Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen
Detta arbete syftar till att genom kvalitativa undersökningar klarlägga hur aktörer inom den svenska och holländska trädgårdsnäringen samlar in, analyserar och använder information om omvärlden för bevakning och strategiska beslut. Rapporten syftar också till att beskriva den svenska trädgårdsnär...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2008
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12931/ |
| _version_ | 1855572157672718336 |
|---|---|
| author | Tallving, Carl Rosdahl, Kristina |
| author_browse | Rosdahl, Kristina Tallving, Carl |
| author_facet | Tallving, Carl Rosdahl, Kristina |
| author_sort | Tallving, Carl |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta arbete syftar till att genom kvalitativa undersökningar klarlägga hur aktörer inom
den svenska och holländska trädgårdsnäringen samlar in, analyserar och använder
information om omvärlden för bevakning och strategiska beslut. Rapporten syftar också
till att beskriva den svenska trädgårdsnäringens struktur och dess koppling till den
holländska marknaden.
Rapporten har en teoretisk del där omvärldsanalysmodeller, informationskanaler och
trädgårdsnäringens struktur beskrivs, och en praktisk del där information från intervjuer
med aktörer analyserats och sammanställts. Totalt intervjuades 9 aktörer i Sverige och 4 i
Holland.
Inledningsvis beskrivs teoretiska modeller som aktörer kan använda för att göra
omvärldsanalys. Alla modeller har för och nackdelar och man bör noga överväga modell
och metod valet för den situation man befinner sig i och vad man vill få för resultat. För
att företag i tid ska kunna ta beslut angående sitt agerande måste de upptäcka och tolka
trender och förändringar på ett korrekt sätt. Omvärldsanalyser används för att lättare
kunna "spå i framtiden".
Aktörernas användning av dessa modeller skiljer sig åt beroende på hur mycket resurser
de har att lägga på omvärldsanalyser. De flesta aktörer i Sverige använder sig inte av
några systematiska modeller utan samlar in information genom personliga kontakter.
Informationskanaler kan delas in i tre kategorier: Personliga kontakter, filtrerat material
och data. Data är det mest systematiska sättet att samla in information på medan
personliga kontakter är minst systematiskt. Personliga kontakter är den viktigaste
informationskanalen för de svenska aktörerna, men även filtrerat material och data
används och skapas för strategiska beslut. De holländska företagen använder till större
grad filtrerat material för marknadsundersökningar och blomsterföretagen där har Flower
Council till sin fördel där mycket trend- och marknadsinformation finns.
Den holländska marknaden skiljer sig från den svenska i storlek och internationell
konkurrens. Ett genomsnittligt växthusföretag i Holland är 4-5 gånger större än de största
i Sverige och många har försäljning över hela världen. Intervjuer gjordes med nio
svenska aktörer och med fyra holländska, inklusive en flitigt anlitad frilansande
trädgårdsjournalist i Holland. Intervjuerna delades upp i fem ämnen som ingår i
informationshantering: Omvärldsanalys, informationsdatabas, e-handel, trendanalys och
hot och möjligheter. Sedan analyserades svaren och sammanställdes efter segment i
näringen.
De flesta svenska aktörer sköter omvärldsanalysen själva och tre aktörer använde externa
uppdragstagare. Alla aktörer utom en förde sedan in informationen systematiskt i sin
databas som sedan delgavs till medlemmar och leverantörer. De två holländska
blomsterföretag som intervjuades höll dock all information inom företaget.
5
Ett sätt att hantera information på är genom e-handel. E-handel är väldigt viktigt för de
holländska företagen och utan detta skulle de inte klara av sin verksamhet. I Sverige är
dock utvecklingen inte lika långt fram och de flesta har inte ett utvecklat e-handel system
som försäljningen sköts igenom. En producentorganisation sålde majoriteten av sina
produkter via sitt e-handelsystem medan andra främst använde kontakt via telefon eller email.
Kostnad för utveckling av systemet, användarens kostnad och saknad av kompetens
bland användare är faktorer som hindrar utvecklingen.
Trendanalys är något som de holländska företagen använder mycket i sin
produktplanering, främst ett av de företagen som intervjuades då de gick efter färger och
former som var moderna i de olika länderna för tillfället. Mycket av denna information
tas fram med hjälp av Flower Council. På den svenska marknaden verkar trenderna inte
ändras i samma hastighet och färgerna är mer säsongsbaserade.
Både de svenska och holländska aktörerna såg positivt på framtiden och trodde inte att
några stora förändringar skulle ske. Den holländska marknaden har dock märkt av
hårdare konkurrens från länder utanför EU som Israel och afrikanska länder.
