Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till?
Kullarna hos de västerländska moderraserna inom grisproduktionen har genom avelsarbete blivit allt större. Det har lett till att suggorna inte längre har fungerande spenar som räcker till alla smågrisar. Ytterligare en konsekvens av att det föds fler smågrisar är att den genomsnittliga födelsevikten...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)
2018
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855572245373517824 |
|---|---|
| author | Hammarberg, Sara |
| author_browse | Hammarberg, Sara |
| author_facet | Hammarberg, Sara |
| author_sort | Hammarberg, Sara |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kullarna hos de västerländska moderraserna inom grisproduktionen har genom avelsarbete blivit allt större. Det har lett till att suggorna inte längre har fungerande spenar som räcker till alla smågrisar. Ytterligare en konsekvens av att det föds fler smågrisar är att den genomsnittliga födelsevikten blivit lägre, vilket ger en ökad risk för smågrisdödlighet. För att hantera detta behöver djurskötaren använda sig av flera olika skötselmetoder. I denna litteraturstudie ligger fokus på skiftesdigivning, kullutjämning och användning av amsuggor.
Skiftesdigivning tillämpas efter avslutad grisning för att säkerställa att alla smågrisar i en stor kull får i sig den livsviktiga råmjölken. Det ger en jämnare viktökning och högre avvänjningsvikter för kullen. Vid kullutjämning bör de största grisarna flytta till en nygrisad sugga med lediga spenar. Detta bör ske tidigast 12 timmar efter födelse för att smågrisarna ska ha hunnit ta emot tillräckligt med antikroppar och råmjölk från modersuggan. Smågrisarna bör flyttas till en sugga som grisat så nära modersuggan som möjligt i tid, för att spenordningen bland hennes biologiska grisar inte ska ha hunnit bli etablerad och för att de flyttade smågrisarnas tarmkanal inte ska ha hunnit stängas för absorption av antikroppar. Vid användning av amsugga lämpar sig en andra- eller tredjegrisare som precis avvant sina egna smågrisar, som är i bra hull och har fina spenar. De grisar som flyttas till amsuggan bör vara jämna i viktfördelningen för att undvika kamp om spenarna och ojämna avvänjningsvikter. Det finns i dagsläget inte så många studier som fokuserar på hur suggan påverkas av de olika metoderna. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU13447 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU134472019-02-25T13:41:51Z Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? Larger litters : how to handle litters when the sow’s teats are not enough? Hammarberg, Sara kullutjämning skiftesdigivning amsugga kullstorlek råmjölk mjölkersättning födelsevikt Kullarna hos de västerländska moderraserna inom grisproduktionen har genom avelsarbete blivit allt större. Det har lett till att suggorna inte längre har fungerande spenar som räcker till alla smågrisar. Ytterligare en konsekvens av att det föds fler smågrisar är att den genomsnittliga födelsevikten blivit lägre, vilket ger en ökad risk för smågrisdödlighet. För att hantera detta behöver djurskötaren använda sig av flera olika skötselmetoder. I denna litteraturstudie ligger fokus på skiftesdigivning, kullutjämning och användning av amsuggor. Skiftesdigivning tillämpas efter avslutad grisning för att säkerställa att alla smågrisar i en stor kull får i sig den livsviktiga råmjölken. Det ger en jämnare viktökning och högre avvänjningsvikter för kullen. Vid kullutjämning bör de största grisarna flytta till en nygrisad sugga med lediga spenar. Detta bör ske tidigast 12 timmar efter födelse för att smågrisarna ska ha hunnit ta emot tillräckligt med antikroppar och råmjölk från modersuggan. Smågrisarna bör flyttas till en sugga som grisat så nära modersuggan som möjligt i tid, för att spenordningen bland hennes biologiska grisar inte ska ha hunnit bli etablerad och för att de flyttade smågrisarnas tarmkanal inte ska ha hunnit stängas för absorption av antikroppar. Vid användning av amsugga lämpar sig en andra- eller tredjegrisare som precis avvant sina egna smågrisar, som är i bra hull och har fina spenar. De grisar som flyttas till amsuggan bör vara jämna i viktfördelningen för att undvika kamp om spenarna och ojämna avvänjningsvikter. Det finns i dagsläget inte så många studier som fokuserar på hur suggan påverkas av de olika metoderna. The litter size of the Western dam line pig breeds in pig production has, due to selection, increased. This means that many sows no longer have enough teats that are sufficient for all piglets. A consequence of larger litter size is a lower average birth weight and increased risk of mortality. To handle this, the herd manager needs to take measures. In this literature study the focus is on split suckling, cross-fostering and the use of nurse sows. Split suckling is applied after finished farrowing to ensure that all piglets in a large litter consumes an amount of the essential colostrum. This gives a more even weight gain and higher weaning weights for the litter. With cross-fostering, the largest pigs should be moved to a recently farrowed sow with available teats. This should take place no earlier than 12 hours after birth to make sure that the piglets have received enough antibodies and colostrum from their biological mother. Piglets should be moved to a sow that has farrowed as close as possible to the biological mother, because the teat order of her biological pigs should not have been established. Additionally, the digestive tract of the moved piglets should not have been closed for absorption of antibodies. When using a nurse sow, a good choice is a second- or third parity sow who just weaned her biological pigs, is in good health and has short, fine teats. The pigs that are moved to the nurse sow should be even in weight to avoid fighting over the teats and to avoid uneven weaning weights. At present, there are not that many studies that focus on how the sow is affected by the different methods. SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) 2018 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/13447/ |
| spellingShingle | kullutjämning skiftesdigivning amsugga kullstorlek råmjölk mjölkersättning födelsevikt Hammarberg, Sara Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title | Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title_full | Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title_fullStr | Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title_full_unstemmed | Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title_short | Ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| title_sort | ökad kullstorlek : hur ska vi ta hand om stora kullar när suggans spenar inte räcker till? |
| topic | kullutjämning skiftesdigivning amsugga kullstorlek råmjölk mjölkersättning födelsevikt |