Prissättning av dikalv
Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2007
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12892/ |
| _version_ | 1855572149862924288 |
|---|---|
| author | Béve, Lars Sundström, Magnus |
| author_browse | Béve, Lars Sundström, Magnus |
| author_facet | Béve, Lars Sundström, Magnus |
| author_sort | Béve, Lars |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen. Vi har tittat närmare på hur prissättningen på förmedlingskalvar (mjölkras) fungerar och även intervjuat producenter i branschen. Därtill har vi även gjort en studieresa till Canada och intervjuat dikalvsproducenter och kalvköpare där för att få en bild av hur prissättning och förmedling fungerar i ett land med omfattande och rent marknadsstyrd produktion. Under vårt besök i Canada besökte vi även två st custom feedlots. Detta är slutgödningsanläggningar där ägaren själv inte äger några djur utan enbart säljer tjänsten uppfödning till slakt och hyr ut platserna mot en hyresavgift. Vi ville undersöka hur de sätter hyrorna för dessa djur och se om det finns något i dessa system som vi kan använda oss av i vårt arbete. Det system som vi från början tänkte oss med en prissättningsmodell som man skulle använda för att bestämma en kalvs pris tror vi inte längre är den rätta lösningen. Detta för att uppfödare efterfrågar olika kalvar med olika kriterier. Till exempel en producent med intensiv uppfödning och hög andel kraftfoder i foderstaten efterfrågar en helt annan typ av kalv än en uppfödare som baserar sin foderstat på vallfoder och kanske även bete. Detta gör att det är svårt att säga vilka egenskaper som är värda ett högre pris då en egenskap som är positiv för den ene uppfödaren mycket väl kan vara negativ för en annan. Genom att öka tillgängligheten på de djur som finns ute till försäljning för de intresserade köparna så blir konkurrensen högre om de attraktiva djuren och priset därmed högre. Till säljarna ges signaler om vad som marknaden efterfrågar och de som vill producera en välbetald produkt har möjlighet att anpassa sin produktion enligt marknadens efterfrågan. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12892 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2007 |
| publishDateSort | 2007 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU128922017-11-21T09:13:53Z https://stud.epsilon.slu.se/12892/ Prissättning av dikalv Béve, Lars Sundström, Magnus Animal husbandry Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science (until 2013) Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen. Vi har tittat närmare på hur prissättningen på förmedlingskalvar (mjölkras) fungerar och även intervjuat producenter i branschen. Därtill har vi även gjort en studieresa till Canada och intervjuat dikalvsproducenter och kalvköpare där för att få en bild av hur prissättning och förmedling fungerar i ett land med omfattande och rent marknadsstyrd produktion. Under vårt besök i Canada besökte vi även två st custom feedlots. Detta är slutgödningsanläggningar där ägaren själv inte äger några djur utan enbart säljer tjänsten uppfödning till slakt och hyr ut platserna mot en hyresavgift. Vi ville undersöka hur de sätter hyrorna för dessa djur och se om det finns något i dessa system som vi kan använda oss av i vårt arbete. Det system som vi från början tänkte oss med en prissättningsmodell som man skulle använda för att bestämma en kalvs pris tror vi inte längre är den rätta lösningen. Detta för att uppfödare efterfrågar olika kalvar med olika kriterier. Till exempel en producent med intensiv uppfödning och hög andel kraftfoder i foderstaten efterfrågar en helt annan typ av kalv än en uppfödare som baserar sin foderstat på vallfoder och kanske även bete. Detta gör att det är svårt att säga vilka egenskaper som är värda ett högre pris då en egenskap som är positiv för den ene uppfödaren mycket väl kan vara negativ för en annan. Genom att öka tillgängligheten på de djur som finns ute till försäljning för de intresserade köparna så blir konkurrensen högre om de attraktiva djuren och priset därmed högre. Till säljarna ges signaler om vad som marknaden efterfrågar och de som vill producera en välbetald produkt har möjlighet att anpassa sin produktion enligt marknadens efterfrågan. In this study we have decided to evaluate the weaned calves’ value at the time of leaving the producers through agencies and on to special breeders for fattening. The beef cattle branch of trade is very interested in the subject and has asked us to do this research, and this has helped us in our determination to find a good answer. There is no available price-list to start from when pricing the animals today. Therefore the price might be adverse for one part in the deal. Because of this it is hard to collect information for proper calculations. Which lead to producers abandoning their dream of investing in their production and some of them might even give up producing and sell their animals. Our goal with the study was to find a system where each calf was valued for their individual qualities. These qualities should tell the breeder which characteristics that leads to a higher price for their product. With a system like this, beef cattle producers would be able to plan their production to suit the market demands. They would also be able to calculate with the right price and know how much they will be able to make on the calves in their existing herd. We looked closer at how pricing on agency calves (dairy breed) works and we have also interviewed producers in that branch of trade. We made an educational tour through the southwestern parts of Canada and interviewed producers there to get an idea about how pricing and mediating works in a country with extensive and production totally controlled by the market. During our Canada tour we visited two custom feedlots. This is the end station in the fattening of beef cattle where the owner does not own the animals. People that own custom feedlots just provide the service of fattening beef cattle for animal owners that don’t have the area, the feed or the time to do the work themselves, for a monthly fee. We wanted to evaluate how they rate the fees for this service and if there was anything in this type of system that we could use in this study. The system we originally planned with a model for pricing for exact value of calves is not a possibility and we don’t believe in that idea anymore. The biggest reason for this is that there are so many different producers with different criteria for what kind of calves they want to buy. For example, a producer with intensive production that feeds a lot of grain wants a totally different calf than a producer that fattens his beef cattle on pasture or with green feed. Because of this it is hard to tell which qualities are worth a higher price when a positive quality for one producer might be negative for another. By increasing the availability of animals on the sales market for interested buyers, the concurrence increases for the attractive cattle and the price goes up. For the sellers, signals are given about what the market demand and the producers have the chance to adjust their production after market demands. 2007-06-29 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12892/1/beve_l_sundstrom_m_171121.pdf Béve, Lars and Sundström, Magnus, 2007. Prissättning av dikalv. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8981 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science (until 2013) Béve, Lars Sundström, Magnus Prissättning av dikalv |
| title | Prissättning av dikalv |
| title_full | Prissättning av dikalv |
| title_fullStr | Prissättning av dikalv |
| title_full_unstemmed | Prissättning av dikalv |
| title_short | Prissättning av dikalv |
| title_sort | prissättning av dikalv |
| topic | Animal husbandry Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science (until 2013) |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12892/ https://stud.epsilon.slu.se/12892/ |