Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden
Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård,...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2007
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/12476/ |
| _version_ | 1855572070759399424 |
|---|---|
| author | Karlsson, Anna Dieden, Kristina |
| author_browse | Dieden, Kristina Karlsson, Anna |
| author_facet | Karlsson, Anna Dieden, Kristina |
| author_sort | Karlsson, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva. Det gav två grupper, en med hög tillväxt (H) och en med lägre tillväxt (L). Under kvigperioden fick alla kvigor samma utfodring oavsett tidigare grupp. Nedan följer en sammanställning av tidigare försöksresultat som visar tendenser hur en god jämfört med normal tillväxt på kalv och kviga påverkar den framtida kon. Från den dagen kalven föds är det viktigt att vara målmedveten med dess uppväxt. Det är många saker som påverkar kalvens hälsa så som inhysnings- och utfodringssystem, fodrets konsistens och kvalité som i sin tur påverkar kalvens tillväxt. För den nyfödda kalven är det oerhört viktigt att få i sig rätt mängd råmjölk i rätt tid. Råmjölken hjälper kalven bygga upp sitt immunförsvar som i sin tur minskar risken för sjukdom hos kalven vilket kan leda till minskad tillväxt. De vanligaste kalvsjukdomarna är diarré och lunginflammation. Då kvigan har en stor tillväxtpotential under kalvperioden är den perioden viktig att ta vara på för att få kalven att utvecklas och växa maximalt. Det rekommenderas att kalven bör ha en daglig tillväxt på minst 650g. Kalvarna i det försöksmaterial som vi sammanställt har haft en tillväxt mellan 537-986 g/dag. Andra försök har visat att kalvar med en hög tillväxt, runt 1000 g/dag, har vid sin första laktation gett en högre avkastning än de kalvar som haft en betydligt lägre tillväxt under mjölkperioden. Kalvarna som ingått i detta projekt har inte visat någon tendens att de skulle ge en högre avkastning. Det är viktigt att visa på de effekter som olika skötsel- och utfodringsstrategier till kalvar och kvigor har på den blivande kon. När kvigan är mellan 3-13 månader säger man att hon befinner sig i den kritiska perioden, då är risken stor att hon vid överutfodring ansätter fett i juvret med en låg avkastning som följd. Svenska rekommendationer har länge varnat för effekterna av en för hög tillväxt under denna period, max 650-750g/dag. Följderna av detta är att svenska mjölkproducenter blivit restriktiva i sina foderstater till rekryteringskvigor då rädslan för överutfodring varit stor. Det har fått till följd att många kvigor underutfodrats av framförallt proteinfodermedel. Det finns mycket forskning inom ämnet och det tvistas hur kritisk perioden egentligen är. Det finns forskare som menar på att den kritiska perioden finns men den genetiska kapaciteten för tillväxt har ökat. De menar på att det djurmaterial som finns i dagsläget tål högre tillväxt under den kritiska perioden än de djur som fanns när de första upptäckterna gjordes. Sammanställningen vi har gjort av material på tillväxt under kritiska perioden och den framtida avkastningen visar ingen tendens att den kritiska perioden skulle påverka avkastningen så länge tillväxten inte överstiger 1000g per dag. Försök har visat på att lägre inkalvningsålder ger en lägre avkastning. Det har ofta att göra med att ett äldre djur är mer utvecklat och har en högre vikt, vilket i sin tur har ett positivt samband med avkastningen. Det ska dock inte glömmas bort att ställa den något lägre avkastningen mot den högre uppfödningskostnaden för en äldre kviga. Det finns kalkyler, på hur mycket det kostar att föda upp kvigan, som visar på hur mycket man kan spara på att låta kvigan kalva in tidigare. Dock så måste kvigan vid inkalvning ha uppnått tillräcklig vikt så att man får en väl fungerande och hållbar ko. Materialet från försöket på Mellangård har sammanställts för att illustrera hur inkalvningsvikt och inkalvningsålder påverkar mjölkavkastningen. Det visar en tendens på att, precis som det nämns ovan, att en högre inkalvningsålder ger en högre avkastning. Dock visar sammanställningen ingen tendens på att vikten vid inkalvning skulle påverka avkastningen inom det tillväxtintervallet som undersöktes. Grupperna med hög (H) respektive låg (L) tillväxt jämfördes när det gällde registrerade behandlingar, antal laktationer och utslagsorsak. I rapporter från försöket beskrevs det att kvigorna med en högre inkalvningsålder än 25 månader visade en klar tendens till fler kalvningssvårigheter. Grupp H visar på 43 % av det totala antalet registrerade sjukdomar och grupp L 57 %. Antalet laktationer har jämförts med tillväxten dag 0-90. Den tendens som går att utläsa av tabellen är avsaknaden av kvigor med hög tillväxt och många laktationer. Utslagsorsakerna av djuren har sammanställts, grupperna är uppdelade var för sig. Det bör nämnas att Mellangård drabbades av salmonella hösten 2005 och sommaren 2006 slogs samtliga kor ut. Därför är det svårt att klargöra några tendenser både vad det gäller antal laktationer och utslagsorsaker. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12476 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2007 |
