Naturlika planteringar
Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet "naturlik plantering". Det här...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2007
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12481/ |
| Sumario: | Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet "naturlik plantering".
Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har.
Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet "naturlik". En nutidshistorisk del om hur man tänkte sig planering av naturlika ytor på 70- och 80-talen. Dessas två delar är uteslutande litteraturstudier. Sista delen är en sammanfattning av en enkät som besvarats av kommuners parkansvariga. Enkäten besvarades dels skriftligen av fem parkansvariga i fyra kommuner, dels av två parkansvariga i muntliga intervjuer.
Några slutsatser
Den historiskt sett "naturliga" engelska parkstilen, som kom som en motreaktion på den strikta franska, var inte speciellt naturlig och gjorde ofta större åverkan på det befintliga landskapet än den franska. Epitetet "engelsk" i Engelsk Parkstil är också ifrågasatt. Flera länder vill göra anspråk på att vara de första med den "nya, naturliga stilen".
Den litteratur som finns om den naturlika planteringen under dess mest populära år på 70- och 80-talen är skriven av den tidens mest framstående forskare och kunniga på området. Det ger en något idealiserad bild av hur naturlika ytor bör planeras och skötas, något som kanske vanliga kommunförvaltningar inte har möjlighet till av ekonomiska eller andra skäl.
Frågorna i enkäten handlade huvudsakligen om planering, växtval och skötsel. Svaren varierade beroende på kommunernas ekonomiska möjligheter och växtzon. De sydligaste hade större utbud av växter att välja på tack vare sitt gynnsamma läge i växtzon I och verkade ha en större inblandning av exoter. Kommunerna längre norrut höll sig mest till inhemska växter. Generellt sett verkar den naturlika planteringen inte ha så hög status om man ser till mödan man lagt på planering och skötsel.
En viktig slutsats är också att naturlikheten inte främst verkar finnas på artnivå utan i den flerskiktade strukturen som naturen har. |
|---|