Prednisolon i klinisk dosering intravenöst till hund
Prednisolon är ett av de mest förskrivna veterinärmedicinska läkemedlen i Sverige och i många andra länder. Prednisolon är ett kortisonpreparat med intermediär glukokortikoid effekt och duration. Prednisolon har till hund under lång tid använts i doser baserade på empirisk erfarenhet då det saknas m...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14896/ |
| Sumario: | Prednisolon är ett av de mest förskrivna veterinärmedicinska läkemedlen i Sverige och i många andra länder. Prednisolon är ett kortisonpreparat med intermediär glukokortikoid effekt och duration. Prednisolon har till hund under lång tid använts i doser baserade på empirisk erfarenhet då det saknas moderna farmakokinetiska studier och risker som utebliven effekt eller svåra biverkningar ökar. Glukokortikoider (GK) ger biverkningar som polyfagi, polyuri, polydipsi, muskelsvaghet/atrofi, insulinresistens, iatrogen hyperadrenocorticism, osteoporos, tunn hud och försämrad sårläkning. Syftet med studien var att undersöka koncentrationtidsförloppet av prednisolon hos hund efter intravenös administrering i en kliniskt relevant dos (1 mg/kg). Genom användande av moderna analysmetoder för kvantifiering av läkemedelskoncentrationer i plasma, farmakokinetik samt studera utvalda endogena biomarkörer (leukocytrespons) kan ett evidensbaserat underlag till en framtida doseringsregim hos hund skapas. En optimerad doseringsregim grundad på moderna vetenskapliga metoder vill ge bibehållen terapeutisk effekt och minimerad risk för biverkningar.
Glukokortikoider kan generellt vara indikerat vid olika orsaker till inflammation, allergi, immunmedierade och neoplastiska sjukdomar. Påverkan på immunceller antas vara den största orsaken till de antiinflammatoriska och immunosupprimerande effekterna. Neutrofili, lymfopeni, eosinopeni och monocytos är typiska förändringar på hematologiska parametrar hos hund. Farmakokinetiken beskriver läkemedlets omsättning i kroppen. Clearance är ett mått på kroppens förmåga att eliminera läkemedel framför allt genom metabolism och exkretion via lever och njurar. Distributionsvolym representerar den skenbara volym som läkemedlet fördelar sig i. Terminal halveringstid är tiden för plasmakoncentrationen att sjunka till hälften då sänkningen huvudsakligen beror på elimination.
Studien baseras på en ”cross-over”-modell där tio hundar inkluderades. Hundarna var sina egna kontroller och behandlades under en studiefas med 1 mg/kg prednisolon-natriumsuccinat intravenöst och under den andra studiefasen med natriumkloridlösning. Blodprover togs vid tiden 0, 0.33, 0.67, 1, 2, 3, 4, 6, 9, 12, 24, 28, 32, 36, 48 och 60 timmar efter administration av prednisolon eller natriumklorid. För farmakokinetiska analyser anpassades en two-compartment modell till observerade prednisolonkoncentrationer för varje enskild individ. Farmakokinetiska medianvärden vid en bolusdos intravenöst av 1 mg/kg prednisolon till tio hundar var den skenbara distributionsvolymen i steady state 2.86 L/kg, clearance var 24.33 ml/min‧kg och den terminala halveringstiden var 1.6 timmar. Statistiskt signifikant neutrofili förelåg mellan behandlad och obehandlad grupp mellan 1–12 timmar efter administration (P<0.005). Lymfocytkoncentrationen var statistiskt signifikant lägre mellan 2–9 timmar. Ingen signifikans kunde påvisas för skillnader gällande eosinofilkoncentrationer mellan behandlad och obehandlad grupp.
Efter en intravenös bolusdos av prednisolon till hund sågs signifikanta skillnader mellan behandlad och obehandlad grupp på två av tre leukocyttyper och större värden för distributionsvolym och clearance redovisas jämfört med vad som publicerats i tidigare litteratur. Det krävs fler studier med beräkning av farmakodynamiska parametrar, andra administrationsvägar och kliniska studier för att etablera ett större vetenskapligt underlag till behandlingsregimer gällande prednisolon till hund. |
|---|