I Sverige skulle ett omvärldsanalysmedium för trädgårdssektorn kunna utvecklas med
mål att trädgårdssektorn här ska vara uppdaterad om vad som händer utanför Sverige och
även inne i landet. En tidskrift, elektronisk eller i pappersform, som månadsvis kommer
ut till branschen skulle kunna stärka Sveriges position då aktörer skulle få mer
strukturerad information om marknaden. Det gäller att denna information, ny som
befintlig, används på rätt sätt och att det finns entreprenörer som vågar satsa på nya
produktions- och marknadsföringssätt. Viktigt är att få med hela trädgårdsnäringen i
denna process, från företag till studerande, för att säkra tillväxten och så att kunskapen
från näringen finns tillgänglig för dem som ska arbeta i den. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12931 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2008 |
| publishDateSort | 2008 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU129312017-11-21T05:00:10Z https://stud.epsilon.slu.se/12931/ Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen Tallving, Carl Rosdahl, Kristina Economics and management Detta arbete syftar till att genom kvalitativa undersökningar klarlägga hur aktörer inom den svenska och holländska trädgårdsnäringen samlar in, analyserar och använder information om omvärlden för bevakning och strategiska beslut. Rapporten syftar också till att beskriva den svenska trädgårdsnäringens struktur och dess koppling till den holländska marknaden. Rapporten har en teoretisk del där omvärldsanalysmodeller, informationskanaler och trädgårdsnäringens struktur beskrivs, och en praktisk del där information från intervjuer med aktörer analyserats och sammanställts. Totalt intervjuades 9 aktörer i Sverige och 4 i Holland. Inledningsvis beskrivs teoretiska modeller som aktörer kan använda för att göra omvärldsanalys. Alla modeller har för och nackdelar och man bör noga överväga modell och metod valet för den situation man befinner sig i och vad man vill få för resultat. För att företag i tid ska kunna ta beslut angående sitt agerande måste de upptäcka och tolka trender och förändringar på ett korrekt sätt. Omvärldsanalyser används för att lättare kunna "spå i framtiden". Aktörernas användning av dessa modeller skiljer sig åt beroende på hur mycket resurser de har att lägga på omvärldsanalyser. De flesta aktörer i Sverige använder sig inte av några systematiska modeller utan samlar in information genom personliga kontakter. Informationskanaler kan delas in i tre kategorier: Personliga kontakter, filtrerat material och data. Data är det mest systematiska sättet att samla in information på medan personliga kontakter är minst systematiskt. Personliga kontakter är den viktigaste informationskanalen för de svenska aktörerna, men även filtrerat material och data används och skapas för strategiska beslut. De holländska företagen använder till större grad filtrerat material för marknadsundersökningar och blomsterföretagen där har Flower Council till sin fördel där mycket trend- och marknadsinformation finns. Den holländska marknaden skiljer sig från den svenska i storlek och internationell konkurrens. Ett genomsnittligt växthusföretag i Holland är 4-5 gånger större än de största i Sverige och många har försäljning över hela världen. Intervjuer gjordes med nio svenska aktörer och med fyra holländska, inklusive en flitigt anlitad frilansande trädgårdsjournalist i Holland. Intervjuerna delades upp i fem ämnen som ingår i informationshantering: Omvärldsanalys, informationsdatabas, e-handel, trendanalys och hot och möjligheter. Sedan analyserades svaren och sammanställdes efter segment i näringen. De flesta svenska aktörer sköter omvärldsanalysen själva och tre aktörer använde externa uppdragstagare. Alla aktörer utom en förde sedan in informationen systematiskt i sin databas som sedan delgavs till medlemmar och leverantörer. De två holländska blomsterföretag som intervjuades höll dock all information inom företaget. 5 Ett sätt att hantera information på är genom e-handel. E-handel är väldigt viktigt för de holländska företagen och utan detta skulle de inte klara av sin verksamhet. I Sverige är dock utvecklingen inte lika långt fram och de flesta har inte ett utvecklat e-handel system som försäljningen sköts igenom. En producentorganisation sålde majoriteten av sina produkter via sitt e-handelsystem medan andra främst använde kontakt via telefon eller email. Kostnad för utveckling av systemet, användarens kostnad och saknad av kompetens bland användare är faktorer som hindrar utvecklingen. Trendanalys är något som de holländska företagen använder mycket i sin produktplanering, främst ett av de företagen som intervjuades då de gick efter färger och former som var moderna i de olika länderna för tillfället. Mycket av denna information tas fram med hjälp av Flower Council. På den svenska marknaden verkar trenderna inte ändras i samma hastighet och färgerna är mer säsongsbaserade. Både de svenska och holländska aktörerna såg positivt på framtiden och trodde inte att några stora förändringar skulle ske. Den holländska marknaden har dock märkt av hårdare konkurrens från länder utanför EU som Israel och afrikanska länder. I Sverige skulle ett omvärldsanalysmedium för trädgårdssektorn kunna utvecklas med mål att trädgårdssektorn här ska vara uppdaterad om vad som händer utanför Sverige och även inne i landet. En tidskrift, elektronisk eller i pappersform, som månadsvis kommer ut till branschen skulle kunna stärka Sveriges position då aktörer skulle få mer strukturerad information om marknaden. Det gäller att denna information, ny som befintlig, används på rätt sätt och att det finns entreprenörer som vågar satsa på nya produktions- och marknadsföringssätt. Viktigt är att få med hela trädgårdsnäringen i denna process, från företag till studerande, för att säkra tillväxten och så att kunskapen från näringen finns tillgänglig för dem som ska arbeta i den. 2008-08-19 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12931/1/tallving_c_rosdahl_k_171120.pdf Tallving, Carl and Rosdahl, Kristina, 2008. Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8942 swe |
| spellingShingle | Economics and management Tallving, Carl Rosdahl, Kristina Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title | Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title_full | Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title_fullStr | Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title_full_unstemmed | Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title_short | Modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| title_sort | modeller för omvärldsanalys i trädgårdsnäringen |
| topic | Economics and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12931/ https://stud.epsilon.slu.se/12931/ |