Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter
Antalet individer som drabbas av sjukfall har ökat i genomsnitt med 10 % per år från 2010-2016 i Sverige och psykisk ohälsa är den vanligaste sjukdomsdiagnosen. Den psykiska ohälsan har från 2010 till 2016 ökat från 31 % till 45 % av alla pågående sjukfall. En av orsakerna är att hektiskt och mental...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2018
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/13276/ |
| _version_ | 1855572217353469952 |
|---|---|
| author | Bennysson, Patric |
| author_browse | Bennysson, Patric |
| author_facet | Bennysson, Patric |
| author_sort | Bennysson, Patric |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Antalet individer som drabbas av sjukfall har ökat i genomsnitt med 10 % per år från 2010-2016 i Sverige och psykisk ohälsa är den vanligaste sjukdomsdiagnosen. Den psykiska ohälsan har från 2010 till 2016 ökat från 31 % till 45 % av alla pågående sjukfall. En av orsakerna är att hektiskt och mentalt krävande arbete har ökat vilket lett till mer stress, ångest, utbrändhet och depression som följd. Andra saker som påverkar psykisk ohälsa är utbildningsnivå, ekonomi och levnadsvanor. Grönytor och tätortsnära skogar har enligt studier visat ha en positiv effekt på hälsan i form av lägre diastoliskt blodtryck, puls, det psykiska välmåendet, minskad stress och dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar samt socioekonomiska hälsoskillnader. Frågan var om en högre andel total grönyta eller tätortsnära skogar korrelerar med lägre antal pågående sjukfall av ohälsa. Ohälsotal från 37 kommuner togs ut, korrigerades mot tätorterna och sattes i relation mot andelen total grönyta och tätortsnära skogar. Ett Pearsons korrelationstest gjordes och inga signifikanta skillnader kunde ses mot andelen total grönyta p=0.108 eller mot andelen tätortsnära skog p=0.209. I båda jämförelserna fanns dock en trend, att ju mer andel total grönyta eller tätortsnära skog desto lägre ohälsotal. Andra faktorer som påverkar ohälsa har inte tagits hänsyn till för att det är komplext. Ohälsotalen som användes innefattade samtliga diagnoser och inte enbart de med psykisk ohälsa vilket hade varit önskvärt. Sammanfattningsvis kunde det inte påvisas att tätorter med en högre andel total grönyta eller tätortsnära skog hade lägre ohälsotal, dock fanns en sådan tendens. Det behövs fler studier som korrigerar mot andra faktorer som påverkar ohälsa samt ett bättre ohälsodataunderlag för att kunna dra några större slutsatser |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU13276 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU132762018-06-04T13:08:43Z https://stud.epsilon.slu.se/13276/ Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter Bennysson, Patric Forestry - General aspects Antalet individer som drabbas av sjukfall har ökat i genomsnitt med 10 % per år från 2010-2016 i Sverige och psykisk ohälsa är den vanligaste sjukdomsdiagnosen. Den psykiska ohälsan har från 2010 till 2016 ökat från 31 % till 45 % av alla pågående sjukfall. En av orsakerna är att hektiskt och mentalt krävande arbete har ökat vilket lett till mer stress, ångest, utbrändhet och depression som följd. Andra saker som påverkar psykisk ohälsa är utbildningsnivå, ekonomi och levnadsvanor. Grönytor och tätortsnära skogar har enligt studier visat ha en positiv effekt på hälsan i form av lägre diastoliskt blodtryck, puls, det psykiska välmåendet, minskad stress och dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar samt socioekonomiska hälsoskillnader. Frågan var om en högre andel total grönyta eller tätortsnära skogar korrelerar med lägre antal pågående sjukfall av ohälsa. Ohälsotal från 37 kommuner togs ut, korrigerades mot tätorterna och sattes i relation mot andelen total grönyta och tätortsnära skogar. Ett Pearsons korrelationstest gjordes och inga signifikanta skillnader kunde ses mot andelen total grönyta p=0.108 eller mot andelen tätortsnära skog p=0.209. I båda jämförelserna fanns dock en trend, att ju mer andel total grönyta eller tätortsnära skog desto lägre ohälsotal. Andra faktorer som påverkar ohälsa har inte tagits hänsyn till för att det är komplext. Ohälsotalen som användes innefattade samtliga diagnoser och inte enbart de med psykisk ohälsa vilket hade varit önskvärt. Sammanfattningsvis kunde det inte påvisas att tätorter med en högre andel total grönyta eller tätortsnära skog hade lägre ohälsotal, dock fanns en sådan tendens. Det behövs fler studier som korrigerar mot andra faktorer som påverkar ohälsa samt ett bättre ohälsodataunderlag för att kunna dra några större slutsatser The number of individuals affected by illness has increased by an average of 10 % per year from 2010-2016 in Sweden and mental illness is the most common disease. From 2010 to 2016 the mental illness has increased from 31 % to 45 % of all ongoing sickness numbers. One of the reasons are due to the increase of hectic and mentally demanding work which has led to more stress, anxiety, burnout disorders and depression. Other factors that effects mental illness are education level, economy and living habits. Greens spaces and urban forests have been shown in studies to have a positive effect on health by lowering diastolic blood pressure, lower pulse, the mental wellbeing, reduced stress, reduced mortality from cardiovascular diseases and socioeconomic health differences. Th question was if a higher proportion of total green spaces or urban forests correlates with lower ongoing sickness numbers of illness in urban cities. Ongoing sickness data were collected from 37 municipalities, corrected toward the urban cities and were put in relation to the proportion of total green spaces and urban forests. A Pearsons correlation test was made and no significant differences were shown towards the proportion of total green spaces p=0,108 or just towards urban forests p=0,209. Despite the non-significant differences, it still showed a trend that the more proportion total green space or urban forest the lower sickness numbers. Other factors that affect illness had not been taking into consideration. Also, the sickness numbers that were used contained all kinds of sickness and not only mental illness which would have been desired. The conclusion of this study is that there wasn’t any significant correlation between the proportion of total green spaces or urban forests and ongoing sickness numbers, but there was a trend. There is need of more studies that also makes corrections towards other factors that affect mental illness and also use better sickness data in order to make any bigger conclusions. 2018-02-16 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/13276/11/bennysson_p_170628.pdf Bennysson, Patric, 2017. Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9356 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Bennysson, Patric Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title | Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title_full | Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title_fullStr | Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title_full_unstemmed | Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title_short | Grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| title_sort | grönytor och tätortsnära skogs påverkan på ohälsa i tätorter |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/13276/ https://stud.epsilon.slu.se/13276/ |