Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador
Moose cause major problems in our young pine forest stands. This study is trying to investigate the casual reactions of damages to stands and to individual trees caused by moose. The study is based on data from 16 objects in Vemhåns Moose Management Area. The results show that stands that were co...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14300/ |
| _version_ | 1855572385899479040 |
|---|---|
| author | Tunell, Christian |
| author_browse | Tunell, Christian |
| author_facet | Tunell, Christian |
| author_sort | Tunell, Christian |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Moose cause major problems in our young pine forest stands. This study is trying to investigate the casual reactions of damages to stands and to individual trees caused by moose. The study is based on data from 16 objects in Vemhåns Moose Management Area.
The results show that stands that were commercially thinned had lesser damages than stands that were not commercially thinned. The results also show that the most frequent damages to individual trees are caused by top browsing. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14300 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU143002019-03-16T02:01:06Z https://stud.epsilon.slu.se/14300/ Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador Tunell, Christian Forest injuries and protection Moose cause major problems in our young pine forest stands. This study is trying to investigate the casual reactions of damages to stands and to individual trees caused by moose. The study is based on data from 16 objects in Vemhåns Moose Management Area. The results show that stands that were commercially thinned had lesser damages than stands that were not commercially thinned. The results also show that the most frequent damages to individual trees are caused by top browsing. Älgen är ett hjortdjur som orsakar stora betesskador på våra tallungskogar. På vintern när födotillgången begränsas blir skadorna som allra störst. Toppskottsbete, stambrott och barkgnag är de älgbetesskador som förekommer och som orsakar stora ekonomiska förluster för skogsägare till följd av att stockarna får sämre virkeskvalitéer, såväl ytligt som invändigt. Vid en älgbetesskada går trädet in i en läkningsprocess för att reparera och övervinna skadan som har uppstått. Detta kan ge olika följdeffekter på trädet i form av stamkrök, lyra, sprötkvist eller dubbelstam. Följden blir att stocken klassas ner till en sämre kvalitetsklass som ger sämre betalt. Arbetsmetoden för detta arbete grundar sig på en älgbetesinventering där man inom varje provyta räknar fram en procentsats av betestrycket på tallstammarna som har en höjd av en till fyra meter. Totalt har 16 objekt med tallungskog, etablerade och skötta på lite olika sätt, inventerats och jämförts. De utvalda objekten ligger samtliga i Vemhåns ÄSO. Resultatet visar att de naturligt föryngrade bestånden som var röjda var minst drabbade av älgbetesskador. I dessa bestånd låg skadenivån på 49 procent. Mest drabbat av älgbetesskador var bestånd som hade föryngrats naturligt och som dessutom var oröjda. Skadenivån i dessa bestånd låg på hela 75 procent. Skadefrekvensen i de planterade bestånden som var röjda låg på 67 procent och i de planterade oröjda bestånden på 59 procent. Hypotesprövningar har gjorts som visar att betestrycket i det aktuella området är signifikant högre för de bestånd som är etablerade genom naturlig föryngring. Likaså gäller det för bestånd i studien som är oröjda, att betestrycket generellt ligger högre i dessa bestånd. När de gäller de olika älgbetesskadorna så var toppskottsbete den mest förekommande skadan. 81 procent av alla älgbetade tallstammar var toppskottsbetade. 16 procent hade stambrott och barkgnag stod för enbart tre procent av de skadade tallstammarna. Någon säker slutsats om vad som orsakar älgens val av betesplats går inte att dra. I det undersökta området i denna studie så är betestrycket större i dels bestånd som är naturligt föryngrade och dels i bestånd som är oröjda. betestryck. 2019-03-15 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14300/7/tunell_c_190227.pdf Tunell, Christian, 2019. Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: (S) > School for Forest Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-210.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10274 swe |
| spellingShingle | Forest injuries and protection Tunell, Christian Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title | Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title_full | Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title_fullStr | Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title_full_unstemmed | Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title_short | Sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| title_sort | sambandet i tallungskog mellan skötselmetod och älgbetesskador |
| topic | Forest injuries and protection |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14300/ https://stud.epsilon.slu.se/14300/ |