Länken mellan rummet och människan
Målet för denna masteruppsats var att få reda på hur användningen av offentliga platser kan styras av utformningen. I vår studie utgick vi ifrån litteratur inom miljöpsykologi och från Jan Gehls teorier. Miljöpsykologi studerar människors upplevelser av olika miljöer, med hjälp av denna litteratur...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2018
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/13178/ |
| _version_ | 1855572200551088128 |
|---|---|
| author | Karem, Kani Jakobsson Törmä, Lisa |
| author_browse | Jakobsson Törmä, Lisa Karem, Kani |
| author_facet | Karem, Kani Jakobsson Törmä, Lisa |
| author_sort | Karem, Kani |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Målet för denna masteruppsats var att få reda på hur användningen av offentliga platser kan styras av utformningen. I vår studie utgick vi ifrån litteratur inom miljöpsykologi och från Jan Gehls teorier.
Miljöpsykologi studerar människors upplevelser av olika miljöer, med hjälp av denna litteratur har vi fått en djupare förståelse för hur gestaltning kan påverka människors beteenden.
Vår ambition är att bredda våra kunskaper inom ämnet för att kunna applicera det i framtida projekt som landskapsarkitekter.
Genom litteraturstudie och observationer har vi analyserat tre torg i Malmö för att jämföra de mot varandra och huruvida litteraturen kan appliceras på platserna. Vi utgick ifrån Gehls 12 kvalitets-
kriterier för att bedöma torgens helhetskvalitéer och kompletterade med egna tabeller som utgår ifrån Gehls teorier om olika typer av aktivitet, utrustning, objektsorientering och antal besökare. Vi analyserade även rörelsemönster för att få en uppfattning om hur gestaltningen kan styra användningen utifrån
platsens kontext.
Genom detta har vi kommit fram till slutsatsen att teorierna kring hur en plats ska utformas stämmer väl överens med våra egna upplevelser vid observationstillfällena. För att en plats ska upplevas kvalitativ och trygg behövs det byggstenar såsom sociala aktiviteter, belysning, rumslighet, mänsklig skala, sittplatser, estetiska värden, väderskydd, växtlighet, cykelplatser etc.
Avslutningsvis kan det konstateras att alla platser har sin egen identitet samt rumslighet, vilket
innebär att varje plats bör utformas på sitt sätt. Man kan således använda dessa rekommendationer att utgå ifrån men eftersom alla platser ser olika ut kan det aldrig bli en identisk gestaltning. Som landskapsarkitekter har vi nu ökade kunskaper om hur platser bör utformas för att få en ökad trivsel samt en förståelse av hur människor använder offentliga rum. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU13178 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU131782019-02-27T10:46:29Z https://stud.epsilon.slu.se/13178/ Länken mellan rummet och människan Karem, Kani Jakobsson Törmä, Lisa Landscape architecture Målet för denna masteruppsats var att få reda på hur användningen av offentliga platser kan styras av utformningen. I vår studie utgick vi ifrån litteratur inom miljöpsykologi och från Jan Gehls teorier. Miljöpsykologi studerar människors upplevelser av olika miljöer, med hjälp av denna litteratur har vi fått en djupare förståelse för hur gestaltning kan påverka människors beteenden. Vår ambition är att bredda våra kunskaper inom ämnet för att kunna applicera det i framtida projekt som landskapsarkitekter. Genom litteraturstudie och observationer har vi analyserat tre torg i Malmö för att jämföra de mot varandra och huruvida litteraturen kan appliceras på platserna. Vi utgick ifrån Gehls 12 kvalitets- kriterier för att bedöma torgens helhetskvalitéer och kompletterade med egna tabeller som utgår ifrån Gehls teorier om olika typer av aktivitet, utrustning, objektsorientering och antal besökare. Vi analyserade även rörelsemönster för att få en uppfattning om hur gestaltningen kan styra användningen utifrån platsens kontext. Genom detta har vi kommit fram till slutsatsen att teorierna kring hur en plats ska utformas stämmer väl överens med våra egna upplevelser vid observationstillfällena. För att en plats ska upplevas kvalitativ och trygg behövs det byggstenar såsom sociala aktiviteter, belysning, rumslighet, mänsklig skala, sittplatser, estetiska värden, väderskydd, växtlighet, cykelplatser etc. Avslutningsvis kan det konstateras att alla platser har sin egen identitet samt rumslighet, vilket innebär att varje plats bör utformas på sitt sätt. Man kan således använda dessa rekommendationer att utgå ifrån men eftersom alla platser ser olika ut kan det aldrig bli en identisk gestaltning. Som landskapsarkitekter har vi nu ökade kunskaper om hur platser bör utformas för att få en ökad trivsel samt en förståelse av hur människor använder offentliga rum. The goal with this essay for our master’s degree was to find out about how the use of public places can be controlled by the formation. We used environmental psychology literature and Jan Gehl’s theories for this study. Environmental psychology is a study of the human experiences of different environments, with help of this literature we gained a deeper understanding on how the conformation can affect the human behaviour. Our ambition is to broaden our knowledge within the subject of being able to apply it in future projects as landscape architects. Through the studying of the literature and observations, we have analysed three town squares in Malmö to compare them and how the literature can be applied on the locations. We used Gehl’s 12 quality criterias to assess the individual town squares’ general quality and our own tables with inspiration from Gehl’s theories on different kinds of activities, equipment, the orientation of the objects and the number of visitors. We analysed patterns in movements to gain an understanding on how the formation can direct the usage from the context of the locations. Because of this, we have come to the conclusion that the theories regarding how a location should be formatted agrees to our experiences from observing the locations. For a place to be portrayed as qualitative and feel safe, there needs to be building blocks as well as social activities, lighting, spacious, clean, reasonable scale, seating areas, aesthetic, vegetation, bicycle areas, etc. In conclusion, all locations have their own identity as well as spatiality, which means that every location is formatted in its own way. These recommendations can be used as an inspiration, but since all locations are different there will never be an identical formation. As landscape architects, we now have the knowledge of how locations should be formatted to increase well-being and an increase in the understanding on how people use public areas. 2018-03-02 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf en https://stud.epsilon.slu.se/13178/1/karem_et_al_180302.pdf Karem, Kani and Jakobsson Törmä, Lisa, 2017. Länken mellan rummet och människan. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9276 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Karem, Kani Jakobsson Törmä, Lisa Länken mellan rummet och människan |
| title | Länken mellan rummet och människan |
| title_full | Länken mellan rummet och människan |
| title_fullStr | Länken mellan rummet och människan |
| title_full_unstemmed | Länken mellan rummet och människan |
| title_short | Länken mellan rummet och människan |
| title_sort | länken mellan rummet och människan |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/13178/ https://stud.epsilon.slu.se/13178/ |