Nyckelbiotoper i allmänhetens blickfång : en analys av svensk medierapportering 1991-2018
År 1993 startade en nationell inventering av nyckelbiotoper i Sverige med syftet att identifiera de biologiskt värdefulla miljöerna i skogslandskapet. I dagsläget omfattas nyckelbio-toper av en samrådsplikt i enlighet med Miljöbalken. För FSC-certifierade skogsägare är det dessutom inte tillåtet att...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Economics
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | År 1993 startade en nationell inventering av nyckelbiotoper i Sverige med syftet att identifiera de biologiskt värdefulla miljöerna i skogslandskapet. I dagsläget omfattas nyckelbio-toper av en samrådsplikt i enlighet med Miljöbalken. För FSC-certifierade skogsägare är det dessutom inte tillåtet att avverka nyckelbiotoper.
År 2017 blossade en mediedebatt angående nyckelbiotoper upp, till följd av att Skogsstyrelsen beslutade att pausa inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. För att få en bättre förståelse för hur debatten utvecklats över tid ansågs det lämpligt att genomföra en medieanalys.
En frameanalys av svensk dagspress genomfördes därför. Denna analys innebar att aktörer och deras inramningar av nyckelbiotoper identifierades och kategoriserades. Studien inkluderade fyra dagstidningar med långa tidsserier. Från dessa inkluderades de artiklar som inramade nyckelbiotoper, vilket totalt resulterade i 293 st. artiklar.
Resultatet visade att de vanligaste aktörerna som inramade nyckelbiotoper över tid var journalister, stat eller myndigheter samt miljöorganisationer, men även enskilda markägare eller deras företrädare samt organisationer som äger skog var relativt vanliga. I inramning-arna var de vanligaste offren biologisk mångfald samt nyckelbiotoper, orsakerna var skogsbruk samt stat eller myndigheter och lösningarna var naturvård samt stat eller myndigheter.
Frekvensen av artiklar som inramat nyckelbiotoper har varierat över tid, och det fanns två större toppar i debatten. Den första toppen, år 1998/99, var bland annat kopplad till att Miljöbalken skapades och FSC bildades, medan den andra, år 2017/18, var en direkt följd av Skogsstyrelsens beslut om inventeringspaus. Denna topp innebar också att innehållet i debatten ändrades, till exempel vad gäller synen på nyckelbiotoper.
Denna studie har skapat en bättre förståelse för hur nyckelbiotopsdebatten utvecklats över tid, men för att förstå varför den utvecklats som den gjort, är ytterligare studier nödvändiga. |
|---|