Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk
Det tunga manuella skogsarbetet som utfördes förr gjorde det nödvändigt att ta ut korta stockar. Trots den tekniska utvecklingen är de vanligaste stocklängderna inte längre än 5,5 meter idag. Teknikutveckling har lett till sågverk med datortomografi som underlättar val av postning. Virkesmätningsbes...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14267/ |
| _version_ | 1855572380735242240 |
|---|---|
| author | Kihlgren, Ida Persson, Elin |
| author_browse | Kihlgren, Ida Persson, Elin |
| author_facet | Kihlgren, Ida Persson, Elin |
| author_sort | Kihlgren, Ida |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det tunga manuella skogsarbetet som utfördes förr gjorde det nödvändigt att ta ut korta stockar. Trots den tekniska utvecklingen är de vanligaste stocklängderna inte längre än 5,5 meter idag. Teknikutveckling har lett till sågverk med datortomografi som underlättar val av postning. Virkesmätningsbestämmelserna hindrar ändå vissa stockar att hamna i sågen på grund av krokighet, röta eller annat. Med rätt postning och sågteknik kan även skadade stockar användas.
Olika typer av skador begränsar uttag av längre stockar. Studiens syfte var att se hur stor andel av volymen som kan apteras i längre stockar samt hur geografisk plats påverkar detta. Riksskogstaxeringens provträd undersöktes för att uppskatta hur stor del av slutavverkningsskogen som påverkas av långböj, tvärkrök och röta samt hur stor volym som är helt oskadad. Svealand och Götaland har högst andel volym med långböj och tvärkrök.
Totalt i Sverige är 55,5% (835,9 miljoner m3sk) helt oskadad. Störst oskadad volym finns i Svealand (232,7 miljoner m3sk) och den lägsta volymen återfinns i Götaland (195,9 miljoner m3sk). I dessa två områden finns också den största volymen som kan apteras i längre än 15,6 meter. Vad gäller rötförekomsten är den störst i Norrlands inland (5,3%).
Stockar med fel kräver mer resurser att bearbeta. Men om sågen ändå väljer, helt eller till viss del, att använda dem kan en stor volym som annars vrakas tas om hand. Om virkesmätningsbestämmelserna ändras så att fler stockar får möjlighet att bli hanterade kan tillvaratagandet av skogsråvaran förbättras. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14267 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU142672019-03-09T02:02:39Z https://stud.epsilon.slu.se/14267/ Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk Kihlgren, Ida Persson, Elin Forestry - General aspects Det tunga manuella skogsarbetet som utfördes förr gjorde det nödvändigt att ta ut korta stockar. Trots den tekniska utvecklingen är de vanligaste stocklängderna inte längre än 5,5 meter idag. Teknikutveckling har lett till sågverk med datortomografi som underlättar val av postning. Virkesmätningsbestämmelserna hindrar ändå vissa stockar att hamna i sågen på grund av krokighet, röta eller annat. Med rätt postning och sågteknik kan även skadade stockar användas. Olika typer av skador begränsar uttag av längre stockar. Studiens syfte var att se hur stor andel av volymen som kan apteras i längre stockar samt hur geografisk plats påverkar detta. Riksskogstaxeringens provträd undersöktes för att uppskatta hur stor del av slutavverkningsskogen som påverkas av långböj, tvärkrök och röta samt hur stor volym som är helt oskadad. Svealand och Götaland har högst andel volym med långböj och tvärkrök. Totalt i Sverige är 55,5% (835,9 miljoner m3sk) helt oskadad. Störst oskadad volym finns i Svealand (232,7 miljoner m3sk) och den lägsta volymen återfinns i Götaland (195,9 miljoner m3sk). I dessa två områden finns också den största volymen som kan apteras i längre än 15,6 meter. Vad gäller rötförekomsten är den störst i Norrlands inland (5,3%). Stockar med fel kräver mer resurser att bearbeta. Men om sågen ändå väljer, helt eller till viss del, att använda dem kan en stor volym som annars vrakas tas om hand. Om virkesmätningsbestämmelserna ändras så att fler stockar får möjlighet att bli hanterade kan tillvaratagandet av skogsråvaran förbättras. The heavy manual forest work which was done before made it necessary to take out shorter logs. Despite the technological development, the most common log length is no longer than 5,5 meters today. The technological development has led to sawmills with computed tomography that facilitates the choice of saw pattern for the logs. Still, the guidelines for wood measurement prevent some logs to be sawed because of stem deformation, rot and other factors. With the right saw pattern and saw technology, the damaged logs can be used. Harvest of longer longs are limited by different kinds of damages. The aim of the study was to determine how much volume that can be carried out as longer logs and how the geographical location affect this possibility. Sample trees from The Swedish National Forest Inventory was investigated to estimate how large part of the forest ready for final cut that are affected by long bow, sharp bend and rot, also the size of the undamaged volume. In Svealand and Götaland, the largest proportion of long bow and sharp bend are found. In Sweden, the proportion of undamaged volume is 55,5% (835,9 millions of m3sk). The largest volume undamaged forest is present in Svealand (232,7 millions of m3sk) and the smallest are found in Götaland (195,9 millions of m3sk). Also, in these two areas, the largest volume that could be bucked in lenghts over 15,6 meters are present. When it comes to damage by rot, the largest volume is found in the inland of Norrland (5,3%). Defected logs require more resources to handle. If the sawmill choose to make use of these logs, completely or partially, a large volume that otherwise would be rejected, could be used in further processes. If the guidelines for wood measurement changes, a greater number of logs would get the possibility to be handled and the procurement of the forest raw material could be better. 2019-03-01 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14267/7/Kihlgren_I_Persson_E_180823.pdf Kihlgren, Ida and Persson, Elin, 2018. Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-545.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10245 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Kihlgren, Ida Persson, Elin Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title | Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title_full | Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title_fullStr | Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title_full_unstemmed | Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title_short | Möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| title_sort | möjlighet för längre stocklängder i svenskt skogsbruk |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14267/ https://stud.epsilon.slu.se/14267/ |