| publishDateSort | 2007 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU124762017-10-27T09:19:25Z https://stud.epsilon.slu.se/12476/ Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden Karlsson, Anna Dieden, Kristina Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal physiology - Growth and development Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva. Det gav två grupper, en med hög tillväxt (H) och en med lägre tillväxt (L). Under kvigperioden fick alla kvigor samma utfodring oavsett tidigare grupp. Nedan följer en sammanställning av tidigare försöksresultat som visar tendenser hur en god jämfört med normal tillväxt på kalv och kviga påverkar den framtida kon. Från den dagen kalven föds är det viktigt att vara målmedveten med dess uppväxt. Det är många saker som påverkar kalvens hälsa så som inhysnings- och utfodringssystem, fodrets konsistens och kvalité som i sin tur påverkar kalvens tillväxt. För den nyfödda kalven är det oerhört viktigt att få i sig rätt mängd råmjölk i rätt tid. Råmjölken hjälper kalven bygga upp sitt immunförsvar som i sin tur minskar risken för sjukdom hos kalven vilket kan leda till minskad tillväxt. De vanligaste kalvsjukdomarna är diarré och lunginflammation. Då kvigan har en stor tillväxtpotential under kalvperioden är den perioden viktig att ta vara på för att få kalven att utvecklas och växa maximalt. Det rekommenderas att kalven bör ha en daglig tillväxt på minst 650g. Kalvarna i det försöksmaterial som vi sammanställt har haft en tillväxt mellan 537-986 g/dag. Andra försök har visat att kalvar med en hög tillväxt, runt 1000 g/dag, har vid sin första laktation gett en högre avkastning än de kalvar som haft en betydligt lägre tillväxt under mjölkperioden. Kalvarna som ingått i detta projekt har inte visat någon tendens att de skulle ge en högre avkastning. Det är viktigt att visa på de effekter som olika skötsel- och utfodringsstrategier till kalvar och kvigor har på den blivande kon. När kvigan är mellan 3-13 månader säger man att hon befinner sig i den kritiska perioden, då är risken stor att hon vid överutfodring ansätter fett i juvret med en låg avkastning som följd. Svenska rekommendationer har länge varnat för effekterna av en för hög tillväxt under denna period, max 650-750g/dag. Följderna av detta är att svenska mjölkproducenter blivit restriktiva i sina foderstater till rekryteringskvigor då rädslan för överutfodring varit stor. Det har fått till följd att många kvigor underutfodrats av framförallt proteinfodermedel. Det finns mycket forskning inom ämnet och det tvistas hur kritisk perioden egentligen är. Det finns forskare som menar på att den kritiska perioden finns men den genetiska kapaciteten för tillväxt har ökat. De menar på att det djurmaterial som finns i dagsläget tål högre tillväxt under den kritiska perioden än de djur som fanns när de första upptäckterna gjordes. Sammanställningen vi har gjort av material på tillväxt under kritiska perioden och den framtida avkastningen visar ingen tendens att den kritiska perioden skulle påverka avkastningen så länge tillväxten inte överstiger 1000g per dag. Försök har visat på att lägre inkalvningsålder ger en lägre avkastning. Det har ofta att göra med att ett äldre djur är mer utvecklat och har en högre vikt, vilket i sin tur har ett positivt samband med avkastningen. Det ska dock inte glömmas bort att ställa den något lägre avkastningen mot den högre uppfödningskostnaden för en äldre kviga. Det finns kalkyler, på hur mycket det kostar att föda upp kvigan, som visar på hur mycket man kan spara på att låta kvigan kalva in tidigare. Dock så måste kvigan vid inkalvning ha uppnått tillräcklig vikt så att man får en väl fungerande och hållbar ko. Materialet från försöket på Mellangård har sammanställts för att illustrera hur inkalvningsvikt och inkalvningsålder påverkar mjölkavkastningen. Det visar en tendens på att, precis som det nämns ovan, att en högre inkalvningsålder ger en högre avkastning. Dock visar sammanställningen ingen tendens på att vikten vid inkalvning skulle påverka avkastningen inom det tillväxtintervallet som undersöktes. Grupperna med hög (H) respektive låg (L) tillväxt jämfördes när det gällde registrerade behandlingar, antal laktationer och utslagsorsak. I rapporter från försöket beskrevs det att kvigorna med en högre inkalvningsålder än 25 månader visade en klar tendens till fler kalvningssvårigheter. Grupp H visar på 43 % av det totala antalet registrerade sjukdomar och grupp L 57 %. Antalet laktationer har jämförts med tillväxten dag 0-90. Den tendens som går att utläsa av tabellen är avsaknaden av kvigor med hög tillväxt och många laktationer. Utslagsorsakerna av djuren har sammanställts, grupperna är uppdelade var för sig. Det bör nämnas att Mellangård drabbades av salmonella hösten 2005 och sommaren 2006 slogs samtliga kor ut. Därför är det svårt att klargöra några tendenser både vad det gäller antal laktationer och utslagsorsaker. In Swedish dairy herds, replacement heifers have never been a big economical factor until they calf and start their milk production. The time from their birth until their first calf are considered an expensive transportation route. Normally producers don’t consider the quality of feed and the heifer’s daily gain during this period an important issue. A study about female calves daily weight gain was made at Alnarps research farm, Mellangård, in the year 2000-2001. In total 62 calves were studied and they were assigned to two different treatments during their neonatal period. This gave two groups with different daily weight gain (L with lower and H with higher). One of these groups was fed a higher amount of milk than the other group. During their pre- and post pubertal period both groups were fed exactly the