Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de senaste 20 åren
Bacillus anthracis är en sporbildande, grampositiv bakterie som orsakar sjukdomen mjältbrand hos både människor och djur. De djurslag som oftast drabbas är nötkreatur samt andra små idisslare som till exempel får och getter. Inkubationstiden varierar från timmar till dagar och djuren dör vanligen s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14404/ |
| _version_ | 1855572401720393728 |
|---|---|
| author | Andrén Lagerwall, Emelie |
| author_browse | Andrén Lagerwall, Emelie |
| author_facet | Andrén Lagerwall, Emelie |
| author_sort | Andrén Lagerwall, Emelie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Bacillus anthracis är en sporbildande, grampositiv bakterie som orsakar sjukdomen mjältbrand hos både människor och djur. De djurslag som oftast drabbas är nötkreatur samt andra små idisslare som till exempel får och getter. Inkubationstiden varierar från timmar till dagar och djuren dör vanligen snabbt utan tidigare symptom.
De vanligaste smittvägarna för bakterien är via hud, sår eller inhalation. Sjukdomen förekommer i flera former: hud-, lung- och gastrointestinal form där hudformen är den vanligaste hos människor. Idisslare, framförallt nöt, har ett snabbt förlopp med akuta symptom. Andra djurslag som häst blir också akut sjuka, dock inte lika akut som nöt. Grisar har en annorlunda sjukdomsbild och får ofta smittan via munnen, en form som heter ”svalganthrax”. Katter och hundar smittas sällan men det kan ske om de äter på ett smittat kadaver. Smittspridning mellan människor har aldrig påvisats.
Utmärkande för mjältbrand är plötsliga dödsfall, sepsis och mörkt blod rinnande ur kroppsöppningar. Ett djur med misstänkt mjältbrand bör aldrig öppnas i fält då sporerna kan spridas på det sättet. Mjältbrand lyder under epizootilagstiftningen och misstänkta fall ska omedelbart rapporteras till länsveterinär och SVA.
Syftet med denna uppsats är att kartlägga utbrotten som skett i Sverige de senaste 20 åren, vilket innefattar utbrotten 2008, 2011 och 2016. Kartläggningen syftar till att försöka hitta likheter och skillnader mellan utbrotten, vad de berodde på samt vilka konsekvenser utbrotten fick för samhället. Efter utbrotten i Omberg 2016 gjordes en utökad vaccinering av samtliga nötkreatur i anslutning till utbrottet. Har vaccinationen hjälpt och hur har resonemanget gått sedan dess?
Slutsatsen med uppsatsen är att utbrotten 2008 och 2016 liknade varandra eftersom ingen klar smittkälla kunde hittas. Utbrotten tros ha gamla mjältbrandsgravar som orsak. 2011 fanns en mer klarlagd orsak till utbrottet, vilket var att kornas dricksvatten blivit kontaminerat med sporer. Därmed har alla nämnda utbrott gamla mjältbrandsgravar som trolig gemensam nämnare. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14404 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU144042019-04-26T01:00:29Z https://stud.epsilon.slu.se/14404/ Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de senaste 20 åren Andrén Lagerwall, Emelie Animal diseases Bacillus anthracis är en sporbildande, grampositiv bakterie som orsakar sjukdomen mjältbrand hos både människor och djur. De djurslag som oftast drabbas är nötkreatur samt andra små idisslare som till exempel får och getter. Inkubationstiden varierar från timmar till dagar och djuren dör vanligen snabbt utan tidigare symptom. De vanligaste smittvägarna för bakterien är via hud, sår eller inhalation. Sjukdomen förekommer i flera former: hud-, lung- och gastrointestinal form där hudformen är den vanligaste hos människor. Idisslare, framförallt nöt, har ett snabbt förlopp med akuta symptom. Andra djurslag som häst blir också akut sjuka, dock inte lika akut som nöt. Grisar har en annorlunda sjukdomsbild och får ofta smittan via munnen, en form som heter ”svalganthrax”. Katter och hundar smittas sällan men det kan ske om de äter på ett smittat kadaver. Smittspridning mellan människor har aldrig påvisats. Utmärkande för mjältbrand är plötsliga dödsfall, sepsis och mörkt blod rinnande ur kroppsöppningar. Ett djur med misstänkt mjältbrand bör aldrig öppnas i fält då sporerna kan spridas på det sättet. Mjältbrand lyder under epizootilagstiftningen och misstänkta fall ska omedelbart rapporteras till länsveterinär och SVA. Syftet med denna uppsats är att kartlägga utbrotten som skett i Sverige de senaste 20 åren, vilket innefattar utbrotten 2008, 2011 och 2016. Kartläggningen syftar till att försöka hitta likheter och skillnader mellan utbrotten, vad de berodde på samt vilka konsekvenser utbrotten fick för samhället. Efter utbrotten i Omberg 2016 gjordes en utökad vaccinering av samtliga nötkreatur i anslutning till utbrottet. Har vaccinationen hjälpt och hur har resonemanget gått sedan dess? Slutsatsen med uppsatsen är att utbrotten 2008 och 2016 liknade varandra eftersom ingen klar smittkälla kunde hittas. Utbrotten tros ha gamla mjältbrandsgravar som orsak. 