Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm
Social konsekvensbedömning är en arbetsmodell som syftar till att lyfta sociala aspekter, åtgärder och konsekvenser kring utvecklingen av projekt, program eller planer. I den internationella litteraturen finns olika synsätt som dominerar tillämpningen av sociala konsekvensbedömningar (hädanefter SKB...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572339028131840 |
|---|---|
| author | Johansson, Karl Johan |
| author_browse | Johansson, Karl Johan |
| author_facet | Johansson, Karl Johan |
| author_sort | Johansson, Karl Johan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Social konsekvensbedömning är en arbetsmodell som syftar till att lyfta sociala aspekter, åtgärder och konsekvenser kring utvecklingen av projekt, program eller planer. I den internationella litteraturen finns olika synsätt som dominerar tillämpningen av sociala konsekvensbedömningar (hädanefter SKB) där betoningen antingen ligger på konsekvensbedömningen per se och det slutdokument som levereras eller på processen med de olika intressenter och aktörer som kan påverkas av sociala konsekvenser (Lockie 2001). Internationell forskning poängterar ofta betydelsen av att involvera medborgare och lokalsamhällen i bedömningsprocessen (Esteves, Franks och Vanclay 2012; IOCGP 2003; Lockie 2001; Sairinen 2004; Vanclay et al 2015) men i praktiken tenderar SKB att vara tämligen ovanifrånstyrt. Det är därmed intressant att undersöka hur arbetet med SKB fungerar i praktiken och hur det påverkas av medborgarnas deltagande i processen.
Uppsatsens frågeställningar är dels vad för inverkan SKB har på den fysiska planeringsprocessen och dels huruvida utfallet blir annorlunda beroende på graden av deltagande hos invånarna. För att besvara frågeställningarna har tre semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i Göteborgs stad, Malmö stad respektive Stockholms stad genomförts. Fallstudier har även utförs på dessa tre kommuners arbete med SKB. Utöver detta presenteras även en litteraturstudie över forskningsfältet för medborgardeltagande respektive SKB. Resultatet visar att SKB kan fungera som ett verktyg för att strukturera och tydliggöra arbetet med sociala frågor. För närvarande finns dock varken någon lagstiftning eller sammanhängande policy kring SKB på nationell nivå. Det mesta av arbetet sker främst lokalt i Göteborgs stad och Malmö stad men också i Stockholms stad där utvecklingsarbete pågår för att ta fram en egen modell. Uppsatsens andra frågeställning, om medborgardeltagandets påverkan på utfallet, är svår att dra slutsatser kring eftersom det inte finns tillräcklig empiri på området. För att besvara frågeställningen behövs vidare forskning där vanliga SKB-processer jämförs med medborgardrivna.
I diskussionen presenteras sex stycken rekommendationer för det fortsatta arbetet med SKB. För det första bör lagstiftning införas för att SKB ska få större genomslagskraft och erkännande i samhällsplaneringen. För det andra är det viktigt att det finns klarhet kring vad syftet med SKB är när nya arbetsmodeller utvecklas på lokal nivå. Den tredje rekommendationen föreslår att en gedigen intressentanalys med involvering av relevanta aktörer alltid genomförs vid utformningen av en ny SKB-modell. Detta eftersom utformningen av SKB kan påverka vilket deltagande man får senare i processen. De sista rekommendationerna är att införa tydliga uppföljningsmekanismer för att säkerställa en integrerad process, skapa sociala komplexitetsnivåer som anger när SKB behövs samt slutligen att man säkerställer att kompetens finns för de sociala frågorna bland de som är anställda i kommunen. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU14010 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU140102019-02-27T10:46:01Z Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm Social impact assessment in the physical planning : without or with the citizen?: three case studies in Gothenburg, Malmö and Stockholm Johansson, Karl Johan sociala konsekvensbedömningar sociala konsekvensbeskrivningar sociala konsekvensanalyser medborgardeltagande kommunikativ planering hållbar stadsutveckling miljökonsekvensbeskrivningar Social konsekvensbedömning är en arbetsmodell som syftar till att lyfta sociala aspekter, åtgärder och konsekvenser kring utvecklingen av projekt, program eller planer. I den internationella litteraturen finns olika synsätt som dominerar tillämpningen av sociala konsekvensbedömningar (hädanefter SKB) där betoningen antingen ligger på konsekvensbedömningen per se och det slutdokument som levereras eller på processen med de olika intressenter och aktörer som kan påverkas av sociala konsekvenser (Lockie 2001). Internationell forskning poängterar ofta betydelsen av att involvera medborgare och lokalsamhällen i bedömningsprocessen (Esteves, Franks och Vanclay 2012; IOCGP 2003; Lockie 2001; Sairinen 2004; Vanclay et al 2015) men i praktiken tenderar SKB att vara tämligen ovanifrånstyrt. Det är därmed intressant att undersöka hur arbetet med SKB fungerar i praktiken och hur det påverkas av medborgarnas deltagande i processen. Uppsatsens frågeställningar är dels vad för inverkan SKB har på den fysiska planeringsprocessen och dels huruvida utfallet blir annorlunda beroende på graden av deltagande hos invånarna. För att besvara frågeställningarna har tre semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i Göteborgs stad, Malmö stad respektive Stockholms stad genomförts. Fallstudier har även utförs på dessa tre kommuners arbete med SKB. Utöver detta presenteras även en litteraturstudie över forskningsfältet för medborgardeltagande respektive SKB. Resultatet visar att SKB kan fungera som ett verktyg