Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden
Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig mil...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2008
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12572/ |
| _version_ | 1855572091272691712 |
|---|---|
| author | Svensson, Matilda |
| author_browse | Svensson, Matilda |
| author_facet | Svensson, Matilda |
| author_sort | Svensson, Matilda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa?
De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet. Nyckelord för vad som ofta upplevs som otryggt är platser som är slutna, mörka, lummiga, trånga och obefolkade. Faktorerna har jag delat in under ämnena som trafikrummet, parker, informell social kontroll, belysning med mera.
Boende på Seved 2, MKB:s områdes förvaltare och vaktmästaren på området intervjuades i syfte att se om de faktorerna jag kom fram till i litteraturstudien stämde överens med verkligheten.
Bland mina resultat kan lyftas fram att man inte kan göra en stad hundra procent trygg, för då skulle man ta bort livet och de stadsmässiga upplevelserna. Många av de platserna som upplevs positiva och har en rekreationsmöjligheter på dagen är de platser som under de mörka timmarna kan kännas hotfulla. Jag anser att det skulle vara ett allt för stort ingrepp i våra städer att utifrån enbart mål att skapa trygghet ändra på platser såsom parker, både av historiska skäl och av rekreations skäl. Det finns många andra platser som upplevs otrygga i staden så som gång- och cykel-tunnlar, här kan man tänka på utformningen för att öka tryggheten eller försöka använda andra trafiklösningar. Man måste hela tiden väga för och emot, vissa platser i staden kan det passa sig att ändra för att nå en tryggare stad men absolut inte alla platser. En av mina slutsatser är att man ska jobba med trygga stråk i staden. Den faktorn som jag tror spelar störst roll i staden är att medborgarna använder sin stad mycket och ofta. Att se och bli sedd av andra människor upplevs för det mesta som positivt. Detta spelar stor roll för trygghetskänslan i den mer intima boendemiljön, om man känner eller i alla fall känner igen sina grannar så vet man om någon inte hör hemma på platsen och kan då vara observant för brott. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12572 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2008 |
| publishDateSort | 2008 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU125722017-10-24T13:47:44Z https://stud.epsilon.slu.se/12572/ Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden Svensson, Matilda Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Landscape architecture Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet. Nyckelord för vad som ofta upplevs som otryggt är platser som är slutna, mörka, lummiga, trånga och obefolkade. Faktorerna har jag delat in under ämnena som trafikrummet, parker, informell social kontroll, belysning med mera. Boende på Seved 2, MKB:s områdes förvaltare och vaktmästaren på området intervjuades i syfte att se om de faktorerna jag kom fram till i litteraturstudien stämde överens med verkligheten. Bland mina resultat kan lyftas fram att man inte kan göra en stad hundra procent trygg, för då skulle man ta bort livet och de stadsmässiga upplevelserna. Många av de platserna som upplevs positiva och har en rekreationsmöjligheter på dagen är de platser som under de mörka timmarna kan kännas hotfulla. Jag anser att det skulle vara ett allt för stort ingrepp i våra städer att utifrån enbart mål att skapa trygghet ändra på platser såsom parker, både av historiska skäl och av rekreations skäl. Det finns många andra platser som upplevs otrygga i staden så som gång- och cykel-tunnlar, här kan man tänka på utformningen för att öka tryggheten eller försöka använda andra trafiklösningar. Man måste hela tiden väga för och emot, vissa platser i staden kan det passa sig att ändra för att nå en tryggare stad men absolut inte alla platser. En av mina slutsatser är att man ska jobba med trygga stråk i staden. Den faktorn som jag tror spelar störst roll i staden är att medborgarna använder sin stad mycket och ofta. Att se och bli sedd av andra människor upplevs för det mesta som positivt. Detta spelar stor roll för trygghetskänslan i den mer intima boendemiljön, om man känner eller i alla fall känner igen sina grannar så vet man om någon inte hör hemma på platsen och kan då vara observant för brott. 2008-04-07 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12572/1/svensson_m_171024.pdf Svensson, Matilda, 2008. Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden : en fallstudie från Seved 2, Södra Sofielund i Malmö. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/LMNR=3A644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8235 swe |
| spellingShingle | Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Landscape architecture Svensson, Matilda Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title | Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title_full | Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title_fullStr | Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title_full_unstemmed | Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title_short | Ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| title_sort | ökad trygghet i en bostadsnära utemiljö i staden |
| topic | Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12572/ https://stud.epsilon.slu.se/12572/ |