Det moderna skogsbruket
Skogen har länge varit en viktig del i människans utveckling. Skogen har bland annat bidragit till föda och skydd, den har fungerat som basresurs för människan under mycket lång tid och utnyttjandet och användandet av skogen har förändrats. När människan ökade i antal ökades brukandet av skogen och...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14332/ |
| _version_ | 1855572391324811264 |
|---|---|
| author | Brandén, Sara Grönblad, Tove |
| author_browse | Brandén, Sara Grönblad, Tove |
| author_facet | Brandén, Sara Grönblad, Tove |
| author_sort | Brandén, Sara |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Skogen har länge varit en viktig del i människans utveckling. Skogen har bland annat bidragit till föda och skydd, den har fungerat som basresurs för människan under mycket lång tid och utnyttjandet och användandet av skogen har förändrats. När människan ökade i antal ökades brukandet av skogen och det utvecklades ett mer specifikt nyttjande. I och med den industriella revolutionen ökade nyttjandet och brukandet av skogsresursen nästan explosionsartat. I takt med att industrierna krävde allt mer timmer och sågverksindustrin växte fram, avverkades allt mer skog och under tidigt 1900-tal insåg skogsindustrin att något behöver göras för att inte skogsresursen ska försvinna. År 1903 stiftades den första skogsvårdslagen, som bland annat innebar att återplantering efter avverkning nu blev en skyldighet, för att långsiktigt säkerställa virkestillgången.
Avverkningar och ingrepp i skogen leder till fragmentering i skogslandskapet. Detta medför förändringar i såväl habitatstrukturer som arttäthet och biodiversitet. I denna studie görs
analyser på en del av riksskogstaxeringens enorma datamaterial för att undersöka huruvida slutavverkning och gallring påverkar biodiversiteten och täckningsgraden av vissa arter av lavar och mossor.
Resultatet av denna studie visar att det för dessa arter finns skillnader i arternas
täckningsgrad mellan de två inventeringstillfällena och att dessa skillnader i några av fallen kan kopplas till slutavverkning och gallring. För två av arterna, björnmossa och husmossa, skiljer sig påverkan av gallring signifikant åt mellan landets södra- och norra delar. Generellt tycks täckningsgraden av arterna påverkas mer i norra Sverige, men för detta finns svag evidens i de utförda statistiska testerna. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14332 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU143322019-03-28T02:01:06Z https://stud.epsilon.slu.se/14332/ Det moderna skogsbruket Brandén, Sara Grönblad, Tove Forestry - General aspects Skogen har länge varit en viktig del i människans utveckling. Skogen har bland annat bidragit till föda och skydd, den har fungerat som basresurs för människan under mycket lång tid och utnyttjandet och användandet av skogen har förändrats. När människan ökade i antal ökades brukandet av skogen och det utvecklades ett mer specifikt nyttjande. I och med den industriella revolutionen ökade nyttjandet och brukandet av skogsresursen nästan explosionsartat. I takt med att industrierna krävde allt mer timmer och sågverksindustrin växte fram, avverkades allt mer skog och under tidigt 1900-tal insåg skogsindustrin att något behöver göras för att inte skogsresursen ska försvinna. År 1903 stiftades den första skogsvårdslagen, som bland annat innebar att återplantering efter avverkning nu blev en skyldighet, för att långsiktigt säkerställa virkestillgången. Avverkningar och ingrepp i skogen leder till fragmentering i skogslandskapet. Detta medför förändringar i såväl habitatstrukturer som arttäthet och biodiversitet. I denna studie görs analyser på en del av riksskogstaxeringens enorma datamaterial för att undersöka huruvida slutavverkning och gallring påverkar biodiversiteten och täckningsgraden av vissa arter av lavar och mossor. Resultatet av denna studie visar att det för dessa arter finns skillnader i arternas täckningsgrad mellan de två inventeringstillfällena och att dessa skillnader i några av fallen kan kopplas till slutavverkning och gallring. För två av arterna, björnmossa och husmossa, skiljer sig påverkan av gallring signifikant åt mellan landets södra- och norra delar. Generellt tycks täckningsgraden av arterna påverkas mer i norra Sverige, men för detta finns svag evidens i de utförda statistiska testerna. During a long time, forest has been an important part of human development. Among other things, forest has contributed as food and shelter, it has for a very long time been served as a basic resource for us and the use of it has changed over time. As humans increased in number, the use of forests increased and a more specific use was introduced. Due to the industrial revolution, the use increased almost explosively. As the industries demanded more timber and the sawmill industry grew, the deforestation increased. In the beginning of the 20th century, something had to be done to ensure the resource and biodiversity. Year 1903, the first forest management act was established which meant, among other things, that reforesting became an obligation, to ensure long-term availability of timber. Clearcuttings and interventions in forest leads to fragmentation of the landscape. This entails changes in the structure of habitats as well as occurrence of species and biodiversity. In this study , analyzes is made of data from the Swedish National Forest Inventory to investigate whether clear cutting and thinning affect biodiversity and the presence of certain species of lichens and mosses. The result of this study shows that for these species there is differences in occurrence between the first time of inventory (T1) and the second inventory (T2), in some of the cases these differences can be linked to final harvesting and thinning. For two of the species, Polytrichum commune and Hylocomnium splendens, the influence of thinning differs significantly between the southern and northern parts of the country. Generally, the occurrence of species appears to be affected more in northern Sweden, but for this there is little evidence in the statistical tests performed. 2019-03-21 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14332/11/Branden_S_Gronblad_T_180823.pdf Brandén, Sara and Grönblad, Tove, 2018. Det moderna skogsbruket : ett hot mot biologisk mångfald?. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-251.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10318 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Brandén, Sara Grönblad, Tove Det moderna skogsbruket |
| title | Det moderna skogsbruket |
| title_full | Det moderna skogsbruket |
| title_fullStr | Det moderna skogsbruket |
| title_full_unstemmed | Det moderna skogsbruket |
| title_short | Det moderna skogsbruket |
| title_sort | det moderna skogsbruket |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14332/ https://stud.epsilon.slu.se/14332/ |