Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst
Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) är en åldersrelaterad, neurodegenerativ sjukdom hos framförallt medelålders till äldre hästar (hästar> 10 år). Prevalensen och riskfaktorerna för PPID är långt ifrån klarlagda och detta gäller även sambandet mellan kliniska fynd och diagnos. Syftet med...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572193673478144 |
|---|---|
| author | Dahlberg, Angelika |
| author_browse | Dahlberg, Angelika |
| author_facet | Dahlberg, Angelika |
| author_sort | Dahlberg, Angelika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) är en åldersrelaterad, neurodegenerativ sjukdom
hos framförallt medelålders till äldre hästar (hästar> 10 år). Prevalensen och riskfaktorerna för
PPID är långt ifrån klarlagda och detta gäller även sambandet mellan kliniska fynd och diagnos.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några samband mellan tänkbara
riskfaktorer och symptom vid PPID. Detta har gjorts utifrån de sammanställda resultaten från
remisser, som under de senaste fyra åren fyllts i i samband med provtagning för ACTH hos
hästar som misstänks lida av PPID.
Cirka 960 remisser har ifyllts i samband med provtagning av hästar som av djurägare eller
behandlande veterinär misstänkts ha PPID. Proverna har analyserats vid Klinisk kemiska
laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Totalt analyserades 955 ACTH prov,
dexametasonhämningstest utfördes även på 4 av dessa hästar och på ytterligare 5 hästar gjordes
enbart ett dexametasonhämningstest. Under dessa fyra år provtogs 471 (49,1%) ston, 477
(49,7%) valacker samt 12 (1,2%) hingstar. I remissen ställdes frågor angående foder och bete,
foderstatens anpassning till hästens hull, fettansättning och muskelatrofi och om vilken typ av
arbete hästen användes till, pälsfällning, fång samt misstanke om andra sjukdomar.
Av det totala antalet hästar som provtogs för PPID hade 39,3% förhöjt ACTH, vilket i denna
studien tolkades som indikation på PPID. Åldersspannet bland de provtagna hästarna var mellan
1–33år, medianen var 17år. Medianåldern hos hästar med förhöjda ACTH-koncentrationer var
i denna studie 20 år, vilket överensstämmer med andra studier vilka hävdar att PPID är en
åldersassocierad diagnos. De vanligast provtagna raserna var, islandshästar (222st, 23,2%),
korsningsponnyer (136st, 14,2%), shetlandsponnyer (132st, 13,8%) och halvblod (110st,
11,5%). Flera kliniska tecken och anamnestiska punkter kunde associeras med en ökad risk för
PPID efter beräknande av Oddskvoter (OR). Utifrån resultaten i studien visade bland annat
följande faktorer en ökad OR för PPID: ponny (OR 2,98), sen pälsfällning (OR 2,69), sen
fällning av pälsen på undersidan av halsen (OR 3,49), muskelatrofi (OR 1,63) samt en lägre
prestationsnivå, medan exempelvis måttlig-hög träningsintensitet visade på minskad OR för
PPID. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU13138 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU131382019-02-25T13:51:13Z Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst Risk factors and clinical signs associated with PPID in horses Dahlberg, Angelika Pituitary pars intermedia dysfunction, PPID fång ACTH dexametason Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) är en åldersrelaterad, neurodegenerativ sjukdom hos framförallt medelålders till äldre hästar (hästar> 10 år). Prevalensen och riskfaktorerna för PPID är långt ifrån klarlagda och detta gäller även sambandet mellan kliniska fynd och diagnos. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några samband mellan tänkbara riskfaktorer och symptom vid PPID. Detta har gjorts utifrån de sammanställda resultaten från remisser, som under de senaste fyra åren fyllts i i samband med provtagning för ACTH hos hästar som misstänks lida av PPID. Cirka 960 remisser har ifyllts i samband med provtagning av hästar som av djurägare eller behandlande veterinär misstänkts ha PPID. Proverna har analyserats vid Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Totalt analyserades 955 ACTH prov, dexametasonhämningstest utfördes även på 4 av dessa hästar och på ytterligare 5 hästar gjordes enbart ett dexametasonhämningstest. Under dessa fyra år provtogs 471 (49,1%) ston, 477 (49,7%) valacker samt 12 (1,2%) hingstar. I remissen ställdes frågor angående foder och bete, foderstatens anpassning till hästens hull, fettansättning och muskelatrofi och om vilken typ av arbete hästen användes till, pälsfällning, fång samt misstanke om andra sjukdomar. Av det totala antalet hästar som provtogs för PPID hade 39,3% förhöjt ACTH, vilket i denna studien tolkades som indikation på PPID. Åldersspannet bland de provtagna hästarna var mellan 1–33år, medianen var 17år. Medianåldern hos hästar med förhöjda ACTH-koncentrationer var i denna studie 20 år, vilket överensstämmer med andra studier vilka hävdar att PPID är en åldersassocierad diagnos. De vanligast provtagna raserna var, islandshästar (222st, 23,2%), korsningsponnyer (136st, 14,2%), shetlandsponnyer (132st, 13,8%) och halvblod (110st, 11,5%). Flera kliniska tecken och anamnestiska punkter kunde associeras med en ökad risk för PPID efter beräknande av Oddskvoter (OR). Utifrån resultaten i studien visade bland annat följande faktorer en ökad OR för PPID: ponny (OR 2,98), sen pälsfällning (OR 2,69), sen fällning av pälsen på undersidan av halsen (OR 3,49), muskelatrofi (OR 1,63) samt en lägre prestationsnivå, medan exempelvis måttlig-hög träningsintensitet visade på minskad OR för PPID. Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) is an age-related neurodegenerative disease in especially middle-aged to older horses (horses> 10 years). Prevalence and risk factors for PPID are far from being established, and this also applies to association between clinical findings and diagnosis. The purpose of this thesis is to evaluate any connections between potential risk factors and clinical signs in diagnosed PPID. Information from request forms for ACTHsampling in horses suspected to have PPID during the last four years were compiled and analyzed. Approximately 960 request forms were received. The samples were analyzed at the Clinical Chemical Laboratory, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). A total of 955 ACTH samples were analyzed. A dexamethasone inhibition test was also performed on 4 of these horses. In 5 horses the dexamethasone inhibition test was the only test performed. 471 (49.1%) mares, 477 (49.7%) geldings and 12 (1.2%) stallions were tested during these 4 years. The questions asked in the request form covered aspects of feed and pasture, fat deposition and muscle atrophy, what type of work the horse was used for, hair coat shedding, laminitis and suspicion of other diseases. Of the total number of horses tested for PPID, 39.3% were diagnosed with PPID. The age range among the sampled horses was between 1 and 33 years, the median was 17 years. The median age of horses with elevated ACTH concentrations was 20 years, which is in accordance with many other studies which claim that PPID is an age-associated disease. The most commonly sampled horse breeds were Icelandic Horses (222st, 23.2%), Crossbred Ponies (136st, 14.2%), Shetland Ponies (132st, 13.8%) and Halfblooded breeds (110st, 11.5 %). Several clinical signs and anamnestic findings were associated with an increased risk of PPID based on Odds Ratio (OR). Based on the results, the following factors were shown to have increased OR for PPID: pony (OR 2,98), delayed shedding (OR 2,69), delayed shedding of the fur on the lower side of the neck (OR 3,49), muscular atrophy (OR 1,63) and a lower performance level, while for example moderately-high exercise intensity showed reduced OR for PPID. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2018 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/13138/ |
| spellingShingle | Pituitary pars intermedia dysfunction, PPID fång ACTH dexametason Dahlberg, Angelika Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title | Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title_full | Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title_fullStr | Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title_full_unstemmed | Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title_short | Riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen PPID hos häst |
| title_sort | riskfaktorer och kliniska symptom vid sjukdomen ppid hos häst |
| topic | Pituitary pars intermedia dysfunction, PPID fång ACTH dexametason |