Säkerhet vid kreditgivning
Jordbruk och skogsbruk är två branscher som kännetecknas av betydande kapital men med ett relativt svagt resultat. I teorin borde detta innebära en risk för bankerna, då ett svagt kassaflöde försämrar återbetalningsförmågan. Dock ses jordbruk och skogsbruk som attraktiva placeringar för kreditgivare...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14864/ |
| _version_ | 1855572482502688768 |
|---|---|
| author | Klofsten, Oscar Jarnvall, Wilhelm |
| author_browse | Jarnvall, Wilhelm Klofsten, Oscar |
| author_facet | Klofsten, Oscar Jarnvall, Wilhelm |
| author_sort | Klofsten, Oscar |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Jordbruk och skogsbruk är två branscher som kännetecknas av betydande kapital men med ett relativt svagt resultat. I teorin borde detta innebära en risk för bankerna, då ett svagt kassaflöde försämrar återbetalningsförmågan. Dock ses jordbruk och skogsbruk som attraktiva placeringar för kreditgivare. Detta förklaras enligt teorin genom att jordbruksmark och skogsbruksmark ses som starka säkerheter vid kreditgivning. Hur respektive skogsbruks- och jordbrukssäkerheter bedöms rent kvalitativt är ett forskningsområde som inte är så välutforskat. Syftet med denna studie är då att undersöka hur bankerna bedömer styrkan i olika sorters tillgångar som ställs som säkerhet vid kreditgivning. De teorier som används i uppsatsen är teorier kopplade till kreditgivningsprocessen och säkerhet vid kreditgivning. Vår studie har haft en kvalitativ forskningsmetod. Empiri-insamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med två banker. Studien har varit explorativ med målet att försöka skapa en grundläggande förståelse kring studiens syfte. Empirin vi fick från intervjuerna stämde överlag ihop med teorin gällande det grundläggande ramverket för kvalitetsbedömningen av säkerheter. Vi ser att bankernas bedömning av olika faktorer som påverkar säkerhet är konsistent. Överlag bedömer bankerna säkerhetens styrka utefter samma kriterier. Dessa kriterier är hur lätt säkerheten är att realisera, företagarens kompetens och påverkan av omvärldsfaktorer. Det som skiljde sig var hur de ser på säkerhet relaterat till dessa faktorer. Båda bankerna bedömer styrkan i säkerhet enligt följande ordning: mark, bostadshus, ekonomibyggnader, företagshypotek. Däremot bedömer Bank A skogsbruksmark som lite starkare säkerhet än jordbruksmark, medan Bank B inte ser någon skillnad på styrkan av de båda säkerheterna. Den intervjuade personen från Bank B är dock av den personliga åsikten att skogsbruksmark bör ses som starkare säkerhet än jordbruksmark. Det faktum att bankerna har olika bedömningsmodeller för säkerhet visar att det inte finns ett globalt ramverk för själva bedömningsprocessen samt att bedömningen av styrkan inte är enbart objektiv, utan även subjektiv. Detta kan man se både mellan olika banker men också mellan individer inom samma bank. Variationen i bedömning av säkerheter kan enligt oss kan leda till att bankerna minimerar sin risk genom att vara mer detaljstyrda i sin bedömning, det vill säga att varje säkerhet bedöms utifrån sina förutsättningar och inte enbart utifrån dess ekonomiska värde. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14864 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU148642020-06-04T12:17:46Z https://stud.epsilon.slu.se/14864/ Säkerhet vid kreditgivning Klofsten, Oscar Jarnvall, Wilhelm Economics and management Jordbruk och skogsbruk är två branscher som kännetecknas av betydande kapital men med ett relativt svagt resultat. I teorin borde detta innebära en risk för bankerna, då ett svagt kassaflöde försämrar återbetalningsförmågan. Dock ses jordbruk och skogsbruk som attraktiva placeringar för kreditgivare. Detta förklaras enligt teorin genom att jordbruksmark och skogsbruksmark ses som starka säkerheter vid kreditgivning. Hur respektive skogsbruks- och jordbrukssäkerheter bedöms rent kvalitativt är ett forskningsområde som inte är så välutforskat. Syftet med denna studie är då att undersöka hur bankerna bedömer styrkan i olika sorters tillgångar som ställs som säkerhet vid kreditgivning. De teorier som används i uppsatsen är teorier kopplade till kreditgivningsprocessen och säkerhet vid kreditgivning. Vår studie har haft en kvalitativ forskningsmetod. Empiri-insamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med två banker. Studien har varit explorativ med målet att försöka skapa en grundläggande förståelse kring studiens syfte. Empirin vi fick från intervjuerna stämde överlag ihop med teorin gällande det grundläggande ramverket för kvalitetsbedömningen av säkerheter. Vi ser att bankernas bedömning av olika faktorer som påverkar säkerhet är konsistent. Överlag bedömer