same. The following will show a compilation of data that shows the differences in a cow’s future production based on their daily gain as calves. It is very important that the producer have a very fixed purpose with the calf’s upbringing from day one. There are many things that affect the calf’s health, like for example feeding and housing systems and the quality of food which in their turn affect the calf’s daily gain. For the new born calf it is extremely important that it is fed the right amount of colostrum as soon as possible. Colostrum secures the calves immunity which lowers the risk for disease and thereby also the risk for lower daily gain. Diarrhea and pneumonia are the most common diseases for calves. The potential for heifer’s daily gain is very high during the neonatal period, because of this it is very important to take advantage of this and make sure that the daily gain is maximal. The recommended daily gain is a minimum of 650 g per day. The calves in the material we have studied had an average daily gain between 537 and 986 g per day. Other studies show that calves with a higher daily gain (average 1000 g per day) produce more milk during their first lactation than calves that had lower daily gain. Although, the calves in this study does not show any difference that they should produce more milk. It is very important to show that the effects that different feeding strategies and housing systems used for calves make a big difference on the future cow. When the heifer is between 3 and 13 months old is considered critical period. The risk of overfeeding that leads to a fattening udder and low milk production is during this period very big. For a long time swedish recommendations has said that the effects from a high daily gain might be critical during this period and recommend a daily gain of maximum 650-750 g per day. Because of this Swedish dairy farmers have been careful about not feeding their heifers too much, which has led to many underfed heifers especially considering protein intake. A lot of research has been made in the area and scientists still argue about how critical this period really is. Some scientists say that the critical period exists, but the genetical capacity for daily gain has increased. They say that the material of animals bred today endure a higher daily gain during the critical period than the animals bred when scientist first discovered the critical period. This compilation shows that the daily gain during the critical period will not affect future milk production as long as the daily gain is not higher than 1000 g per day. Studies have showed that heifers that have lower age at calving get a lower milk production subsequently. Because older animals are heavier and more developed they produce more milk. One important issue that should not be forgotten is that the older heifers have a higher rearing cost. Calculations show how much a heifer costs in rearing and how much a producer can save by letting the heifer calf at lower age. Important to consider when calving heifers at lower age is the balance between a well grown, well working and longevity. The material from the studies at Mellangård has been compiled to weight at calving and age at calving in proportion to future milk production. It shows that just as mentioned before, a higher age at calving gives a higher future milk production. It does not show anything about if the weight at calving affects the future milk production (figure 4). The different groups with high and low daily gain were compared registered treatments, number of lactations and cause of death. Rapports from the studies showed that the heifers older than 25 months at calving had more difficulties at calving. Table 9 shows this and the groups registered diseases compared to each other. Group H shows a total of 43% of the registered diseases and group L 57%. The number of lactations is compared with the average daily gain day during 0-90 days. It shows that there are very few heifers with a high daily gain and many lactations. The causes of death have been compiled, the groups have been divided. We also want to mention that Mellangård suffered salmonella in the fall of 2005 and in the summer 2006 the entire herd was killed off. This makes it hard to define any tendencies considering lactations and causes of death. 2007-06-20 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12476/1/karlsson_a_dieden_k_171027.pdf Karlsson, Anna and Dieden, Kristina, 2007. Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT] <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/ANSTI=3A1602.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8349 swe |
| spellingShingle | Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal physiology - Growth and development Karlsson, Anna Dieden, Kristina Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title | Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title_full | Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title_fullStr | Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title_full_unstemmed | Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title_short | Effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| title_sort | effekter av olika tillväxthastigheter under kalvperioden |
| topic | Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal physiology - Growth and development |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12476/ https://stud.epsilon.slu.se/12476/ |