för att strukturera och tydliggöra arbetet med sociala frågor. För närvarande finns dock varken någon lagstiftning eller sammanhängande policy kring SKB på nationell nivå. Det mesta av arbetet sker främst lokalt i Göteborgs stad och Malmö stad men också i Stockholms stad där utvecklingsarbete pågår för att ta fram en egen modell. Uppsatsens andra frågeställning, om medborgardeltagandets påverkan på utfallet, är svår att dra slutsatser kring eftersom det inte finns tillräcklig empiri på området. För att besvara frågeställningen behövs vidare forskning där vanliga SKB-processer jämförs med medborgardrivna. I diskussionen presenteras sex stycken rekommendationer för det fortsatta arbetet med SKB. För det första bör lagstiftning införas för att SKB ska få större genomslagskraft och erkännande i samhällsplaneringen. För det andra är det viktigt att det finns klarhet kring vad syftet med SKB är när nya arbetsmodeller utvecklas på lokal nivå. Den tredje rekommendationen föreslår att en gedigen intressentanalys med involvering av relevanta aktörer alltid genomförs vid utformningen av en ny SKB-modell. Detta eftersom utformningen av SKB kan påverka vilket deltagande man får senare i processen. De sista rekommendationerna är att införa tydliga uppföljningsmekanismer för att säkerställa en integrerad process, skapa sociala komplexitetsnivåer som anger när SKB behövs samt slutligen att man säkerställer att kompetens finns för de sociala frågorna bland de som är anställda i kommunen. Social impact assessment is a working model with the aim of raising the awareness of social aspects and a discussion about social measures and consequences regarding the development of projects, programs or plans. According to international literature (Lockie 2001) there are different dominating viewpoints on the use of social impact assessment (henceforth SIA). The emphasis may be on impact assessment per se and its delivery of the final document, on the one hand, or on the process of the various stakeholders and actors that may be affected by social consequences on the other hand (ibid). International research often highlights the importance of involving citizens and local communities in the assessment process (Esteves, Franks och Vanclay 2012; IOCGP 2003; Lockie 2001; Sairinen 2004; Vanclay et al 2015). In practice, however, SIA tends to be run rather top-down. Therefore, it is of interest to investigate how SIA works in practice and how the SIA process is influenced by the participation of citizens. This thesis is concerned with two issues. Firstly, it asks what impact SIA has on the physical planning process and, secondly, how the SIA outcome varies depending on citizen participation. To answer these questions, three semi-structured interviews have been conducted with professionals involved in the SIA development in the municipalities of Gothenburg, Malmö and Stockholm. Case studies have also been carried out on the work with SIA within these three municipalities. In addition, a literature study is presented on the research field for citizen participation and SIA. The results show that SIA can serve as a tool for structuring and clarifying the work on social issues. However, there is currently no legislation or coherent policy on SIA at a national level. Most of the work is performed on a local scale by municipalities like Gothenburg and Malmö, but development work is also under way in Stockholm. Due to lack of empirical evidence, it is difficult to make any conclusions on how the SIA outcome varies depending on citizen participation. In order to answer that question, further research is needed, where an ordinary SIA can be compared to a participatory approach. The discussion presents six recommendations for the continued work on SIA in Sweden. Firstly, legislation should be introduced in order for SIA to gain greater impact and recognition in the professional field of spatial planning. Secondly, it is important that there is clarity about the purpose of SIA when new working models are developed on a local level. The third recommendation proposes that a thorough stakeholder analysis always is conducted when a new SIA model is developed, with all relevant actors involved. This is needed since the formation of SIA can have an impact on the participation, later found in the SIA process. The final recommendations are to introduce solid follow-up mechanisms to ensure an integrated process, create social complexity levels that indicate when SIA is needed, and ensure that there is enough competence for social issues in the work force of the municipality. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2018 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14010/ |
| spellingShingle | sociala konsekvensbedömningar sociala konsekvensbeskrivningar sociala konsekvensanalyser medborgardeltagande kommunikativ planering hållbar stadsutveckling miljökonsekvensbeskrivningar Johansson, Karl Johan Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title | Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title_full | Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title_fullStr | Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title_full_unstemmed | Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title_short | Sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i Göteborg, Malmö och Stockholm |
| title_sort | sociala konsekvensbedömningar i den fysiska planeringen : med eller utan medborgaren?: tre fallstudier i göteborg, malmö och stockholm |
| topic | sociala konsekvensbedömningar sociala konsekvensbeskrivningar sociala konsekvensanalyser medborgardeltagande kommunikativ planering hållbar stadsutveckling miljökonsekvensbeskrivningar |