Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling
Under 2017 fördes flera diskussioner angående ett glyfosatförbud i Europa där flera skribenter menade på att det saknades konsekvensanalyser i ämnet. Detta bidrog till att jag beslutade mig för att undersöka hur svenska växtodlare ansåg att de skulle påverkas av ett glyfosatförbud. Rapporten utförde...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572295402127360 |
|---|---|
| author | Nilsson, Elin |
| author_browse | Nilsson, Elin |
| author_facet | Nilsson, Elin |
| author_sort | Nilsson, Elin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Under 2017 fördes flera diskussioner angående ett glyfosatförbud i Europa där flera skribenter menade på att det saknades konsekvensanalyser i ämnet. Detta bidrog till att jag beslutade mig för att undersöka hur svenska växtodlare ansåg att de skulle påverkas av ett glyfosatförbud. Rapporten utfördes delvis genom en litteraturstudie, men bygger främst på en enkätstudie där de tillfrågade lantbrukarna var kunder till Varaslättens Lagerhus. Enkäten delades ut under två olika medlemskvällar och av samtliga tillfrågade valde 102 lantbrukare att besvara enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 67 %. Under 2017 diskuterades frågan kring glyfosatets fortsatta godkännande. International Agency for Research on Cancer, IARC, klassade under 2015 glyfosat som cancerogent för människor. European Chemicals Agency, ECHA, å sin sida ansåg att glyfosat ej kunde anses vara cancerogent. Detta gjorde även European Food Safety Authority, EFSA, samt Food and Agriculture Organization of the United States, FAO. Det EU-kommissionen röstade igenom under år 2017 var ett fortsatt godkännande i fem år, fram till 15 december 2022. I vanliga fall är det vanligaste att EU-kommissionen beslutar om en förlängning på femton år av kemiska preparat. EU-kommissionens beslut i detta fall indikerar på en viss reservation för ett fortsatt användande av glyfosat. Frågorna i enkätstudien fokuserade på hur lantbrukarna ansåg sig påverkas av ett glyfosatförbud i aspekter så som växtföljd, produktionskostnader, jordbearbetningsmetod och maskinanvändning. En återkommande konsekvens som lantbrukarna angav oberoende fråga var det faktum att jordbearbetningen med diverse redskap antas öka och därmed även dieselförbrukningen. Ökad ogräsförekomst och svårare att hantera dessa problem var också ett svar som förekom på fler frågor. Dessutom ansåg en del av lantbrukarna att deras växtföljd skulle behöva förändras och grödor som vete, baljväxter och lin exkluderas ur den. Samtliga konsekvenser som angavs kan i förlängningen innebära ökade kostnader för lantbrukarna och utifrån vilken utveckling spannmålspriserna förmodas få kan det diskuteras hur den fortsatta lönsamheten för svenska växtodlare kommer att se ut. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU13745 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU137452019-02-25T13:14:43Z Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling Consequences of a glyphosate ban for Swedish crop production Nilsson, Elin Glyfosat Glyfosatförbud Glyfosatanvändning Alternativa metoder Konsekvenser Sverige Växtodling Jordbearbetning Glyphosate Under 2017 fördes flera diskussioner angående ett glyfosatförbud i Europa där flera skribenter menade på att det saknades konsekvensanalyser i ämnet. Detta bidrog till att jag beslutade mig för att undersöka hur svenska växtodlare ansåg att de skulle påverkas av ett glyfosatförbud. Rapporten utfördes delvis genom en litteraturstudie, men bygger främst på en enkätstudie där de tillfrågade lantbrukarna var kunder till Varaslättens Lagerhus. Enkäten delades ut under två olika medlemskvällar och av samtliga tillfrågade valde 102 lantbrukare att besvara enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 67 %. Under 2017 diskuterades frågan kring glyfosatets fortsatta godkännande. International Agency for Research on Cancer, IARC, klassade under 2015 glyfosat som cancerogent för människor. European Chemicals Agency, ECHA, å sin sida ansåg att glyfosat ej kunde anses vara cancerogent. Detta gjorde även European Food Safety Authority, EFSA, samt Food and Agriculture Organization of the United States, FAO. Det EU-kommissionen röstade igenom under år 2017 