Den moderna 1800-talsgården : dagens behov i kombination med 1800-talets charm
Den moderna 1800-talsgården handlar om en lantgård belägen i Ormanäs, norr om Västra Ringsjön mitt i Skåne. Familjen som bor här vill få en tydlig 1800-talsprägel på sin gård samtidigt som de har behov av att skapa en struktur på utemiljön som fungerar med deras moderna livsstil. På gården finns ä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | Den moderna 1800-talsgården handlar om en lantgård belägen i Ormanäs, norr om Västra Ringsjön mitt i
Skåne. Familjen som bor här vill få en tydlig 1800-talsprägel på sin gård samtidigt som de har behov av att
skapa en struktur på utemiljön som fungerar med deras moderna livsstil. På gården finns även en byggfirma
som tar stora delar av marken i anspråk. Dessa delar behöver tonas ned och de privata delarna behöver
förstärkas. Familjen har önskemål om en relativt låg skötselnivå samtidigt som de gärna spenderar mycket
tid i trädgården när de har möjlighet. De betonar vikten av att bevara utsikten över sjön, möjlighet att slå sig
ner i olika delar av trädgården och utrymme för att odla ätbara växter.
Frågeställningen i det här arbetet fokuserar dels på hur trädgården kan ha sett ut för runt 150 år sedan och
vilka tidstypiska drag den kan ha haft. Vidare fokuserar arbetet på hur man kan man formge en trädgård som
har tydliga influenser från 1800-talets andra hälft samtidigt som den är funktionell och passar in i 2000-talets
livsstil.
Fördjupande litteraturstudier med fokus på 1800-talets andra hälft har gett den teoretiska grunden i detta
arbete. De har visat att skiftesreformen och hushållningssällskapens kunskapsspridning är två parametrar
som har haft stor betydelse för trädgårdarnas utformning. Även de två inflytelserika personligheterna Charles
Emil Löfvenskiöld och Daniel Müller har satt en tydlig prägel på landsbygdens trädgårdar. Trädgårdarnas
struktur kunde vara symmetrisk och trädgårdarna var ofta inramade av läplanteringar, stengärdsgårdar eller
klippta häckar. Trädgårdarna var ofta naturlika med böljande gångar och inhemskt växtmaterial även om det
var under 1800-talets andra hälft som många exotiska växtsorter gjorde intåg i de svenska trädgårdarna som
en följd av bland annat förbättrade kommunikationer. Vanliga element i trädgårdarna var vårdträd, bersåer,
kaffegrottor, trädgårdskonst och köksodlingar.
För att leta ledtrådar till hur just den aktuella gården och dess trädgård kan ha sett ut har platsen inventerats
med fokus på växlighet, position, byggnader, hårda material, linjer och former. Även studier av historiskt
kartmaterial och fotografier har utförts. En gårdsmålning från 1918 har haft stor betydelse i det här arbetet.
I denna kan man tydligt se hur gården och dess trädgård avbildades för 100 år sedan. Tidstypiska 1800-
talselement så som vårdträd, läplanteringar, gångar, fruktträd, köksodling, berså, klippta gräsmattor och
planteringar har identifierats. Detta har resulterat i en beskrivande plan över trädgården.
I gestaltningsförslaget har gården delats upp i fyra olika delar med olika funktioner. Dessa delar är entrén,
gårdsplanen, den bakre trädgården och arboretet. Entréns viktigaste funktion är att lyfta fram gårdens
privata infart och tona ner byggfirmans prägel på gården. Inne på gårdsplanen finns prydnadsplanteringar
och plats för umgänge. Den bakre trädgården är den grönaste delen av gården, med sina odlingsytor, sin
fruktträdäng och sina prydnadsplanteringar. Arboretet har kompletteras med ett antal inhemska och exotiska
träd.
Som sista bilaga i det här arbetet finns det kompletta gestaltningsförslag, så som det kommer att redovisas
för gårdens ägare. |
|---|