Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv
Veterinäryrkets förvandling de senaste 100 åren är ganska unik. Ett yrke som tidigare var helt mansdominerat har på väldigt kort tid kommit att bli helt dominerat av kvinnor. Fenomenet är internationellt. Sedan mitten av 70-talet har kvinnorna utgjort majoriteten av studenterna på den veterinärmedic...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572410807353344 |
|---|---|
| author | Wlosinska, Julia |
| author_browse | Wlosinska, Julia |
| author_facet | Wlosinska, Julia |
| author_sort | Wlosinska, Julia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Veterinäryrkets förvandling de senaste 100 åren är ganska unik. Ett yrke som tidigare var helt mansdominerat har på väldigt kort tid kommit att bli helt dominerat av kvinnor. Fenomenet är internationellt. Sedan mitten av 70-talet har kvinnorna utgjort majoriteten av studenterna på den veterinärmedicinska utbildningen i Sverige och sedan ett tiotal år tillbaka även majoriteten av den veterinärmedicinska yrkeskåren. Vid antagningen hösten 2018 till veterinärprogrammet var 91% av de antagna kvinnor, och statistik från 2019 visar att kvinnorna idag även utgör runt 75% av alla yrkesverksamma veterinärer i Sverige. Detta kan jämföras med år 1945 då det fanns ca 550 veterinärer i Sverige, varav endast 1% var kvinnor. Kvinnorna dominerar de djurrelaterade högskoleutbildningarna, medan man på de övriga medicinska utbildningarna ser en mer jämn könsfördelning bland studenterna. Prognoser förutspår att den kvinnliga dominansen inom veterinäryrket lär förbli den samma i framtiden.
Olika orsaker till detta fenomen har föreslagits. En av dem är ett mer jämställt samhälle där kvinnorna blev fria att tåga in i arbetslivet och ta plats inom tidigare mansdominerade yrken. Kvinnornas kraftiga intåg på arbetsmarknaden förklarar dock inte den oproportionerligt stora ökningen av kvinnor inom just veterinärmedicin. En orsak som föreslagits till detta är istället att veterinäryrkets kvinnliga sidor blev alltmer framträdande i samband med att djurhållningen i Sverige förändrades. Animalieproduktionen sker i princip bakom stängda dörrar och gemene man har idag oftast kontakt med djur av rent social karaktär. Veterinärens arbete ses i samhällets ögon som den som har hand om djur. Därför förbinds veterinärprofessionen till den bilden av djur som dominerar, vilket i Sverige är omhändertagandet av de sociala sällskapsdjuren. Yrket får på så sätt utåt en alltmer ”feminin” bild och attraherar således ännu fler kvinnor, som själva har ett stort djurintresse. En annan anledning som har lyfts fram är att de männen som har tillräckligt höga meriter för att antas till utbildningen hellre söker sig till andra yrken.
Sveriges kvinnliga veterinärer fördelar sig idag mycket jämnt på alla veterinärmedicinens verksamhetsområden, en situation som är ganska ovanlig internationellt. Den kvinnliga dominansen inom yrket kan ha banat väg för bättre arbetsförhållanden och goda möjligheter till deltidsarbete, vilket blir allt viktigare för de flesta. Lönenivåerna för veterinärerna är lägre än för andra medicinska yrken. Detta kan vara ytterligare en bidragande faktor till minskningen i intresset för yrket bland män. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14453 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU144532019-05-11T01:01:35Z Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv The feminisation of the veterinary profession from a Swedish perspective Wlosinska, Julia feminisering veterinäryrket veterinär kvinna Veterinäryrkets förvandling de senaste 100 åren är ganska unik. Ett yrke som tidigare var helt mansdominerat har på väldigt kort tid kommit att bli helt dominerat av kvinnor. Fenomenet är internationellt. Sedan mitten av 70-talet har kvinnorna utgjort majoriteten av studenterna på den veterinärmedicinska utbildningen i Sverige och sedan ett tiotal år tillbaka även majoriteten av den veterinärmedicinska yrkeskåren. Vid antagningen hösten 2018 till veterinärprogrammet var 91% av de antagna kvinnor, och statistik från 2019 visar att kvinnorna idag även utgör runt 75% av alla yrkesverksamma veterinärer i Sverige. Detta kan jämföras med år 1945 då det fanns ca 550 veterinärer i Sverige, varav endast 1% var kvinnor. Kvinnorna dominerar de djurrelaterade högskoleutbildningarna, medan man på de övriga medicinska utbildningarna ser en mer jämn könsfördelning bland studenterna. Prognoser förutspår att den kvinnliga dominansen inom veterinäryrket lär förbli den samma i framtiden. Olika orsaker till detta fenomen har föreslagits. En av dem är ett mer jämställt samhälle där kvinnorna blev fria att tåga in i arbetslivet och ta plats inom tidigare mansdominerade yrken. Kvinnornas kraftiga intåg på arbetsmarknaden förklarar dock inte den oproportionerligt