Optimal tidpunkt för utbyte av skördetröskor
I Sverige uppgick år 2009 lantbrukets totala maskininvesteringar till drygt 6 miljarder kronor, av dessa var 533 miljoner (cirka 8 procent) investeringar i skördetröskor. Skördetröskan är den enskilt största maskininvesteringen på en modern spannmålsgård. Lantbrukare måste ständigt arbeta för att re...
| Autores principales: | , , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12856/ |
| Sumario: | I Sverige uppgick år 2009 lantbrukets totala maskininvesteringar till drygt 6 miljarder kronor, av dessa var 533 miljoner (cirka 8 procent) investeringar i skördetröskor. Skördetröskan är den enskilt största maskininvesteringen på en modern spannmålsgård. Lantbrukare måste ständigt arbeta för att reducera kostnaderna. Maskinkostnaderna uppgår till cirka 36 procent av de spannmålsproducerande gårdarnas totala kostnader. Lantbrukaren kan i hög grad påverka maskinkostnaden genom att utnyttja maskinerna fullt ut och byta ut dessa vid optimal tidpunkt.
Syftet med denna studie är att identifiera den optimala tidpunkten för utbyte av skördetröskor samt undersöka om och varför utbyte eventuellt sker vid annan tidpunkt. Förhoppningen är att studien ska vara till hjälp för lantbrukare att bestämma skördetröskans optimala tidpunkt för utbyte. För att identifiera tidpunkten beräknas kostnadsposterna värdeminskning, kapitalkostnad, underhållskostnad, läglighetskostnad och teknisk utveckling utifrån två olika realistiska scenarier. Scenarierna utformas utifrån det geografiska området GSS, Götalands södra slättbygder. En litteraturstudie genomförs för att presentera befintlig litteratur inom investeringsmodeller samt forskningsfältet. För att få en teoretisk grund som komplement till litteraturstudien utvecklas en empirisk undersökning rörande lantbrukares existerande skördetröskor samt deras investeringsstrategi och beslutsbakgrund.
Studien visar att optimal utbytestidpunkt beror på skördetröskans storlek, kapacitet och inköpspris. Den visar också att vår modells optimala tidpunkt för byte är kortare än lantbrukarnas genomsnittliga utbytestidpunkt. En större skördetröska kännetecknas av en kortare ekonomisk livslängd än en mindre eftersom teknisk utveckling och läglighetskostnaden i en högre grad påverkar en större skördetröska. Om teknisk utveckling och realprisökning inte beaktas blir skördetröskans ekonomiska livslängd längre jämfört med om det tas i beaktande. |
|---|