Jämställdhetens rum
Landskapsarkitektutbildningen saknar en övergripandegenusanalys på det arbete som utförs i rollen som landskapsarkitekt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hurdagens normer påverkar arbetet som landskapsarkitekt och vad det får för konsekvenser. Denna litteraturstudie har utförts ge...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2018
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/13942/ |
| _version_ | 1855572327161397248 |
|---|---|
| author | Svensson, Elin Hardorp, Tuva |
| author_browse | Hardorp, Tuva Svensson, Elin |
| author_facet | Svensson, Elin Hardorp, Tuva |
| author_sort | Svensson, Elin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Landskapsarkitektutbildningen saknar en övergripandegenusanalys på det arbete som utförs i rollen som landskapsarkitekt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hurdagens normer påverkar arbetet som landskapsarkitekt och vad det får för konsekvenser. Denna litteraturstudie har utförts genom undersökningar av ämnena genus och landskapsarkitektur.
Människor både påverkar och påverkas av samhället och den fysiska miljön. Genom att inse att platser inte per automatik är könsneutrala, utan utgår från mannen som norm, finns en möjlighet att bryta mönstren och hitta andra tillvägagångssätt i arbetet med rum och platser. De fysiska strukturer som skapas genom planering och gestaltning kan bidra till, eller hindra skapandet av det goda samhälle som framtidsvisioner aspirerar till. En aspekt av genusperspektivet inom planering är att synliggöra de olika människor som ska använda miljön, detta gör planerarens uppfattning om människor och deras värderingar viktig.
I dagens samhälle har män och kvinnor i princip samma rätt att ta det offentliga rummet i besittning. Trots detta lever traditionella synsätt på könsroller kvar. Staden innehåller gränser, både synliga och dolda, mångaskapade genom gårdagens stadsbyggande. Dessa gränser finns kvar och inverkar, ofta undermedvetet, på sättet vi lever och rör oss - trots att de inte längre uttalas. Beroende på könstillhörighet påverkas därför rörelsefriheten. När det gäller offentliga rum är det trots allt män som har det maktmässiga övertaget, då det varit mer accepterat för dem att vistas i staden och då dessa tankesätt lever kvar. Vi anser därmed att det är nödvändigt att ha jämlikhet, där jämställdhet ingår, som ett mål för landskapsarkitekturen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU13942 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU139422019-02-27T10:46:08Z https://stud.epsilon.slu.se/13942/ Jämställdhetens rum Svensson, Elin Hardorp, Tuva Landscape architecture Landskapsarkitektutbildningen saknar en övergripandegenusanalys på det arbete som utförs i rollen som landskapsarkitekt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hurdagens normer påverkar arbetet som landskapsarkitekt och vad det får för konsekvenser. Denna litteraturstudie har utförts genom undersökningar av ämnena genus och landskapsarkitektur. Människor både påverkar och påverkas av samhället och den fysiska miljön. Genom att inse att platser inte per automatik är könsneutrala, utan utgår från mannen som norm, finns en möjlighet att bryta mönstren och hitta andra tillvägagångssätt i arbetet med rum och platser. De fysiska strukturer som skapas genom planering och gestaltning kan bidra till, eller hindra skapandet av det goda samhälle som framtidsvisioner aspirerar till. En aspekt av genusperspektivet inom planering är att synliggöra de olika människor som ska använda miljön, detta gör planerarens uppfattning om människor och deras värderingar viktig. I dagens samhälle har män och kvinnor i princip samma rätt att ta det offentliga rummet i besittning. Trots detta lever traditionella synsätt på könsroller kvar. Staden innehåller gränser, både synliga och dolda, mångaskapade genom gårdagens stadsbyggande. Dessa gränser finns kvar och inverkar, ofta undermedvetet, på sättet vi lever och rör oss - trots att de inte längre uttalas. Beroende på könstillhörighet påverkas därför rörelsefriheten. När det gäller offentliga rum är det trots allt män som har det maktmässiga övertaget, då det varit mer accepterat för dem att vistas i staden och då dessa tankesätt lever kvar. Vi anser därmed att det är nödvändigt att ha jämlikhet, där jämställdhet ingår, som ett mål för landskapsarkitekturen. The landscapearchitectural education lacks an overall gender analysis on the work performed in the role of landscape architects. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how today's norms affect landscape architects and the consequences this brings to their work. This study of literature has been conducted through gender studies applied on the landscape architecture field. People both influence and get influenced by society and the physical environment. By realizing that places are not automatically genderneutral, but based on men as the norm, there is an opportunity to break these patterns and find other approaches to the creation of space and place. The physical structures designed through planning can contribute to, or hinder, the creation of the good society that is envisioned for the future. One aspect of the gender perspective on planning is to make the variety of people that will use the space visible. This makes the planning's perception of people and their values crucial. In today's society, men and women basically have the same right to occupy the public space. Nevertheless, traditional views on gender roles remain. The city contains borders, both visible and hidden, many created by city planning throughout history. These boundaries still exists and influence, often subconsciously, the way we live and move in the city - even though they are no longer pronounced. Depending on gender, the freedom of movement is therefore affected. In the case of public space, men still have the power, since it has been more accepted for them to dwell in the city. These thoughts still linger. Therefore it is considered necessary to achieve gender equality in landscape architecture. 2018-11-12 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/13942/1/svensson_et_al_181112.pdf Svensson, Elin and Hardorp, Tuva, 2018. Jämställdhetens rum : genusmaktordningar i landskapsarkitektur och på offentliga platser. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9952 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Svensson, Elin Hardorp, Tuva Jämställdhetens rum |
| title | Jämställdhetens rum |
| title_full | Jämställdhetens rum |
| title_fullStr | Jämställdhetens rum |
| title_full_unstemmed | Jämställdhetens rum |
| title_short | Jämställdhetens rum |
| title_sort | jämställdhetens rum |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/13942/ https://stud.epsilon.slu.se/13942/ |