bankerna säkerhetens styrka utefter samma kriterier. Dessa kriterier är hur lätt säkerheten är att realisera, företagarens kompetens och påverkan av omvärldsfaktorer. Det som skiljde sig var hur de ser på säkerhet relaterat till dessa faktorer. Båda bankerna bedömer styrkan i säkerhet enligt följande ordning: mark, bostadshus, ekonomibyggnader, företagshypotek. Däremot bedömer Bank A skogsbruksmark som lite starkare säkerhet än jordbruksmark, medan Bank B inte ser någon skillnad på styrkan av de båda säkerheterna. Den intervjuade personen från Bank B är dock av den personliga åsikten att skogsbruksmark bör ses som starkare säkerhet än jordbruksmark. Det faktum att bankerna har olika bedömningsmodeller för säkerhet visar att det inte finns ett globalt ramverk för själva bedömningsprocessen samt att bedömningen av styrkan inte är enbart objektiv, utan även subjektiv. Detta kan man se både mellan olika banker men också mellan individer inom samma bank. Variationen i bedömning av säkerheter kan enligt oss kan leda till att bankerna minimerar sin risk genom att vara mer detaljstyrda i sin bedömning, det vill säga att varje säkerhet bedöms utifrån sina förutsättningar och inte enbart utifrån dess ekonomiska värde. Agriculture and forestry are two industries that are characterized by significant capital but with a relatively low result. In theory, this should mean a risk for the banks, as a weak cash flow will impair the repayment capacity. However, agriculture and forestry are seen as attractive investments for creditors. This is explained by the theory that agricultural land and forestry land are regarded as strong collateral for credit granting. How each forestry and agricultural security is judged from a qualitative perspective is an area that is not so wellresearched. The purpose of this study is then to investigate how the banks assess the strength of various types of assets that are set as collateral for credit granting. The theories used in the thesis are theories linked to the credit granting process and collateral. Our study has had a qualitative research method. Empirical research has taken place through semi-structured interviews with two banks. The study has been exploratory with the aim of trying to create a basic understanding of the purpose of the study. The empiric we received from the interviews overall matched the theory of the basic framework for the quality assessment of collateral. We see that the banks' assessment of various factors that affect safety is consistent. Overall, the banks assess the security strength according to the same criteria. These criteria are how easy the security is to realize, the companies' competence and the influence of external factors. What differed was how they view security related to these factors. Both banks assess the strength of security according to the following order: land, residential buildings, financial buildings, corporate mortgage. On the other hand, Bank A estimates forestry land as a slightly stronger security than agricultural land, while Bank B does not see any difference in the strength of the two collateral. However, the person interviewed from Bank B is of the personal opinion that forest land should be seen as stronger security than agricultural land. The fact that the banks have different models of assessment for safety shows that there is no global framework for the assessment process itself and that the assessment of the strength is not solely objective, but also subjective. This can be seen both between different banks but also between individuals within the same bank. The variation in the assessment of collateral can, according to us, lead to the banks minimizing their risk by being more detailed in their assessment, that is, each security is judged on the basis of its conditions and not just on the basis of its economic value. 2019-08-15 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14864/1/klofsten_o_jarnvall_w_190711.pdf Klofsten, Oscar and Jarnvall, Wilhelm, 2019. Säkerhet vid kreditgivning : hur banker bedömer säkerhet vid kreditgivning till jordbruk och skogsbruk. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-510.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10795 swe |
| spellingShingle | Economics and management Klofsten, Oscar Jarnvall, Wilhelm Säkerhet vid kreditgivning |
| title | Säkerhet vid kreditgivning |
| title_full | Säkerhet vid kreditgivning |
| title_fullStr | Säkerhet vid kreditgivning |
| title_full_unstemmed | Säkerhet vid kreditgivning |
| title_short | Säkerhet vid kreditgivning |
| title_sort | säkerhet vid kreditgivning |
| topic | Economics and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14864/ https://stud.epsilon.slu.se/14864/ |