Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden växtlighet
I takt med att förtätningen av städer utgör en allt större del av klimatdebatten, har intresset för en mer effektiv resursanvändning vuxit sig större. Att investera i lösningar som kan anpassas till den urbana miljöns förändring och samtidigt mildra människans klimatavtryck, anses vara av stor betyd...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572452195696640 |
|---|---|
| author | Jansson, Katrin |
| author_browse | Jansson, Katrin |
| author_facet | Jansson, Katrin |
| author_sort | Jansson, Katrin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I takt med att förtätningen av städer utgör en allt större del av klimatdebatten, har intresset för en mer effektiv resursanvändning vuxit sig större. Att investera i lösningar som kan anpassas till den urbana miljöns förändring och samtidigt mildra människans klimatavtryck, anses vara av stor betydelse. Denna strävan mot en mer hållbar stadsutveckling har skapat intresse för en annan typ av grönska i staden – väggbunden växtlighet.
När staden växer inåt blir stadsgrönskan inte sällan bortprioriterad av insatser som leder till att grönytor blir bebyggda. Konflikten mellan bristen på utrymme och människors behov av grönska blir alltmer märkbar. Väggbunden växtlighet är ett verktyg som utvecklats i syfte att integrera vegetation i ytor som traditionellt sett inte kan rymma grönska. Metoden framhålls kunna uppfylla många av de behov som uppstår i samband med städernas förtätning samtidigt som de inte tar någon mark i anspråk.
Väggbunden växtlighet framhålls som ett viktigt verktyg i strävan mot en hållbar stadsutveckling (Boverket 2016). Samtidigt är användningen anmärkningsvärt begränsad i Sverige. Dokumentationen kring ämnet har visat sig vara ofullständig och fragmentarisk där litteraturen sällan framhäver några problem eller svårigheter. Genom att enbart lyfta fram nyttor tycks författarna i många fall tala för användningen av vertikala vegetationssystem. Ur litteraturgranskningen framgår däremot ett antal problem i form av höga investeringskostnader, tekniska utmaningar och förväntningar som inte är förenliga med svenska förhållanden. Arbetet granskar den väggbundna växtlighetens funktioner, utmaningar samt de positiva effekter som omnämns i litteraturen. Vidare behandlas även systemets förmåga att ersätta eller kompensera för bristen av grönska på traditionella ytor i städerna.
Resultatet från studien visar att det finns stora brister i hur den väggbundna växtlighetens effekter framställs. Studier där fördelarna bekräftas är forfarande bristfälliga och stor del av litteraturen nämner istället tänkbara fördelar med vertikala vegetationssystem. Somliga författare väljer att hänvisa till allmänt kända fördelar med vegetation eller till källor som enbart styrker deras hypotes. Litteraturgranskningen pekar på att de positiva effekterna av väggbunden växtlighet inte är så självklara som många vill hävda. I syfte att få in mer grönska på platser där det inte finns mycket markyta att tillgå kan väggbunden växtlighet användas som ett komplement till vanlig stadsgrönska. Systemet kan däremot inte ersätta de traditionella grönytorna samt deras funktioner och bör i det avseendet inte användas som ett argument för att bebygga befintliga grönområden. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU14691 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU146912020-06-02T13:57:40Z Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden växtlighet Against the wall : myths and facts about living walls Jansson, Katrin växtväggar gröna väggar vertikala vegetationssystem förtätning hållbarhet I takt med att förtätningen av städer utgör en allt större del av klimatdebatten, har intresset för en mer effektiv resursanvändning vuxit sig större. Att investera i lösningar som kan anpassas till den urbana miljöns förändring och samtidigt mildra människans klimatavtryck, anses vara av stor betydelse. Denna strävan mot en mer hållbar stadsutveckling har skapat intresse för en annan typ av grönska i staden – väggbunden växtlighet. När staden växer inåt blir stadsgrönskan inte sällan bortprioriterad av insatser som leder till att grönytor blir bebyggda. Konflikten mellan bristen på utrymme och människors behov av grönska blir alltmer märkbar. Väggbunden växtlighet är ett verktyg som utvecklats i syfte att integrera vegetation i ytor som traditionellt sett inte kan rymma grönska. Metoden framhålls kunna uppfylla många av de behov som uppstår i samband med städernas förtätning samtidigt som de inte tar någon mark i anspråk. Väggbunden växtlighet framhålls som ett viktigt verktyg i strävan mot en hållbar stadsutveckling (Boverket 2016). Samtidigt är användningen anmärkningsvärt begränsad i Sverige. Dokumentationen kring ämnet har visat sig vara ofullständig och fragmentarisk där litteraturen sällan framhäver några problem eller svårigheter. Genom att enbart lyfta fram nyttor tycks författarna i många fall tala för användningen av vertikala vegetationssystem. Ur litteraturgranskningen framgår däremot ett antal problem i form av höga investeringskostnader, tekniska utmaningar och förväntningar som inte är förenliga med svenska förhållanden. Arbetet granskar den väggbundna växtlighetens funktioner, utmaningar samt de positiva effekter som omnämns i litteraturen. Vidare behandlas även systemets förmåga att ersätta eller kompensera för bristen av grönska på traditionella ytor i städerna. Resultatet från studien visar att det finns stora brister i hur den väggbundna växtlighetens effekter framställs. Studier där fördelarna bekräftas är forfarande bristfälliga och stor del av litteraturen nämner istället tänkbara fördelar med vertikala vegetationssystem. Somliga författare väljer att hänvisa till allmänt kända fördelar med vegetation eller till källor som enbart styrker deras hypotes. Litteraturgranskningen pekar på att de positiva effekterna av väggbunden växtlighet inte är så självklara som många vill hävda. I syfte att få in mer grönska på platser där det inte finns mycket markyta att tillgå kan väggbunden växtlighet användas som ett komplement till vanlig stadsgrönska. Systemet kan däremot inte ersätta de traditionella grönytorna samt deras funktioner och bör i det avseendet inte användas som ett argument för att bebygga befintliga grönområden. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2019 H2 swe https://stud.epsilon.slu.se/14691/ |
| spellingShingle | växtväggar gröna väggar vertikala vegetationssystem förtätning hållbarhet Jansson, Katrin Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden växtlighet |
| title | Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| title_full | Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| title_fullStr | Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| title_full_unstemmed | Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| title_short | Växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| title_sort | växter uppåt väggarna : myter och fakta om väggbunden
växtlighet |
| topic | växtväggar gröna väggar vertikala vegetationssystem förtätning hållbarhet |