Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag
Skogsindustrin, är en av hörnstenarna inom svensk ekonomi och kan visa upp en historisk lönsamhet, utsätts för en allt hårdare global konkurrens, inte minst från Asien och Sydamerika där många nyetableringar skett de senaste åren men även från andra branscher som erbjuder substitut baserade på andra...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14298/ |
| _version_ | 1855572385545060352 |
|---|---|
| author | Wessmark, Niklas |
| author_browse | Wessmark, Niklas |
| author_facet | Wessmark, Niklas |
| author_sort | Wessmark, Niklas |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Skogsindustrin, är en av hörnstenarna inom svensk ekonomi och kan visa upp en historisk lönsamhet, utsätts för en allt hårdare global konkurrens, inte minst från Asien och Sydamerika där många nyetableringar skett de senaste åren men även från andra branscher som erbjuder substitut baserade på andra råvaror. För att möta den hårdnande globala konkurrensen måste skogsindustrin säkerställa en kostnadseffektiv och uthållig leverans av skoglig råvara. Om man bortser från råvarukostnaden är kostnaden för drivning den största delen i virkesförsörjningen och utgör ca 60 % av de totala kostnaderna fram till bilväg. Vid slutavverkningar utgör skotningen ca 42% av den totala drivningskostnaden i Sverige. För att få bättre kontroll över drivningsarbetet och på så sätt kunna utveckla det lanserade Stora Enso Skog en bortsättningshandbok 2017 med målsättningen att standardisera bortsättningsarbetet. Denna studie syftar till att utvärdera om bortsättningshandboken följts samt belysa samverkande effekter av standardiserade arbetssätt.
För att ta reda på om bortsättningsarbetet utförs enligt bortsättningshandboken samlades data från redan bortsatta och drivna trakter. Ett urval gjordes sedan bland trakterna så att alla produktionsområden och traktstorlekar representerades i lika stor utsträckning. De utvalda trakterna sattes sedan bort strikt enligt handboken. Bortsättningarna enligt handboken jämfördes sedan, genom statistisk analys, med de bortsättningar som produktionsledarna gjort.
Resultatet av studien visar att produktionsledarna på Stora Enso skog inte följer bortsättningshandboken. Arbetet visar att implementeringen av bortsättningshandboken inte har lyckats i något av Stora Enso Skogs produktionsområden eller för någon storlek av trakter. Resultatet innebär att produktionsledarna på Stora Enso Skog inte arbetar på ett standardiserat sätt. Slutsatser som kan dras av det är bland annat att entreprenörernas ersättning för drivning med stor sannolikhet varierar beroende på vem som utför bortsättningen. Det innebär även att det blir svårare att urskilja avvikelser i bortsättningsarbetet vilket betyder att utvecklingsarbetet inte fungerar optimalt. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14298 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU142982019-04-04T01:00:52Z https://stud.epsilon.slu.se/14298/ Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag Wessmark, Niklas Trade, marketing and distribution Forestry production Skogsindustrin, är en av hörnstenarna inom svensk ekonomi och kan visa upp en historisk lönsamhet, utsätts för en allt hårdare global konkurrens, inte minst från Asien och Sydamerika där många nyetableringar skett de senaste åren men även från andra branscher som erbjuder substitut baserade på andra råvaror. För att möta den hårdnande globala konkurrensen måste skogsindustrin säkerställa en kostnadseffektiv och uthållig leverans av skoglig råvara. Om man bortser från råvarukostnaden är kostnaden för drivning den största delen i virkesförsörjningen och utgör ca 60 % av de totala kostnaderna fram till bilväg. Vid slutavverkningar utgör skotningen ca 42% av den totala drivningskostnaden i Sverige. För att få bättre kontroll över drivningsarbetet och på så sätt kunna utveckla det lanserade Stora Enso Skog en bortsättningshandbok 2017 med målsättningen att standardisera bortsättningsarbetet. Denna studie syftar till att utvärdera om bortsättningshandboken följts samt belysa samverkande effekter av standardiserade arbetssätt. För att ta reda på om bortsättningsarbetet utförs enligt bortsättningshandboken samlades data från redan bortsatta och drivna trakter. Ett urval gjordes sedan bland trakterna så att alla produktionsområden och traktstorlekar representerades i lika stor utsträckning. De utvalda trakterna sattes sedan bort strikt enligt handboken. Bortsättningarna enligt handboken jämfördes sedan, genom statistisk analys, med de bortsättningar som produktionsledarna gjort. Resultatet av studien visar att produktionsledarna på Stora Enso skog inte följer bortsättningshandboken. Arbetet visar att implementeringen av bortsättningshandboken inte har lyckats i något av Stora Enso Skogs produktionsområden eller för någon storlek av trakter. Resultatet innebär att produktionsledarna på Stora Enso Skog inte arbetar på ett standardiserat sätt. Slutsatser som kan dras av det är bland annat att entreprenörernas ersättning för drivning med stor sannolikhet varierar beroende på vem som utför bortsättningen. Det innebär även att det blir svårare att urskilja avvikelser i bortsättningsarbetet vilket betyder att utvecklingsarbetet inte fungerar optimalt. The forest industry, is one of the cornerstones in Swedish economy, it has shown historic profitability but it is now subject to an increasing global competition, especially from Asia and South America where many new plants have been established in the last few years, but also from other industries who offers substitutes based on other raw-materials. To fight the increasing global competition, the Swedish forest industry must ensure a cost-effective and assiduous delivery of forest raw-material. Apart from the cost of the raw-material itself, the cost of timber extraction is the largest post in the sustentation of wood and compose about 60% of the total costs up to the road. At the final felling the forwarding composes about 42% of the total cost of timber extraction in Sweden. To increase the control of timber extraction and further on be able to evolve efficiently, Stora Enso Skog launched a manual of timber extraction concord with the goal to standardize the timber extraction concord. This study aims to evaluate how the manual of timber extraction concord has been complied and also highlight the synergic effects of a standardized mode of operation. To find out if the work with timber extraction concords are executed according to the manual of timber extraction concord, data was collected from already concorded and extracted harvesting sites. A selection among the harvesting sites was made so that all production areas and site sizes were represented equally. The chosen harvesting sites were then re-concorded strictly according to the manual of timber extraction concord. The concords according to the manual were then compared to, by statistical analysis, the concords that the logging supervisors already had made. The results of the study show that the logging supervisors at Stora Enso Skog do not work according to the manual of timber extraction concord. The study shows that implementation of the manual of timber extraction concord has been unsuccessful in all of Stora Enso Skog´s production areas and sizes of harvesting sites. The result implies that the logging supervisors at Stora Enso Skog do not work in a standardized way. Conclusions are among other things that the compensation to the timber extraction entrepreneurs probably varies depending on who carries out the timber extraction concord. It also implies that it is harder to distinguish deviations of timber extraction concord work, meaning that the development process does not function optimally. 2019-03-14 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14298/1/wessmark_n_190314.pdf Wessmark, Niklas, 2019. Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag : en granskning av hur väl metodstandarden för bortsättningsarbetet följts. Second cycle, A2E. Uppsala: (S) > Dept. of Forest Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-300.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10330 swe |
| spellingShingle | Trade, marketing and distribution Forestry production Wessmark, Niklas Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title | Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title_full | Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title_fullStr | Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title_full_unstemmed | Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title_short | Bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| title_sort | bortsättning av skotningsavstånd på ett svenskt skogsbolag |
| topic | Trade, marketing and distribution Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14298/ https://stud.epsilon.slu.se/14298/ |