Botanisk biofiltrering av inomhusluft
Vår inomhusluft utsätts kontinuerligt för olika typer av föroreningar, främst olika typer av VOC (lättflyktiga organiska ämnen) som förångas från olika byggnadsmaterial och konsumentprodukter. Det uppstår även luftföroreningar inomhus från olika typer av förbränningsprocesser. Det har konstater...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2018
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/13232/ |
| _version_ | 1855572210141364224 |
|---|---|
| author | Öqvist, Jens |
| author_browse | Öqvist, Jens |
| author_facet | Öqvist, Jens |
| author_sort | Öqvist, Jens |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vår inomhusluft utsätts kontinuerligt för olika typer av föroreningar, främst olika typer av VOC (lättflyktiga organiska ämnen) som förångas från olika byggnadsmaterial och konsumentprodukter. Det uppstår även luftföroreningar inomhus från olika typer av förbränningsprocesser.
Det har konstaterats att föroreningar i inomhusluften är kopplade till olika symptom, alltifrån huvudvärk och illamående till cancer. Högre krav på energieffektiva byggnader har lett till tätare konstruktioner samtidigt som det visat sig att koncentrationen av luftföroreningar i inomhusluften är högre jämfört med utomhusluften. Idag renas luften inomhus genom olika typer av ventilationssystem där ny luft kontinuerligt tas utifrån och in i byggnaden. En alternativ metod kan vara att rena luften med hjälp av växter.
Syftet med uppsatsen är att med hjälp av dagens kunskapsläge dels ta reda på om växter kan rena inomhusluften samt vilka mekanismer som ligger bakom den luftrenande förmågan, och dels se över hur man kan öka effektiviteten.
Sedan NASA:s studier över om växter har potential att rena luften på deras rymdstation SkyLab under 1980-talet har man försökt förstå de bakomliggande mekanismerna hos växternas luftrenande förmåga. Resultatet av en litteraturgenomgång bestående av främst forskningsrapporter är att krukväxter, planterade i så kallade passiva system utan luftflöde kan reducera luften från en mängd olika föroreningar i slutna behållare. Under verkliga förhållanden råder osäkerhet om passiva system kan rena inomhusluften då olika studier har visat på en stor variation i resultat.
Litteraturgenomgången visar att det är flera delar som är involverade i växternas renande förmåga och att det främst är det mikrobiologiska livet kring rotsystemen som renar luften, inte själva växten. Växtens bladverk tar upp en signifikant del av föroreningarna i luften i passiva system, men den stora delen ackumuleras i växten och sedan släpps ut till luften igen när förhållandena är de rätta. Endast en mindre del bryts ner inne i växten alternativt transporteras ut igen genom rotsystemet.
Ett aktivt flöde av luft genom rotzonen har visat sig öka effektiviteten av luftreningen av föroreningar med flera magnituder. Aktiv biofiltrering i hydroponiskt odlade system, så kallade aktiva växtväggar har många fördelar när det gäller luftkvaliteten. Genom att mata ny luft genom rotsystemen kan mer föroreningar komma i kontakt med det mikrobiologiska livet kring rotsystemen, vilket ökar effektiviteten av luftreningen.
Enbart ett flöde genom ett aktivt system har visat sig signifikant rena luften av olika typer av föroreningar även i de låga koncentrationer som återfinns i vår inomhusluft. Den här typen av system kan konstrueras på flera sätt men vanligtvis i form av en växtvägg. Därför bör fokus kring växters luftrenande av förmåga läggas på aktiva system. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU13232 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU132322019-02-27T10:46:28Z https://stud.epsilon.slu.se/13232/ Botanisk biofiltrering av inomhusluft Öqvist, Jens Landscape architecture Vår inomhusluft utsätts kontinuerligt för olika typer av föroreningar, främst olika typer av VOC (lättflyktiga organiska ämnen) som förångas från olika byggnadsmaterial och konsumentprodukter. Det uppstår även luftföroreningar inomhus från olika typer av förbränningsprocesser. Det har konstaterats att föroreningar i inomhusluften är kopplade till olika symptom, alltifrån huvudvärk och illamående till cancer. Högre krav på energieffektiva byggnader har lett till tätare konstruktioner samtidigt som det visat sig att koncentrationen av luftföroreningar i inomhusluften är högre jämfört med utomhusluften. Idag renas luften inomhus genom olika typer av ventilationssystem där ny luft kontinuerligt tas utifrån och in i byggnaden. En alternativ metod kan vara att rena luften med hjälp av växter. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av dagens kunskapsläge dels ta reda på om växter kan rena inomhusluften samt vilka mekanismer som ligger bakom den luftrenande förmågan, och dels se över hur man kan öka effektiviteten. Sedan NASA:s studier över om växter har potential att rena luften på deras rymdstation SkyLab under 1980-talet har man försökt förstå de bakomliggande mekanismerna hos växternas luftrenande förmåga. Resultatet av en litteraturgenomgång bestående av främst forskningsrapporter är att krukväxter, planterade i så kallade passiva system utan luftflöde kan reducera luften från en mängd olika föroreningar i slutna behållare. Under verkliga förhållanden råder osäkerhet om passiva system kan rena inomhusluften då olika studier har visat på en stor variation i resultat. Litteraturgenomgången visar att det är flera delar som är involverade i växternas renande förmåga och att det främst är det mikrobiologiska livet kring rotsystemen som renar luften, inte själva växten. Växtens bladverk tar upp en signifikant del av föroreningarna i luften i passiva system, men den stora delen ackumuleras i växten och sedan släpps ut till luften igen när förhållandena är de rätta. Endast en mindre del bryts ner inne i växten alternativt transporteras ut igen genom rotsystemet. Ett aktivt flöde av luft genom rotzonen har visat sig öka effektiviteten av luftreningen av föroreningar med flera magnituder. Aktiv biofiltrering i hydroponiskt odlade system, så kallade aktiva växtväggar har många fördelar när det gäller luftkvaliteten. Genom att mata ny luft genom rotsystemen kan mer föroreningar komma i kontakt med det mikrobiologiska livet kring rotsystemen, vilket ökar effektiviteten av luftreningen. Enbart ett flöde genom ett aktivt system har visat sig signifikant rena luften av olika typer av föroreningar även i de låga koncentrationer som återfinns i vår inomhusluft. Den här typen av system kan konstrueras på flera sätt men vanligtvis i form av en växtvägg. Därför bör fokus kring växters luftrenande av förmåga läggas på aktiva system. 2018-03-27 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/13232/1/oqvist_j_180209.pdf Öqvist, Jens, 2018. Botanisk biofiltrering av inomhusluft : det sitter i väggarna. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9331 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Öqvist, Jens Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title | Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title_full | Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title_fullStr | Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title_full_unstemmed | Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title_short | Botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| title_sort | botanisk biofiltrering av inomhusluft |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/13232/ https://stud.epsilon.slu.se/13232/ |