0±1,3. Inställningen
till attrappen av det slag som användes i det här arbetet var mycket god med ett medelvärde på
8,3±1,1. Årkurs 6 studenterna hade vid tiden för övningen genomgått den utbildning inom
kirurgi i allmänhet och kejsarsnitt i synnerhet som erbjuds vid veterinärutbildningen, SLU.
Trots det bedömer studenterna sin kunskap som relativt låg (medelvärde 2,7±2,1) och deras
svar skiljer sig inte från studenter i prekliniska och kliniska åren, medelvärde 1,5±1,0 (p=0,19).
Slutsatsen av utvärderingen är att attrappen i kombination med handledning kan ge en ökad
kunskap och självförtroende hos studenten. Förhoppningen är att användning av attrapper kan
ge en ökad kunskap, förståelse och på sikt öka sannolikheten för att studenten väljer kejsarsnitt
som behandling i framtiden. |
|---|