Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning på en avslutad torvtäkt i Värmland
This study was performed in an afforestation experiment established 1982 on an abandoned peat harvesting area, Flakmossen, in the province of Värmland, SW Sweden. The experimen-tal design include planting with Scots pine (Pinus sylvestris), in combination with various drainage intensities (20, 30, a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Silviculture
2005
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572122408058880 |
|---|---|
| author | Lehto, Björn |
| author_browse | Lehto, Björn |
| author_facet | Lehto, Björn |
| author_sort | Lehto, Björn |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | This study was performed in an afforestation experiment established 1982 on an abandoned peat harvesting area, Flakmossen, in the province of Värmland, SW Sweden. The experimen-tal design include planting with Scots pine (Pinus sylvestris), in combination with various drainage intensities (20, 30, and 40 m between ditches), and fertilizer doses 0, 100, and 200 g PK per seedling applied at the date of planting.
The aim of this study was to achieve more knowledge about the conditions on afforestation of peat harvesting areas, especially regarding drainage intensity and fertilization requirements, by means of determining the stand growth and yield in the Flakmossen trial.
The forest growth did not differ significantly between the drainage intensities tested when the same amount of phosphor and potassium fertilizer was added. Thus, shorter distances between ditches than 40 m can not be recommended.
When no fertilization was carried out seedling survival was very low, and the growth of sur-vived seedlings was poor. The largest diameter and height growth were observed in the areas where the highest dose of phosphorus and potassium (200g/seedling) was given. The results indicate that the average site growth capacity during a rotation period is 7-8 m3ha -1yr-1 . This is about 40 % higher than the average for all forest land in the province.
The results indicate that afforestation of peat harvesting areas should be considered as effec-tive land use. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU12741 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| publisher | SLU/Dept. of Silviculture |
| publisherStr | SLU/Dept. of Silviculture |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU127412017-10-19T11:28:08Z Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning på en avslutad torvtäkt i Värmland Stand growth 20 years after planting on Flakmossen : the significance of drainage and fertilization in an afforestation trial on a peat harvesting field in the province of V‡rmland, west central Sweden Lehto, Björn beskogning plantering Scots pine täkttillstånd dränering PK-gödsel This study was performed in an afforestation experiment established 1982 on an abandoned peat harvesting area, Flakmossen, in the province of Värmland, SW Sweden. The experimen-tal design include planting with Scots pine (Pinus sylvestris), in combination with various drainage intensities (20, 30, and 40 m between ditches), and fertilizer doses 0, 100, and 200 g PK per seedling applied at the date of planting. The aim of this study was to achieve more knowledge about the conditions on afforestation of peat harvesting areas, especially regarding drainage intensity and fertilization requirements, by means of determining the stand growth and yield in the Flakmossen trial. The forest growth did not differ significantly between the drainage intensities tested when the same amount of phosphor and potassium fertilizer was added. Thus, shorter distances between ditches than 40 m can not be recommended. When no fertilization was carried out seedling survival was very low, and the growth of sur-vived seedlings was poor. The largest diameter and height growth were observed in the areas where the highest dose of phosphorus and potassium (200g/seedling) was given. The results indicate that the average site growth capacity during a rotation period is 7-8 m3ha -1yr-1 . This is about 40 % higher than the average for all forest land in the province. The results indicate that afforestation of peat harvesting areas should be considered as effec-tive land use. Studien genomfördes i ett beskogningsförsök som anlades 1982 på en avslutad torvtäkt i Värmland (Flakmossen). Försöket på Flakmossen hade planterats med tall (Pinus sylvestris) och i samband med planteringen prövades gödsling med olika doser av handelsgödselmedel (PK) samt olika dräneringsintensitet ( 20, 30 och 40 m tegbredd). Tanken med försöket var att få grundläggande kunskap om skogsodling på avslutad torvtäkt. Vid kommersiell torvutvinning krävs ett täkttillstånd och detta tillstånd kräver att en efterbehandling av täktytan skall ske när brytningen är avslutad. Då kan beskogning som efterbehandlig bli ett attraktivt alternativ. Försöket på Flakmossen inventerades objektivt genom systematisk utplacering av cirkelytor. Syftet med denna studie var att genom bestämning av skogstillväxten närmare ange förutsättningarna för beskogning på avslutade torvtäkter, främst med avseende på kraven på dräneringsintensitet och näringstillförsel av fosfor och kalium. Ifråga om dräneringsintensitet visade det sig att skogsproduktionen var praktiskt taget lika stor på tegar med lägsta intensitet, dvs. tegbredden 40 m, som på de mera väldränerade tegarna med 20 m resp. 30 m tegbredd. När samma gödselgiva (100 g per planta) gavs på tegarna blev varken diameter- eller höjdtillväxt högre med minskande tegbredd. Störst diameter- och höjdtillväxt uppmättes i det försöksled som givits den högsta givan av fosfor och kalium (200 g per planta). Träden hade där övre höjden 10,8 m och medeldiametern på 13,3 cm i brösthöjd samt en beståndsvolym på nästan 180 m3sk/ha, 21 år efter näringstillförseln. Denna volymtillväxt motsvarar ståndortsindex T28 vilket i sin tur indikerar att boniten dvs. markens skogliga produktionsförmåga i medeltal under en omloppstid, är mellan 7- 8 m3sk/ha per år. I de tre försöksled där lägre givor (100 g PK per planta) prövades hade träden vuxit betydligt sämre. Där varierade övre höjden mellan 8,6 och 9,6 m, medeldiametern mellan 9,4 och 11,7 cm och beståndsvolymen mellan ca 110 och 150 m3sk/ha. På kontrollparcellerna, där ingen tillförsel av mineralnäring skett, hade inga träd nått 1,3 m. Överlevnaden av de planterade tallarna var hög i alla försöksled som fått tillförsel av mineralnäring. Denna produktionsstudie har visat att plantering med tall i kombination med punktgödsling (200 g PK/planta) på en avslutad torvtäkt resulterat i en ungskog vars produktion indikerar att bördigheten hos den tillskapade skogsmarken är ca 40% högre än medelboniteten i länets skogar. En slutsats från studien är därför att efterbehandlingsalternativet beskogning kan ge ny skogsmark med hög produktionsförmåga och alltså bör betraktas som en mycket effektiv markanvändning. SLU/Dept. of Silviculture 2005 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/12741/ |
| spellingShingle | beskogning plantering Scots pine täkttillstånd dränering PK-gödsel Lehto, Björn Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title | Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title_full | Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title_fullStr | Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title_full_unstemmed | Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title_short | Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i Värmland |
| title_sort | skogstillväxten ca 20 år efter plantering på flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning
på en avslutad torvtäkt i värmland |
| topic | beskogning plantering Scots pine täkttillstånd dränering PK-gödsel |