2011 fanns en mer klarlagd orsak till utbrottet, vilket var att kornas dricksvatten blivit kontaminerat med sporer. Därmed har alla nämnda utbrott gamla mjältbrandsgravar som trolig gemensam nämnare. Bacillus anthracis is an endospore-forming, gram-positive bacterium that causes the disease anthrax in both humans and animals. Most commonly cattle and other small ruminants like sheep and goats are affected by the disease. The incubation period varies from hours to days and animals usually die without presenting any previous symptoms. The most common transmission route for bacillus anthracis is by skin, sores or by inhalation. The disease is presented in different forms like; cutaneous-, lung- or gastrointestinal, where cutaneous anthrax is most common in humans. Ruminants, especially cattle, have a fast evolution of the disease with acute symptoms. Other types of animals like horses, have acute symptoms aswell but do not get as sick as cattle. Pigs present a different scope of symptoms and the transmission route often occurs by mouth, a form called “pharyngeal anthrax”. Cats and dogs seldom catch the disease but if they do it is usually by eating contaminated cadavers. Transmission of the infection between humans has never been shown. Distinctive of anthrax is sudden death, sepsis and presentation of dark blood pouring from body orifices. An animal with suspected anthrax infection should never be opened in the field, by risk of spreading the disease through transmission of spores. Anthrax is regulated by the legislation of epizootics and suspected cases are to be reported to the district veterinarian and to the Swedish National Veterinary Institute (SVA) immediately. The purpose of this thesis is to summarize the outbreaks of anthrax in Sweden for the past twenty years, including the outbreaks in 2008, 2011 and 2016. Furthermore, the purpose is to attempt to find similarities and differences between outbreaks, what was the cause of the outbreaks and what consequences did they have for the society? After the outbreaks in Omberg 2016, an extended vaccination of all the cattle close to the outbreak was performed. Did it help, and what were the arguments behind this measure? The conclusion of this thesis is that the outbreaks in 2008 and 2016 were similar in that they did not have a fully investigated source of contamination. It was however believed that the cause was old anthrax graves. In 2011 there was a clearer cause of the outbreak, that the water was contaminated by endospores. By this it can be concluded that all mentioned outbreaks had anthrax graves as a plausible common denominator. 2019-04-23 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14404/7/Andren_Lagerwall_E_190407.pdf Andrén Lagerwall, Emelie, 2019. Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de senaste 20 åren. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10363 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Andrén Lagerwall, Emelie Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de senaste 20 åren |
| title | Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de
senaste 20 åren |
| title_full | Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de
senaste 20 åren |
| title_fullStr | Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de
senaste 20 åren |
| title_full_unstemmed | Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de
senaste 20 åren |
| title_short | Utbrott och spridning av Bacillus anthracis i Sverige de
senaste 20 åren |
| title_sort | utbrott och spridning av bacillus anthracis i sverige de
senaste 20 åren |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14404/ https://stud.epsilon.slu.se/14404/ |