Vindens inverkan på höjdtillväxten i ett tallbestånd (Pinus sylvestris) längs en sluttning
Höjdboniteringen är det vanligaste sättet att mäta ett bestånds bonitet i Sverige idag. Höjdbonitering baseras på beståndets ålder och dess höjd vid inmätning. För att kunna få en bra uppskattning krävs det därför att beståndet är homogent vad gäller ålder, trädslag och höjd. En variation i höjdtill...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2018
|
| Subjects: |
| Summary: | Höjdboniteringen är det vanligaste sättet att mäta ett bestånds bonitet i Sverige idag. Höjdbonitering baseras på beståndets ålder och dess höjd vid inmätning. För att kunna få en bra uppskattning krävs det därför att beståndet är homogent vad gäller ålder, trädslag och höjd. En variation i höjdtillväxt på grund av yttre påverkan ex vind kan inverka på höjdboniteringen.
I studien har utsattheten för vindpåverkan på tall (Pinus. sylvestris L) i ett bestånd beläget i en sluttning undersökts. Tidigare studier har visat att vinden har en påverkan på trädens höjdtillväxt. I denna studie undersöktes vindpåverkan längs en sluttning på ett tallbestånd i förstagallringsålder. Beståndet är beläget på Svartbergets försökspark utanför Vindeln i Västerbotten. Genom att jämföra insamlat data från tre olika provytor kunde skillnader i tillväxt på träden urskiljas. Höjd, grönkrongräns, diameter och kronradie samlades in för samtliga träd över 5 meter på provytorna. Med hjälp av insamlat data beräknades den teoretiska vindbelastningen för samtliga träd. Hypotesen för studien var att tillväxten av tall i sluttningen har en variation i höjd och diametertillväxt med vindstyrka samt att variationen i vindpåverkan uppstår genom att ytorna ligger på olika höjd i sluttningen med olika vindpåverkan.
Resultatet visar att den teoretiska vindstyrkan korrelerar med höjdtillväxten. Diametertillväxten korrelerar inte lika bra, mittenytans värden är mindre än för de två övriga provytorna. Ingen statistisk signifikans kan beräknas därför att träden inom provytorna inte kan anses som oberoende av varandra. |
|---|