Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen
Efter Sovjetunionens upplösning har skogsmark i Baltikum varit intressant för svenska skogsinvesterare att förvärva, ett av dessa baltiska länder är Litauen. Det litauiska skogsbruket har utvecklats med ny skogsteknologi med Skandinavien som förebild men skogslagstiftningen har inte gått samma väg....
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Economics
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572426800234496 |
|---|---|
| author | Dahl, Petter Sparrevik, Gustaf |
| author_browse | Dahl, Petter Sparrevik, Gustaf |
| author_facet | Dahl, Petter Sparrevik, Gustaf |
| author_sort | Dahl, Petter |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Efter Sovjetunionens upplösning har skogsmark i Baltikum varit intressant för svenska skogsinvesterare att förvärva, ett av dessa baltiska länder är Litauen. Det litauiska skogsbruket har utvecklats med ny skogsteknologi med Skandinavien som förebild men skogslagstiftningen har inte gått samma väg. I Litauen har skogslagstiftningen som berör lägsta slutavverkningsålder inte förändrats sedan sovjettiden. För tall kan det innebära femtio år längre omloppstid i de kommersiella skogarna i jämförelse med de svenska. Denna rapport ämnar till att undersöka hur en förändring av litauisk skogslagstiftning i hänseende av lägsta slutavverkningsålder påverkar en litauisk skogsfastighets avkastningsvärde.
För att undersöka hur lägsta slutavverkningsålder påverkar en litauisk skogsfastighets avkastningsvärde användes statistik från den litauiska skogsmyndigheten för att skapa en medelfastighet. Sedan konstruerades skötselprogram för tall, gran och björk, därefter beräknades nuvärde för olika lagstiftningsscenarion. Tre lagstiftningsscenarion analyserades; nuvarande litauisk skogslagstiftning, svensk skogslagstiftning samt ett scenario som kan ses som en jämkning mellan svensk och litauisk lagstiftning.
Resultatet av detta arbete är att en högre avkastning kan förväntas för skogsfastigheten efter en sänkning av lägsta slutavverkningsålder för tall och gran. Detta gäller inte björk då en reducering av lägsta slutavverkningsålder inte påverkade avkastningen nämnvärt. Det scenario som gav högst nuvärde för tall och gran var svensk skogslagstiftning följt av det jämkade scenariot och därefter den litauiska lagstiftningen. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14546 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Economics |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Economics |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU145462019-06-04T09:00:35Z Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen Forest legislation for a new era : rate of return for different legislation scenarios in Lithuania Dahl, Petter Sparrevik, Gustaf Baltikum nuvärdesmetoden skogsbruk skogslagstiftning skogsvärdering Balticum forestry forest valuation forest legislation net present value Efter Sovjetunionens upplösning har skogsmark i Baltikum varit intressant för svenska skogsinvesterare att förvärva, ett av dessa baltiska länder är Litauen. Det litauiska skogsbruket har utvecklats med ny skogsteknologi med Skandinavien som förebild men skogslagstiftningen har inte gått samma väg. I Litauen har skogslagstiftningen som berör lägsta slutavverkningsålder inte förändrats sedan sovjettiden. För tall kan det innebära femtio år längre omloppstid i de kommersiella skogarna i jämförelse med de svenska. Denna rapport ämnar till att undersöka hur en förändring av litauisk skogslagstiftning i hänseende av lägsta slutavverkningsålder påverkar en litauisk skogsfastighets avkastningsvärde. För att undersöka hur lägsta slutavverkningsålder påverkar en litauisk skogsfastighets avkastningsvärde användes statistik från den litauiska skogsmyndigheten för att skapa en medelfastighet. Sedan konstruerades skötselprogram för tall, gran och björk, därefter beräknades nuvärde för olika lagstiftningsscenarion. Tre lagstiftningsscenarion analyserades; nuvarande litauisk skogslagstiftning, svensk skogslagstiftning samt ett scenario som kan ses som en jämkning mellan svensk och litauisk lagstiftning. Resultatet av detta arbete är att en högre avkastning kan förväntas för skogsfastigheten efter en sänkning av lägsta slutavverkningsålder för tall och gran. Detta gäller inte björk då en reducering av lägsta slutavverkningsålder inte påverkade avkastningen nämnvärt. Det scenario som gav högst nuvärde för tall och gran var svensk skogslagstiftning följt av det jämkade scenariot och därefter den litauiska lagstiftningen. Since the resolution of the Soviet Union, the interest to acquire forestland in the Baltic countries has increased from Swedish forest investors, one of these countries being Lithuania. The Lithuanian forestry has developed with new forest technology, with Scandinavian forestry as a role model but the forest legislation has not developed similarly. In Lithuania, the section in the forest legislation dealing with minimum allowable rotation age has not been revised since the Soviet time. For pine, it could mean a difference in rotation age of fifty years in the commercially available forests. This report intends to investigate how a modification in Lithuanian forest legislation regarding minimum allowable rotation age could change the rate of return on an average Lithuanian forest property. To investigate this problem, statistics from the Lithuanian forest authorities has been used to create an average forest property. Afterwards management regimes were created, and calculations were performed on these regimes to calculate net present value for the legislation scenarios. Three legislation scenarios were analyzed; current Lithuanian forest legislation, Swedish forest legislation and a scenario which could be seen as a hybrid between Swedish and Lithuanian forest legislation. The results of this report imply that higher rate of return can be expected for an average Lithuanian forest property with a reduced minimum allowable rotation age for pine and spruce. However, this does not apply for birch where a change of minimum allowable rotation age did not affect the rate of return substantially. The scenario with Swedish legislation yielded the highest net present value for pine and spruce followed by the hybrid legislation and thereafter the Lithuanian legislation. SLU/Dept. of Forest Economics 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14546/ |
| spellingShingle | Baltikum nuvärdesmetoden skogsbruk skogslagstiftning skogsvärdering Balticum forestry forest valuation forest legislation net present value Dahl, Petter Sparrevik, Gustaf Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title | Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title_full | Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title_fullStr | Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title_full_unstemmed | Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title_short | Skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i Litauen |
| title_sort | skogslagstiftning för en ny tid : avkastning för olika lagstiftningsscenarion i litauen |
| topic | Baltikum nuvärdesmetoden skogsbruk skogslagstiftning skogsvärdering Balticum forestry forest valuation forest legislation net present value |