När uppstår skador orsakat av kronvilt i granbestånd?
I Skånes län finns en av Sveriges största och mest skyddsvärda kronviltspopulationer. Av många anses hjorten vara ett ståtligt och vackert vilt som ska bevaras och skyddas. För att förvalta stammen bedrivs idag licensjakt på kronviltet som även är ett åtråvärt vilt för jägare. I och med att hjortsta...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | I Skånes län finns en av Sveriges största och mest skyddsvärda kronviltspopulationer. Av många anses hjorten vara ett ståtligt och vackert vilt som ska bevaras och skyddas. För att förvalta stammen bedrivs idag licensjakt på kronviltet som även är ett åtråvärt vilt för jägare. I och med att hjortstammen är stor uppstår skador på skogsbestånd i länet. Det är framförallt skador på granbestånd som orsakar debatt om huruvida hjortarna gör större skada än nytta.
I ett pågående forskningsprojekt mellan SLU och Skogsstyrelsen har man försökt beräkna vad hjortskador kostar för skogsägarna. Under en inventering som utfördes inom projektet 2017 kunde man se att samtliga granbestånd i åldrarna 16–45 år var skadade. Då uppkom en ny frågeställning att besvara; När börjar skadorna i granbestånd?
I detta kandidatarbete har vi inventerat 16 slumpvis utvalda granbestånd i åldrarna 7–16 år inom de centrala delarna av hjortens licensområden i Skåne för att besvara frågeställningen om när hjortskador uppkommer i granbestånd. Bestånden har inventerats med 5 provytor per bestånd med radien 5,64 m, där brösthöjdsdiameter och eventuella skador har registrerats för samtliga stammar. Även höjd far varje bestånd mättes in. Hjortskador har identifierats som antingen flängskador, barkgnag, fejning eller toppskottsbete. Dessutom har äldre skador registrerats i en egen kategori liksom skador med oklart ursprung. Vi fann att barkgnag och flängskador uppstår redan när beståndets medeldiameter överstiger 30 mm och enskilda träd kan bli skadade redan vid diametrar mellan 10–20 mm. Denna typ av skador verkar även öka med en stigande diameter. Vi fann även att fejningsskador och toppskottsbetning av kronvilt sker på mindre träd. Vi fann att medeldiametern i beståndet verkar vara mer utslagsgivande än ålder för om träden ska bli skadade eller ej. Arbetet tar även upp vilka typer av hjortskador som är vanligast vid olika diametrar. |
|---|