var ett fortsatt godkännande i fem år, fram till 15 december 2022. I vanliga fall är det vanligaste att EU-kommissionen beslutar om en förlängning på femton år av kemiska preparat. EU-kommissionens beslut i detta fall indikerar på en viss reservation för ett fortsatt användande av glyfosat. Frågorna i enkätstudien fokuserade på hur lantbrukarna ansåg sig påverkas av ett glyfosatförbud i aspekter så som växtföljd, produktionskostnader, jordbearbetningsmetod och maskinanvändning. En återkommande konsekvens som lantbrukarna angav oberoende fråga var det faktum att jordbearbetningen med diverse redskap antas öka och därmed även dieselförbrukningen. Ökad ogräsförekomst och svårare att hantera dessa problem var också ett svar som förekom på fler frågor. Dessutom ansåg en del av lantbrukarna att deras växtföljd skulle behöva förändras och grödor som vete, baljväxter och lin exkluderas ur den. Samtliga konsekvenser som angavs kan i förlängningen innebära ökade kostnader för lantbrukarna och utifrån vilken utveckling spannmålspriserna förmodas få kan det diskuteras hur den fortsatta lönsamheten för svenska växtodlare kommer att se ut. This thesis aims to examine the perceived effect of a Glyphosate ban on crop production among Swedish farmers. In 2017 there was an intense debate as to how this ban would affect crop production, this thesis sets out to give a new perspective on this debate through a quantitative survey and a literature study. The survey was distributed to 154 Swedish Farmers through Varaslättens Lagerhus, a Swedish distributor of agricultural products. The response rate was 67 %. Glyphosate is a chemical substance common used in agriculture through the world. In 2017 the issue of Glyphosates’ continued approval was debated among researchers, governments and health organizations. The International Agency for Research on Cancer (IARC) rated Glyphosate as “potentially cancerogenic”, while other organizations such as the European Chemicals Agency (ECHA), The European Food Safety Authority (EFSA) as well as the Food and Agriculture Organization of the United States (FAO) did not consider Glyphosate a cancerogenic substance. To further emphasize the uncertainty that surrounds this chemical, the European Commission took the unorthodox decision to approve the continued use of the chemical within the European Union for only five years instead of fifteen years, which is the standard period of extension for a chemical substance. While the continued use of Glyphosate is debated, one should not forget the effect of this potential ban on farmers. The main focus of this thesis is to gain a better understanding of how farmers believe that a potential ban might affect them, through a quantitative survey, in aspects such as crop rotation, productions costs, tillage and the use of machines. From this survey one can conclude that the respondents believe that tillage and diesel consumption is expected to increase as a result of the potential ban. Moreover, the respondents believed that the occurrence of weeds among their crop would increase which would lead to new difficult problems to handle. Other respondents anticipated that their crop rotation would change if plants like wheat, legumes and flax would be more difficult to grow. To conclude, the participating farmers anticipate that a ban on Glyphosate will lead to new productions problems and hence increase their long-term costs. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2018 M1 swe https://stud.epsilon.slu.se/13745/ |
| spellingShingle | Glyfosat Glyfosatförbud Glyfosatanvändning Alternativa metoder Konsekvenser Sverige Växtodling Jordbearbetning Glyphosate Nilsson, Elin Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title | Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title_full | Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title_fullStr | Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title_full_unstemmed | Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title_short | Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| title_sort | konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling |
| topic | Glyfosat Glyfosatförbud Glyfosatanvändning Alternativa metoder Konsekvenser Sverige Växtodling Jordbearbetning Glyphosate |