stora ökningen av kvinnor inom just veterinärmedicin. En orsak som föreslagits till detta är istället att veterinäryrkets kvinnliga sidor blev alltmer framträdande i samband med att djurhållningen i Sverige förändrades. Animalieproduktionen sker i princip bakom stängda dörrar och gemene man har idag oftast kontakt med djur av rent social karaktär. Veterinärens arbete ses i samhällets ögon som den som har hand om djur. Därför förbinds veterinärprofessionen till den bilden av djur som dominerar, vilket i Sverige är omhändertagandet av de sociala sällskapsdjuren. Yrket får på så sätt utåt en alltmer ”feminin” bild och attraherar således ännu fler kvinnor, som själva har ett stort djurintresse. En annan anledning som har lyfts fram är att de männen som har tillräckligt höga meriter för att antas till utbildningen hellre söker sig till andra yrken. Sveriges kvinnliga veterinärer fördelar sig idag mycket jämnt på alla veterinärmedicinens verksamhetsområden, en situation som är ganska ovanlig internationellt. Den kvinnliga dominansen inom yrket kan ha banat väg för bättre arbetsförhållanden och goda möjligheter till deltidsarbete, vilket blir allt viktigare för de flesta. Lönenivåerna för veterinärerna är lägre än för andra medicinska yrken. Detta kan vara ytterligare en bidragande faktor till minskningen i intresset för yrket bland män. The transformation of the veterinary profession over the past 100 years is quite unique. A profession that earlier was completely male-dominated has in a very short time become completely dominated by women and the phenomenon is international. Since the mid-1970s, women in Sweden have made up the majority of students at the studies in veterinary medicine and since around ten years back also the majority of the veterinary profession. At the admission to veterinary studies in autumn 2018, 91% of the admitted were women, and statistics from 2019 show that women today also make up around 75% of all working veterinarians in Sweden. This can be compared to the year 1945 when there were about 550 veterinarians in Sweden, of whom only 1% were women. Women are in majority at the animal related higher education programs, while on the other medical programs, a more balanced gender distribution among the students is observed. Forecasts predict that the female domination of the veterinary profession will remain the same in the future. Various reasons for this phenomenon have been proposed. One of them is a more equal society where women became free to enter the work force and take their place in formerly maledominated occupations. The entry of women into the labor market, however, does not explain the disproportionately large increase in women into veterinary medicine. One reason proposed for this is instead that the veterinary profession’s “female characteristics” became increasingly prominent in connection with the change in animal husbandry in Sweden. Food animal production basically takes place behind closed doors and the average person usually only has contact with animals of a purely social character. The veterinarian's job is in the eyes of the public associated with the one who cares for animals. Therefore, the work of the veterinarian is linked to the image of animals one has, which in Sweden is focused on the care-taking of social pets. The profession thus gets an increasingly “feminine” image and consequently attracts even more women, that have a large interest in animals themselves. Another reason that has been highlighted is that those men who have sufficiently high qualifications to be admitted to the veterinary education would rather seek other occupations instead. Sweden’s female veterinarians today distribute very evenly on all fields of veterinary medicine, a situation which is quite unique internationally. The female domination within the profession may have paved the way for better working conditions and improved opportunities for parttime work, which nowadays is becoming increasingly important for most people. The salary levels for the veterinarians are lower compared to other medical professions. This can be seen as a further contributing factor to the decrease in interest in the profession amongst men. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14453/ |
| spellingShingle | feminisering veterinäryrket veterinär kvinna Wlosinska, Julia Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title_full | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title_fullStr | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title_full_unstemmed | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title_short | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| title_sort | feminiseringen av veterinäryrket ur ett svenskt perspektiv |
| topic | feminisering veterinäryrket veterinär kvinna |